söndag 30 september 2018

Trägudars land - ett galet projekt?

Kanske har jag och eleverna gett oss i kast med något helt galet. Just nu läser vi Jan Fridegårds roman Trägudars land i kursen svenska 2. Jag vet att många har avrått mig men jag tycker att denna roman är bra och att den än idag håller, speciellt om man också kopplar samman romanen med den historiska period som den skildrar. För mig som undervisar i både svenska och historia är romanen perfekt. 

Hur gör vi då? Vi, alltså eleverna på Fordon- och transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet och jag, inledde med att fundera över handlingen. Vad kan en roman som heter Trägudars land handla om? Vi tittade på omslagen för att se om de kunde ge ytterligare någon ledtråd. Jag får skriva omslagen för vi har två olika versioner i gång i klassrummet. 






Därefter satte vi igång med läsningen. 

Jag ser alltid till att läsa ett antal sidor högt vid varje lektion och sedan får eleverna läsa eller lyssna på några sidor. Till läsningen har jag tagit fram frågor och dessa får eleverna besvara vid de olika lässtopp som är framtagna. Jag brukar ha 5-6 frågor vid varje stopp. Den sista frågan utgår alltid från elevernas egna tankar om boken och lite längre ner i texten ser du hur den är formulerad. Genom att ha en sistafråga som är mer öppen kan jag lätt fånga upp om det är något som jag måste tänka på vid vårt fortsatta arbete med boken. 


Vi har nu hunnit läsa en tredjedel av boken och haft två lässtopp. Frågorna till första lässtoppet (sidorna gäller den röda pocket-versionen) var följande:


Under andra lässtoppet fick eleverna bland annat fundera över det samhälle som skildras. Vad har de fått reda på om det? De fick samla fakta om hur man bodde, vad man åt, vilka samhällsklasser som fanns, vilken religion man tillhörde, vad man hade för kläder och vad dessa var gjorda av och också hur en vanlig dag såg ut för en man eller kvinna under denna epok. Det var riktigt spännande att läsa elevernas loggar. Utifrån romanen och Fridegårds beskrivningar hade de kunnat samla på sig en hel del information. 

Imorgon fortsätter vårt arbete med romanen. Vi ska samla ihop läsningen med en gemensam tankekarta och därefter kommer jag att läsa högt igen. Då flera elever under lässtopp 1 och 2 lyft att det finns en hel del svåra ord i romanen kommer vi fortsättningsvis att arbeta mer aktivt med dessa ord och begrepp. Jag har exempelvis samlat en hel del ålderdomliga eller för epoken typiska ord i ett dokument och tillsammans kommer jag och eleverna att se till att vi har koll på vad de betyder och hur de kan användas i språket.

Vad tycker då eleverna om romanen så här långt? Det är lite blandat. Några tycker den är mycket intressant, då den ger en bild av vikingatiden. Andra säger att den är lite seg, att det finns för mycket beskrivningar och för lite action. Vi får se vad de säger när vi läst ut hela romanen. En spännande höst väntar!

Har du också arbetat med denna roman i en klass? I så fall får du gärna dela med dig. 






onsdag 19 september 2018

Stödstrukturer vid boksamtal

Börjar det bli dags för läsårets första boksamtal? Kanske kan då detta blogginlägg hjälpa dig. Det handlar egentligen inte om boksamtalet i sig utan snarare om hur du kan stötta dina elever före och under samtalet. Om du vill veta mer om hur man kan lägga upp boksamtal ska du läsa mina tidigare inlägg om detta. Exempelvis:




Du kan också läsa i boken Mötet med texten - inkluderande läsundervisning där det finns ett helt avsnitt om just boksamtal.


Hur kan man då stötta sina elever före och under boksamtalet? Jag brukar alltid se till att mina elever har ett läsprotokoll där de kan fylla i sina egna tankar om boken. Det kan utgå från Aidan Chambers idé och se ut så här:


Under sin läsning fyller de på i sina läsprotokoll och dessa får de sedan ha med sig in i samtalet. 

För att stötta dem under samtalet kan man ha färdiga "börjor", alltså inledningar på meningar. Det kan hjälpa dem ställa frågor till varandra och komma djupare in i boken. Här nedan följer exempel på börjor som jag använt:

Dessa kan givetvis byggas ut och anpassas efter den bok som man ska ha samtal om. Fördelen med att låta eleverna ha sådana här börjor är att alla kan våga ställa frågor till övriga i gruppen. De kan utgå från en "början" och sedan bygga på med egna ord. Om man vill kan man avsätta tid inför boksamtalet där eleverna får ta fram fem frågor till boken som de vill fråga övriga i gruppen. Dessa frågor har de sedan med sig in i samtalet. En annan fördel med börjorna är att de är sammankopplade med Chambers modell. Här finns inledningar som rör gillar, ogillar, frågetecken och mönster/kopplingar.

Vilka stödstrukturer använder du inför och under ett samtal? Dela gärna med dig!

PS. Arbetar du på gymnasiet? I läromedlen Metafor 1 och Metafor 2 finns tips och idéer för boksamtal. Dessa direkt riktade till eleverna. I lärarhandledningarna finns information till dig som undervisande lärare. DS






onsdag 12 september 2018

Fyra V och NH - ett sätt att närma sig en faktatext

Förra veckan när jag var och föreläste på en folkhögskola fick jag ett riktigt bra tips från en av deltagarna. Jag tänkte dela med mig av det. 

Det finns en amerikansk modell som kallas The 5 W's and H Questions. Översätter man titeln till svenska får det bli något som Fyra V och NH. Denna modell kan man använda när man ska närma sig faktatexter av olika slag. 

Vad är då Fyra V och NH? Jo, det är ett antal frågeord som man ska ställa till den text som man läser. Frågeorden är:

Vem...?
Vad...?
Var...?
Varför?
När...?
Hur...?

Du känner säkert igen dem. Själv har jag använt dem när mina elever fått skriva egna nyhetsartiklar. Jag har då pratat om de journalistiska frågeorden och att deras texter ska kunna ge svar på dessa frågor. Nu har jag gått steget längre och också låtit mina elever använda Fyra V och NH när de läst olika faktatexter. På så sätt blir det lättare för dem att närma sig texten och förstå vad den handlar om. Det blir en sorts lässtrategi som skapar läsfokus.


De av er som följt mig vet att jag gillar struktur och mallar och givetvis har jag tagit fram en mall också till denna  övning. Så här ser den ut:


När eleverna läser en artikeln, ett blogginlägg eller fakta på en hemsida kan de med hjälp av frågeorden få reda på vad den handlar om. Genom att besvara frågorna i mallen ovan får de också en sorts sammanfattning av innehållet. Hur bra som helst!

Har du inte använt Fyra V och NH när eleverna läser faktatexter tycker jag att du ska testa med dina elever. Lycka till!




måndag 3 september 2018

Vilken uppfinning är den viktigaste för människan?

Med den frågan inledde jag läsårets kurs i historia. Eleverna fick fundera enskilt under 2 minuter. Därefter fick de berätta för varandra vilken uppfinning de hade valt (utan att ge några vidare förklaringar). När alla sagt sin uppfinning kom fortsättningen...

Ta reda på
- När den uppfanns.
- Var den uppfanns.
- Vem som uppfann den.
- På vilket/vilka sätt människan har påverkats av denna uppfinning.
- Varför du anser att det är den viktigaste uppfinningen.
Du får 10 minuter på dig.


Som mina elever arbetade. De sökte efter svar. De tog hjälp av varandra och de var engagerade. Att ge dem korta, avgränsade uppgifter var helt klart en hit. Efter 10 minuter fick de delge varandra sina svar. Alla hade löst uppgiften.

I år kommer jag att fortsätta arbeta med frågor på detta sätt. Det ska bli spännande att se om de är lika engagerade framöver.