fredag 29 maj 2015

Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3

Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3.

Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Eleverna fick sätta ett helhetsomdöme på arbetsområdet och de kunde välja mellan 1-4, där 1 var mindre bra och 4 mycket bra. Klassens snitt blev 3,4 och alla elever valde att svara 3 eller 4.

Hur inledde jag då arbetsområdet? Jag tog min början i Minna Sundbergs språkträd (se bild nedan). Visst är det fint! Vi diskuterade språkens ursprung och vilka som var besläktade. Jag läste högt ur Bibeln (Babels torn) och vi diskuterade hur man i olika länder och kulturer förklarar de språkliga skillnaderna.


Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Vi gick igenom kopplingen mellan arbetsområdet och det centrala innehållet och eleverna fick ut bedömningsmatrisen. 


Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort.





När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. Vi närläste inte texterna för att analysera innehållet utan vi närläste texterna för att analysera språket. Vilket alfabet användes under perioden? Hur stavade man? Vad fanns det för böjningar? Vilka språk lånade man ord ifrån? Till närläsningarna använde jag framför allt material från Litteraturbanken. Här finns Äldre Västgötalagen, Then Swänska Argus, Karl XII:s bibel och en hel del andra intressanta texter. Eleverna fick arbeta tillsammans i grupper efter att jag hade haft genomgångar om de olika perioderna. De närläste texterna för att försöka hitta kännetecken från den valda perioden.

När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram.


Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. På provet fanns bl a texter från olika perioder. Eleverna skulle bestämma från vilken period texten var hämtad samt vad det var i texten som gjorde att de kopplade texten till den valda perioden. Några elever tyckte att provet var svårt och i utvärderingen skrev de att de borde ha varit mer engagerade under lektionstid samt läst på lite bättre inför provet.

Jag hade tänkt att jag också skulle ha arbetat med material från Stockholmskällan men tiden räckte inte riktigt till. Det får kanske bli ett annat år.

Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering? Först och främst verkar det som om eleverna tycker det är rätt skoj att arbeta med språkhistoria. Denna grupp gillade mina genomgångar där jag i korta drag lyfte fram perioden, när den började och slutade, vilka språkliga kännetecken som fanns samt vilka texttyper som var de vanliga. Eleverna tyckte också det var bra att de fick ut stödanteckningar från mig i samband med genomgångarna. Det gjorde att eleverna kunde fokusera på att lyssna samtidigt som de som ville kunde fylla i ytterligare saker på stödanteckningarna. Det verkar också som om Värsta språket börjar bli lite uttjajat. En del hade tittat på det under grundskolan. Här får jag fundera på alternativ. Att jag högläste en del texter uppskattades och det har jag ju märkt detta läsår. Oavsett ämne och grupp gillar eleverna när fröken läser högt. Det ska jag definitivt fortsätta med. Överlag var detta alltså ett arbetsområde som eleverna gillade. Det känns bra med tanke på att det detta läsår avslutar kursen Svenska 3.

fredag 22 maj 2015

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Den 19-20 maj var det uppstart för den utbildning som NCS och Läslyftet tillsammans arrangerar för språk-, läs. och skrivutvecklare. Jag var på plats i Stockholm under de två dagarna och jag fick en hel del input. Roligt var också att få knyta nya kontakter och nätverk och få höra hur andra kommuner och skolor arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling samt med Läslyftet.

I samband med uppstarten tilldelades vi några skrifter (se nedan). De kommer jag att lusläsa och jag tänker att alla som arbetar i skola, oavsett uppdrag, kan ha nytta av dem.


Det jag tar med mig från första träffen är bl a:

- Katarina Lycken Rüters tankar om litteratursamtal. Hon pratade om Chambers modell och de av er som följt min blogg vet säkert att jag gillar denna modell. Modellen menar hon kan användas för att stötta eleverna i deras läsning. Lycken Rüter nämnde också Joharifönstret och sa att hon tidigare använt det under sina litteratursamtal. 

- Ann Pihlgrens tankar om samtal och om olika lärarstilar. Hon poängterade vikten av att våga fråga vidare (att bolla tillbaka och ställa nya frågor) och vikten av att hitta rätt sorts frågor. Hon skilde mellan fakta-, tolknings- och värderingsfrågor. Detta kopplade jag direkt till de litteratursamtal jag genomför med mina elever och till de olika nivåerna i en text (på, mellan och utanför/efter raderna). När Pihlgren pratade om lärarstilar fastnade jag för hennes tankar kring stilen "Lärare som bygger byggnadsställningar" (scaffolding). Det måste jag läsa mer om. 



- Sara Knöfels och Jonas Anderssons genomgång av det systematiska kvalitetsarbetet. De gjorde det systematiska kvalitetsarbetet enkelt på något sätt. Genom att följa de fyra stegen 
  1. följa upp (var är vi?), 
  2. analysera (vart ska vi?), 
  3. utveckla, planera och genomföra (Hur gör vi?) och 
  4. dokumentera (hur blev det?) kan man komma långt på den egna arbetsplatsen. 
Nu gäller det att testa detta i avgränsad skala. I fokus givetvis någon aspekt av språk-, läs- och skrivutveckling. 

Nästa träff äger rum i september och jag ser redan fram emot den!





tisdag 12 maj 2015

Att arbeta med poesi i svenska 1

Under några veckor har jag och mina elever arbetat med poesi. Det har varit ett superskoj arbetsområde. Vi är inte riktigt klara men vi har kommit en bra bit på väg.



När jag planerade tog jag min utgångspunkt i ämnet svenska och kursplanen för svenska 1. Jag funderade över de olika förmågor som eleverna ska utveckla samt det centrala innehållet. Därefter började jag fundera över innehåll. Jag sökte på nätet, kollade en del läroböcker och fick inspiration av bl a Therese Linnérs arbete med poesi och cirkelmodellen och Kul 1415 Lärarhandledning

Vad har vi då gjort? Vi har pratat om poesi och lyssnat på poesi. Vad passar inte bättre än att spela upp Mando diaos tolkningar av Fröding som en inledning till arbetsområdet?

Eleverna har skrivit samplingsdikter utifrån 35 olika diktsamlingar som jag plockade upp på biblioteket. Deras samplingar redovisades muntligt inför klassen och finns att se och lyssna på här nedan:

 


 


Eleverna har vidare försökt, utifrån dikters innehåll, språk och form, sätta in dem på en tidslinje. Vad är det som gör att en dikt känns gammal respektive nyskriven? Många intressanta reflektioner.



Vi har också läst dikter från olika epoker och länder och när jag kände att eleverna fått lagom med input blev det dags att skriva egna dikter. Jag började med en stafettskrivning. Klassen delades in i smågrupper och varje grupp fick följande instruktion:
"Alla ska skriva fyra rader på ett papper. De tre första raderna kan bestå av ett eller flera ord eller om man vill hela meningar. På den fjärde raden får du endast skriva ett ord. När du kommit så här långt viker du pappret så att endast det ensamma ordet syns. Du skickar sedan pappret till din bordsgranne och han får skriva fyra nya rader utifrån det han tänker på då han ser ordet. De första tre raderna får bestå av ett eller flera ord eller om man vill hela meningar. På den fjärde raden ska det endast stå ett ord. Vik pappret så att endast det ensamma ordet syns. Skicka vidare till din bordsgranne..."
När sidan på pappret var fullt med rader var det dags för gruppen att läsa igenom sin dikt och sätta en rubrik. Varje grupp hade ett antal dikter och fick sedan som uppgift att välja ut den "bästa" dikten. Den lästes upp högt för klasskompisarna. Detta var en rolig övning. När dikterna lästes upp kunde man höra att vissa rader rimmade, att någon hade lekt med orden och att vissa arbetat för att få ihop början och slutet (cirkelkomposition).

Efter denna övning var det enkelt att gå över till att skriva egna dikter. Jag hade gjort färdiga stationer (sju olika) och till varje station lagt ut instruktion, papper och exempeldikt. Eleverna gick runt till de olika stationerna i den ordning de ville. På vissa stationer hörde jag hur eleverna klappade händer och när jag frågade varför sa de att det var för att enklare höra antalet stavelser (ex vid haikudikt och stavelsedikter). Skoj!

Nu väntar en sista övning, att analysera en låttext. Vi knyter alltså an till inledningen och vårt lyssnande på Mando diao. Det ska bli riktigt skoj att få läsa om och höra elevernas analyser.

måndag 4 maj 2015

Muntliga prov i historia

Om jag skulle vara elev och få välja mellan muntligt och skriftligt prov skulle jag direkt välja det skriftliga. Varför? Jo, jag tycker om att föra fram mina tankar och idéer i skrift. Nu är det ju dock inte jag som är elev utan jag är lärare. När jag ställer frågan till mina elever är det många som väljer det muntliga provet. Det är intressant tycker jag. Många ser också en vinst med att ha prov i grupp, där man tillsammans får resonera och diskutera sig fram till olika svar och lösningar. Ett sådant prov har vi precis haft, ett muntligt prov i grupp med fokus på på historiebruk och andra världskriget (ämnet är alltså Historia).

Vad är det då som är så intressant med detta? Jag skulle vilja säga att det finns flera intressanta saker att lyfta fram. För det första passar muntliga prov många elever som har svårt att formulera sig i skrift. När de får möjlighet att muntligt redogöra för olika skeenden når de mycket längre i sina resonemang än vad de någonsin gjort med penna och papper (eller padda/dator och tangentbord).  För det andra blir det muntliga provet en lärsituation, där de elever som kanske inte "läst på" tillräckligt mycket ändock får mycket med sig genom att lyssna på sina klasskompisar. För det tredje sporras de duktiga då de går in och blir något av en lärare och visar övriga hur orsakssamband eller olika förklaringsmodeller kan se ut.

Finns det inga problem med muntliga prov? Jo, givetvis finns det problem. Ett stort problem är att de elever som har svårt att föra fram sina synpunkter i grupp blir tysta och i vissa fall också passiva. Jag tänker dock att man till viss del kan komma bort från detta genom att som lärare ta ANSVAR för hur gruppindelningen blir. Som lärare kan man styra vilka som hamnar i samma grupp och då kan man låta de "tysta" hamna i en grupp där de känner trygghet. Det blir också viktigt att man som lärare under själva provet tar ansvar för det sociala klimatet och är tydlig med vilka spelreglerna är.

Hur gjorde då jag när jag genomförde det muntliga provet? Jo, jag delade in klassen i grupper och givetvis försökte jag ta hänsyn till vilka elever som skulle kunna fungera i samma grupp. Jag försökte också se till att grupperna inte blev för stora (Jag hade ca 5 elever per grupp). Jag gav eleverna de yttre ramarna för hur provet skulle gå till och de fick reda på vad som skulle vara i fokus.

När provet sedan startade hade jag en grupp i taget i ca 25 minuter. Övriga elever fick arbeta på egen hand i klassrummet med en uppgift som jag inledningsvis gått igenom. Jag inledde varje prov med att gå igenom spelreglerna (jag ställde frågor och hjälpte till att styra samtalet om det avstannade, alla elever fick lov att gå in och komplettera eller utveckla en annan elevs svar, satt någon väldigt tyst kunde jag ställa en direkt fråga till den eleven...). Därefter satte samtalet igång. Samtalen var givande och intressanta. Eleverna kunde resonera, diskutera, ta ställning, se händelser ur olika perspektiv, koppla dåtid till nutid...ja, allt det som man så gärna vill att ens elever ska kunna.

Vad tyckte då eleverna om det muntliga provet? De flesta tyckte att det var bra med muntligt prov. Det var någon som skrev: "Jag gillar egentligen inte muntliga delar, men det funkar" och "bra att man inte bara kör prov". Det var någon som skrev att de hellre hade haft ett "vanligt" prov och med det antar jag att de menar ett skriftligt prov och det var någon som tyckte att det var "fett drygt samt icke givande" med ett muntligt prov. Majoriteten var dock positiva till denna bedömningsform.

Och vad tyckte då jag om proven? Jag måste säga att jag i många fall blev positivt överraskad. Flera av mina elever höjde sig ett snäpp och de flesta hade verkligen läst på och satt sig in i ämnet. De kunde samtala och med detta menar jag att de både kunde föra fram sina åsikter och lyssna på andra. Då resultatet blev så lyckat ska jag definitivt testa detta igen.