måndag 30 januari 2017

Är du en empatisk världsmedborgare?

Berättelser finns med mig överallt. Inte bara i form av böcker, även om jag allt som oftast kånkar runt på minst en, utan också som en ständig osynlig följeslagare i mitt medvetande. Under några dagar i förra veckan var jag i London. När jag kom med tåget från flygplatsen och hoppade av vid Tower Gateway var det första jag såg floden Themsen och Tower Bridge. Direkt var jag i Sharon J. Boltons deckarserie om kriminalaren Lacey Flint. Efter några svåra mordutredningar tar Lacey Flint plats vid flodpolisen och Themsen blir en del av hennes liv. Hur kan Lacey ens vilja simma i detta vatten?, tänker jag när jag ser floden framför mig. Och var någonstans hittade hon liken? Visst var det längs med Themsen? En mängd frågor pockar på uppmärksamhet medan jag passerar över bron.




När jag vid ett senare tillfälle åker förbi stationen Paddington hamnar jag direkt i filmen med samma namn och inser att det är precis här som björnen får just sitt namn. Paddington blir Paddington. Vid besöket på Natural History Museum letar jag febrilt efter den stora sal där samma björn blir jagad av en ond kvinna. En kvinna som inget hellre vill än att göra Paddington till ännu ett av museets uppstoppade djur.



Under ett restaurangbesök gör sig Charles Dickens påmind samtidigt som jag får flashbacks från Selmas saga (2016 års julkalender). Och vid en morgonjogg längs Themsen hamnar jag i Ian Flemmings agent-värld med James Bond i huvudrollen.

Så ser min vardag ut. Överallt finns berättelserna med mig. För många är det dock inte så. Att läsa och låta sig bli en del av en intrig, en karaktär eller kanske en miljö kräver träning och är inget som kommer per automatik. Det handlar om att kunna leva sig in i men också förflytta sig i tid och miljö. Martha Nussbaum, amerikansk filosof, talar om den empatiska världsmedborgaren (1997) och menar att det är en person som har ett kritisk tänkande, som har kunskap om andra och som besitter en narrativ fantasi d.v.s. kan byta perspektiv och leva sig in i andras liv. Genom litteraturen kan vi få möjlighet att utveckla den narrativa fantasin och som lärare tänker jag att det blir en av de saker som jag måste försöka ge mina elever, möjligheten att få leva sig in i andra människors liv.

Då jag idag var på Läsrörelsens uppstartskonferens av projektet Berättelser som förändrar fick jag lyssna på Ann Boglind och hon lyfte också fram litteraturens kraft. Hon menar att vi behöver ge tid för gemensam läsning och efterföljande samtal. En modell som hon nämnde under sin presentation var Aidan Chambers och de som läst andra inlägg på min blogg eller kanske rent av min bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning vet att det är en modell som jag gärna använder. De fyra övergripande rubrikerna – Gillar, Ogillar, Frågetecken och Mönster – kan bli utgångspunkt för många spännande och utvecklande diskussioner.  Dessa diskussioner tänker jag kan vara en del i skapandet av empatiska världsmedborgare.

Att låta eleverna utveckla den narrativa fantasin kräver träning och tid till träning är något som jag försöker skapa i min undervisning. När jag nu tillsammans med eleverna på Bygg- och anläggningsprogrammet går in i projektet Berättelser som förändrar ges många möjligheter till träning. Kanske är det så att några av eleverna utvecklas till att bli empatiska världsmedborgare. Vi får väl helt enkelt se tiden an!

fredag 13 januari 2017

Har du några frågor till romanen....

Under senare delen av hösten och nu i samband med julledigheten har jag fått en del frågor av kollegor i det vidgade kollegiet. Flera av dem har frågat efter litteraturtips och i nästa mening om jag också har frågor och uppgifter till böckerna som jag precis tipsat om. 

Under denna vecka har jag tänkt på det här med frågor och uppgifter till skönlitterära böcker. Varför inte dela med mig av det som jag har tagit fram? Kanske kan det vara till glädje för någon och då är det ju bra. Frågorna kan användas rätt av eller arbetas om efter tycke och smak. Använd dem på ett sätt som passar dig och din elevgrupp.

Då jag är lite av en "all-läsare" finns det frågor och material till lättlästa böcker, till prisade böcker, till böcker för vuxna, unga vuxna och barn från kanske 12 års ålder. För att underlätta för dig har jag gjort en länk-lista nedan. Klicka dig vidare till det som du är intresserad av:

Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist (unga vuxna/vuxna)

Var la jag min man? (unga vuxna/vuxna/lättläst)

Den allvarsamma leken (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Bedragaren (unga vuxna/vuxna/lättläst)

En man som heter Ove (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Fallet Anna Frid (unga vuxna/lättläst)

Utvandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Invandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Axel var idiot (unga vuxna/vuxna)

Snöstormen (unga/lättläst)

En farlig vän (unga/lättläst)

Läslogg första kap i En farlig vän

Hemligheten (unga vuxna/vuxna/lättläst)

Kickboxaren 3 (unga/unga vuxna/lättläst)

Mördar-Anders (unga vuxna/vuxna/lättläst)

När hundarna kommer (unga/unga vuxna) - frågor framtagna för lärar-diskussion i Den digitala bokcirkeln. Charlotte Karlsson på Vägga Gymnasium har hjälpt till att ta fram frågorna.

Om hundra dagar ska jag dö... - frågor framtagna för lärar-diskussion i Den digitala bokcirkeln. Charlotte Karlsson på Vägga Gymnasium har hjälpt till att ta fram frågorna.

Jack av Christina Lindström - frågor framtagna för lärar-diskussion i Den digitala bokcirkeln.


I min bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning finns också en del frågor som man kan använda till olika böcker. Frågorna som finns i den är allmänna och kan därför behöva kopplas samman med den bok du ska använda dig utav.




Är det så att du undervisar elever som behöver lättläst litteratur kan du hitta en mängd frågor och uppgifter på MTM - skola och på Vilja förlag.

Jag hoppas att du ska ha glädje av mina frågor, uppgifter och tips!











måndag 2 januari 2017

Nytt år, nya utmaningar!

Då var vi inne i 2017. Redan har jag gått med i en utmaning. Det är den finlandssvenska läsutmaningen för 2017. Under varje månad läser man en bok utifrån en given utmaning. Visst låter det skoj? Det tyckte jag och gick med! Januari månads uppdrag, att läsa en bok som är gul, är redan gjord. Känns ju bra att jag lyckats träffa rätt trots att jag inte ens visst om utmaningen när jag läste den gula boken.  

Jag hann inte mer än lägga ut information om den finlandssvenska läsutmaningen innan Katarina Lycken Rüter hörde av sig. Ska vi inte ha en egen läsutmaning men med barn- och ungdomslitteratur var hennes fråga. Klart vi ska. Och så är det nu. Katarina och jag fortsatte spåna och fram kom rubriken Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017 med hashtagen #bou2017. En Facebook-grupp startades och det är till den du går om du vill vara med i utmaningen. En liten hint kan du få redan nu. Precis som den finlandssvenska läsutmaningen blir det en utmaning per månad. Litteraturen som du läser ska vara inom barn- och ungdomslitteratur. Utmaningarna är:

Januari - en röd bok
Februari - poesi skriven efter 2010
Mars - en spänningsroman
April - en bok skriven före 1960
Maj - en bok skriven av en nu levande ALMA-pristagare
Juni - en bok skriven i jagform
Juli - en bok vars författare inte kommer från Europa
Augusti - en bok med ett pronomen i titeln
September - en Augustprisvinnare
Oktober - en bok utgiven 2017
November - del 1 i en serie
December - en omläsning

Jag har redan hunnit fundera ut min röda bok. Det får bli Petter Lidbecks Becca. Visst kan väl den räknas som röd? Gå med i gruppen du också och där får du gärna berätta om vilken din röda bok blir. Och när du väl läst den är det fritt fram att skriva en kort kommentar om boken. Välkommen till årets läsutmaning!