Mallar och instruktioner

onsdag 14 mars 2018

Att spela in podd med elever eller kollegor

Att spela in podd är riktigt, riktigt roligt. Under de senaste läsåren har jag och min kollega Marit Hammarland poddat om böcker. I detta inlägg tänkte jag kort beskriva hur vi går tillväga och sedan ska du också få ta del av vårt senaste avsnitt "Sånt vi läser: Kaos". I det samtalar vi om Tappa greppet, Ni kommer sakna mig, Battle och En av oss ljuger.



När man ska spela in en podcast behöver man:

- en dator (vi använder en Mac)
- en mikrofon (vi använder Audio-technica AT2020 USB)
- ett ljudinspelningsprogram (vi använder QuickTime Player)

Utöver detta kan det vara bra att ha en plan för var man ska lägga upp sina ljudfiler. Vi har valt att använda Soundcloud men det finns många andra alternativ. På Soundcloud har vi skapat ett konto med samma namn som vår podd "Sånt vi läser".

Från början spelade vi in direkt via Soundcloud. Då skolans nät inte alltid orkade med fick vi ibland göra om inspelningarna och till slut tröttnade vi. Nu för tiden spelar vi in ljudinspelningar via programmet på datorn (QuickTime Player). Det är samma program som jag använder när jag ska göra skärminspelningar.

Ljudfilen som spelas in sparar vi på datorn. Vi har valt att inte redigera ljudfilen utan det som spelas in är också det som sedan blir avsnittet i vår podd. Vill man redigera sin ljudfil finns det flera olika program att använda. Ett vanligt är Audacity. I och med att vi inte redigerar ljudfilen kan vi direkt ladda upp den på vår kanal på Soundcloud. När filen är på plats kan vem som helst lyssna på den.

Tips när man ska podda med elever:
1. Fundera över var ni ska samla era poddar (ska vem som helst kunna lyssna på dem eller är det bara andra elever i klassen).
2. Tänk igenom vad poddarna ska innehålla. Är det poddar om böcker, mode, historia...?
3. Gå igenom hur man skapar ett podd-manus. I läroboken Metafor 1 finns ett avsnitt om vad man ska tänka på när man spelar in en podcast och där finns också en skrivmall som kan vara utgångspunkt för elevernas manusskapande.

När Marit och jag skriver manus försöker vi alltid ha samma struktur. Vi har en inledande jingel. Därefter hälsar vi lyssnaren välkommen och presenterar oss. Sedan kommer vi in på olika böcker vi läst. Vi avslutar med den inledande jingeln. Vill man ha med en jingel i sin podcast kan man hitta många på Partners in Rhyme.

Svårare än så behöver det inte vara att skapa en podcast med en kollega eller med sina elever. Avslutningsvis ska du få lyssna på vårt senaste avsnitt "Sånt vi läser: Kaos".




fredag 9 mars 2018

Litteraturvetenskapliga begrepp med hjälp av bilderböcker

När man undervisar i svenska och skönlitteratur ska man också arbeta med olika litteraturvetenskapliga begrepp. Jag har märkt att mina elever mycket lättare förstår en del begrepp när jag exemplifierar genom olika skönlitterära texter. 

I detta blogginlägg tänkte jag dela med mig av hur jag exemplifierar och tydliggör begreppen parallellhandling, ramberättelser och perspektivskifte.  Till de tre använder jag bilderböcker. Bilderböcker är riktigt bra att utgå ifrån, tycker jag. Ofta är berättelserna förhållandevis korta och man kan utan problem läsa hela berättelsen under en lektion och ändå ha tid att sedan arbeta vidare med begreppen.

En nyskriven bilderbok som jag i dagarna använde för att exemplifiera parallellhandling är Den långa vandringen av Martin Widmark och Emilia Dziubak. Har du inte läst den måste du göra det. Berättelsen i sig är oerhört fin och bilderna samspelar fint med texten. Det är en berättelse bortom tid och rum, om vänskap, sorg men också lycka. 



I berättelsen får man följa två barn - Sonia och Adam. De bor på varsin sida av ett stor hav. Först får läsaren möta Sonia. Därefter kommer ett uppslag, där läsaren får möta Adam. Sedan fortsätter berättelsen på detta sätt. Man får läsa lite om Sonia och lite om Adam. Så småningom korsas de två barnens vägar, precis som det ska vara i en parallellhandling med andra ord. 

När det gäller begreppet ramberättelse använder jag mig gärna av Kitty Crowthers Sagor om natten


I centrum för handlingen finns Lilla Björn. Han vill att hans mamma ska berätta tre godnattsagor för honom och det gör mamman. Lilla Björns och mammans samtal blir alltså ramen för handlingen. Sedan följer de tre sagorna men mellan varje saga kommer Lilla Björn och mamman in och bryter sagoberättandet. Likaså finns de två med i sagans avslutning. 

När det gäller perspektivskifte är det boken En anka är bra att ha av Isol som jag använder. Det är mer en pekbok än en bilderbok men det gör absolut ingenting. 



Det som är så bra med denna bok är att samma historia berättas från två perspektiv. Läser du boken från ena hållet får du följa en pojke som hittar en anka och använder den till hatt och som näsa. Läser du boken från andra hållet får du följa ankan och hur denna hittar en pojke som är bra att ha. Det kan inte bli bättre!

Kanske har du andra tips på bilderböcker som du använder för att exemplifiera dessa begrepp eller andra litteraturvetenskapliga begrepp. I så fall får du gärna dela med dig. Det är alltid roligt att få höra vilka böcker andra använder. 

torsdag 1 mars 2018

Stöd och stöttning inför de nationella proven

Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.

I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".

Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:

- inledning
- huvuddel
- avslutning

Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.

När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).


På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?

Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:



Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1. 

Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar? 

Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.