söndag 28 april 2019

Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

Equilibrium (häftad)

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 



Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?



De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

  • Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
  • Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 


torsdag 11 april 2019

Några tips till världsbokdagen





Snart är det dags för Världsbokdagen, närmare bestämt den 23 april 2019.  Det är en dag som instiftades 1995 av Unesco med syfte att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter. På Unescos hemsida kan man också läsa att det övergripande målet är "att visa att böcker kan användas som ett verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande" (https://www.unesco.se/den-23-april-firas-varldsbokdagen/).  Det är en dag som är viktig att uppmärksamma, tycker jag.

Förra året berättade jag om hur jag skulle arbeta med dagen och jag delade mitt upplägg här på bloggen. Många uppskattade det och jag delar det därför på nytt, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/04/varldsbokdagen-den-23-april-det-har-ska.html.

I år kommer förslag på några olika böcker och också förslag på hur man skulle kunna arbeta med dem i klassrummet. Först ut är en bok för lågstadiet. Den heter Liten svart hund i natten och är skriven av Rose Lagercrantz.


Boken handlar om hunden Samsom. Han och hans matte är på väg till tunnelbanan och där, mitt på perrongen ramlar matte ihop. Ambulansen kommer och hämtar henne och kvar blir Samsom. Hur ska han klara sig? Hur ska han hitta hem? Det är en bok som är spännande och varm men också en bok som öppnar upp för många frågor och funderingar. Jag tänker att detta är en bok som man kan högläsa eller om man så vill lyssna på via Barnradion (3 avsnitt á 12 minuter). Jag tänker att man stannar upp i läsningen, öppnar upp för frågor och avslutar med samtal i smågrupper. Har man svårt att få igång diskussioner kan man ställa frågor som:

- Har du någon gång känt dig rädd? När var det?
- Hur tror du det kommer att gå för Samson? 
- Vad hände med Samsons matte? Hur vet vi det?
- Boken har titeln Liten svart hund i natten. Tycker du att titeln passar till handlingen? Motivera ditt svar.








Arbetar man på mellanstadiet kan en bok som Isaks universum av Anna Ehring användas.



Man hinner inte läsa hela boken på en dag men jag tänker att man kanske kan starta upp läsningen under Världsbokdagen. Som en introduktion kan man ställa frågor som:

Hur ser ditt universum ut? Vad tycker du är viktigt i ditt liv?

Sedan kan eleverna, var och en, få skriva ner sådant som är viktigt för dem. Utifrån orden kan de sedan få rita sina egna universum och berätta om dem för varandra i mindre grupp. När detta är gjort kan man inleda läsningen och högläsa bokens första två kapitel. Under tiden man läser kan eleverna få skriva upp sådant som de reagerat på. Utgångspunkt kan vara Chambers fyra grundfrågor:

- Vad är det du gillar i boken? 
- Vad är det du ogillar i boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster/kopplingar ser du?


Arbetar man med elever på högstadiet eller gymnasiet kan det vara intressant att högläsa en novell eller en kortare berättelse. En som jag gärna återkommer till är Tove Janssons Det osynliga barnet. Nu finns det också som bilderbok med titeln Mumintrollen och den osynliga gästen (vilket gör att man kan jämföra de två). 

När man läser Det osynliga barnet kan man arbeta med frågor som:

1. Ninni har blivit osynlig. Vad beror det på?
2. Tooticki tar med sig Ninni till muminfamiljen. Varför just muminfamiljen? 
3. Ninni blev inte så bra behandlad av den elaka tanten? Hur vet man det?
4. Hos muminfamiljen börjar Ninni bli synlig igen. Hur kommer det sig? 

Eller frågor som:

1. Ninni är rädd för den elaka tanten. Vad tror du att barn är rädda för idag? 
2. Finns det något som du är rädd för? 

Vill man lyssna på texten finns en inspelning av Tove Jansson. Den hittar man här, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet.