fredag 24 april 2015

Att reflektera över sitt lärande

När jag var på SETT lyssande jag bl a på Anders Holmgren. Anders Holmgren arbetar med bedömning för lärande. Det var kanske därför inte så konstigt att hans föreläsning på SETT hette just "Bedömning för lärande - digitalt".

Under sin föreläsning pratade Holmgren bl a om matriser kopplat till bedömning. Jag reflekterade inte så mycket över denna diskussion just då och inte heller så mycket dagarna efter men när jag skulle börja arbeta med ett nytt arbetsområde inom svenska 3 (språkhistoria) kom tankarna. Visst var det väl så att Holmgren visade på ett exempel där eleverna blev ägare över sitt eget lärande? Fanns det inte en bild på en matris, där eleverna själva skulle fylla i vad de kunde, vad de behövde utveckla vidare och slutligen hur de skulle göra för att komma vidare i sitt lärande. Jag kollade igenom mina anteckningar och mycket riktigt där fanns en matris med oifyllda rutor, en matris som eleven själv skulle fylla i. Jag tog med mig Holmgrens tankar in i mitt eget arbeta med arbetsområdet kring svensk språkhistoria. Jag tog fram en vanlig matris med tre nivåer och sedan en matris där rubrikerna blev:

- Jag kan
- Jag behöver utveckla
- Jag kan utveckla detta genom att


Hur ska jag då arbeta med denna matris? Tanken är att eleverna under arbetets gång ska reflektera över sitt eget lärande. När vi har diskuterat och arbetat med en tidsperiod i svensk språkhistoria kan vi ta fram matrisen och fundera över de tre frågorna. Vad kan jag, som elev, kopplat till denna tidsperiod? Vad behöver jag utveckla? Och hur ska jag utveckla detta? Om vi gör så kontinuerligt under arbetets gång får eleverna förhoppningsvis syn på sitt eget lärande. Får de syn på sitt eget lärande och blir medvetna om vad som krävs för att nå ett snäpp högre blir de också själva kunskapsbärare och ägare av begreppet KVALITET som Holmgren pratade mycket om under sin föreläsning. Först när eleverna gjorts till ägare av sitt eget lärande kan de bli aktiva. 

Vad är mitt mål med arbetet med matrisen? Mitt mål är att eleverna blir mer aktiva i sitt lärande. Fortfarande är det många elever som går direkt till mig för att att få reda på vad de behöver göra för att komma vidare. De reflekterar inte så mycket själva utan vill att fröken ska svara vad nästa steg för dem är. Nu kommer de förhoppningsvis själva bli mer aktiva och reflekterande. Det hoppas jag i alla fall. Jag får återkomma så snart jag och eleverna har gjort en utvärdering.

Skulle du vara intresserad av att ta del av det material vi använder finns en del att att hämta här på bloggen. Klicka HÄR eller gå in under rubriken "Mallar och instruktioner". 




tisdag 21 april 2015

Reflektioner från SETT 2015

Den 14-16 april var det dags för SETT-dagarna på Kistamässan i Stockholm. Jag var på plats den 14 och 15 och hann med att besöka en del föreläsningar men också hålla en egen. Då jag är intresserad av hur man kan skapa en undervisning där alla elever kan delta hade jag fokus på föreläsningar som framför allt fokuserade på detta. Jag lyssnade på:

"Alla får extra anpassningar" av Ulrika Brolinson och Tobias Berger
"Formativ bedömning - En del av elevhälsoarbetet" av Helena Wallberg (jag tror rubriken i programmet var "Det inkluderande klassrummet")

Sedan ville jag också få med mig lite tips på hur man kan arbeta med den digitala tekniken och gick därför och lyssnade på:

"Sluta whina" av Jonas Hällebrand
"Bedömning för lärande - digitalt" av Anders Holmgren

Vad tog jag då med mig efter att ha varit på dessa föreläsningar och gått på mässan? Om jag gör en punktlista skulle den se ut så här (med mina reflektioner i parentes):


  • mycket av det som förr kallades extra stöd ska nu ses som extra anpassningar i klassrummet. Mycket av stödet kan kopplas ihop med den digitala tekniken. (Är alla lärare bekvämma i den digitala tekniken och vet alla lärare vad man kan göra med den teknik som finns på den egna skolan? Fortbildning?)
  • den digitala tekniken ger oss en annan kunskapssyn - (Hur ska vi som lärare hantera detta?)
  • hur viktigt det relationella perspektivet är i vår läroplan (ALLA lärare måste stötta ALLA elever, även de elever som är i behov av extra anpassningar.)
  • Hur lätt det är att använda begrepp som kanske eleverna inte förstår. (Viktigt att förklara begrepp som nyanserat, orsakssamband...Vet inte eleverna vad begreppen betyder kan det vara svårt för dem att förstå vad det är de saknar respektive behöver utveckla för att nå högre i sin kunskapsutveckling.)
  • För att återkoppling ska ge något behöver den vara på processnivå alternativt metakognitiv nivå. (Viktigt att få eleverna att reflektera över sitt eget lärande. Hur gör man det?)  
  • Blooms taxonomi (Den fungerar ju perfekt ihop med de fyra lässtrategierna. Att jag inte tänkt på det tidigare).
  • Vikten av att få eleverna att förstå vad kvalitet är (först då blir de aktiva i sitt eget lärande)
  • Det kollegiala lärandet. (Så viktigt...men hur får man till det på den egna skolan?)
  • Det ges ut alltmer lättläst litteratur som också ur ett lärarperspektiv är BRA litteratur
  • Att de digitala verktygen utvecklas och förbättras hela tiden. (Det finns så mycket att använda om man bara hittar bra ingångsvinklar)

Jag fick ju också under SETT-dagarna möjlighet att berätta om mitt arbete med läsning och lässtrategier. För den som är intresserad finns min presentation att ta del av HÄR. Då skolvarlden.se satt med under min föreläsning finns det nu också en artikel som bra beskriver mitt arbete. Läs den gärna:

 Lässtrategier för gymnasiet (av Emil Hedman)







torsdag 16 april 2015

SETT-dagarna

Då var man hemma efter två dagar på SETT. Förutom att ha gått på mässan, varit på olika föreläsningar så fick jag också möjlighet att hålla min presentation om läsning på gymnasiet. Det var superskoj! Jag lovade att lägga ut min presentation på bloggen och den som är intresserad av att se den får gärna kika HÄR. Jag vill också passa på att tacka alla som kom. Det var roligt att få prata inför en sådan intresserad publik. Gensvaret jag fick och fortfarande får efter min presentation är stort och det värmer. Tack! Tack också Novellix för era "godispåsar". De var uppskattade. Och tack Erik på Myndigheten för tillgängliga medier för lånet av böckerna.

Efter presentationen spelades det in en kort film där jag tipsar om två böcker (se nedan).

Jag kommer inom kort att göra ett inlägg om vad jag fick med mig från mässan. Håll ut! Det kommer!




lördag 11 april 2015

Vilken litteratur låter vi våra elever läsa?

I samband med att jag har planerat min föreläsning på SETT har jag också mer ingående börjat granska vilken litteratur det är jag använder i min undervisning. Jag har fokuserat på Svenska 1 och perioden oktober 2014-mars 2015. Så här ser sammanställningen ut:


Tydligt är att jag fokuserar på svensk och europeisk litteratur och jag som vet vilka titlar som ryms bakom de olika katergorierna kan också se att det är mycket nyskriven litteratur samt en majoritet skriven av manliga författare.

Mitt i detta arbete börjar det föras en diskussion i Sverige om manlig dominans i amerikanska och engelska tidskrifter. Undersökningar är gjorda som visar att de manliga författarna dominerar bland de författare som recenseras men också att majoriteten av de som recenserar är män. Artikeln finns att läsa HÄR. Är det så även i Sverige? Jag vet inte men det hade varit intressant att undersöka vidare. Oavsett vad inser jag att jag lyfter fram många manliga författare och gärna nutida författare för mina elever. Hur gör ni andra? Är de manliga författarna överrepresenterade i er undervisning också?

Inte nog med att jag har börjat fundera över vilken litteratur det är jag presenterar för mina elever. Jag har också börjat fundera över hur mycket skönlitteratur lärare i svenska läser under ett år. Jag har under många år fört "läsdagbok" och i denna dagbok för jag bara in skönlitteratur som jag läser. Sakprosa, bilderböcker och kapitelböcker för barn lämnas utanför. De senaste åren ligger min skönlitterära läsning på ca 35 titlar/år. Jag inser att det räknas som väldigt mycket. Lägger jag sedan till alla sakprosaböcker, bilderböcker och kapitelböcker som jag också läser hamnar jag på en sifrra över 200 böcker/år. Enligt en undersökning som lärartidningarna genomförde kunde man se att lärare under 40 år inte läste speciellt mycket skönlitteratur. 30 %, alltså var tredje lärare, läste max 2 böcker per år. Ja, du läser rätt 2 böcker. 14 % av lärarna under 40 år läste dock 15 skönlitterära böcker/år. Samtidigt kan det jämföras med de lärare som var över 55 år. I denna grupp var det 30 % som läste 15 böcker. Det finns alltså stora skillnader mellan olika åldrar. Frågan är hur det ser ut mellan manliga och kvinnliga lärare? Finns det en skillnad även där?

Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, jag tror att det som lärare är viktigt att vara en förebild för sina elever. Om jag ska kunna hävda att läsning är viktigt, roligt och spännnande måste jag vara insatt i den litteratur som finns och jag behöver också kunna hjälpa mina elever att stifta bekantskap med olika författare. Har jag inte själv läst dem kan det vara svårt att ge dem en rättvis bild. För mig som brinner för läsning är det ju lätt sagt. Jag ser till att hitta tid för läsning under min fritid. Jag vet dock att det inte är så för alla. Alla kan inte hitta denna tid. Kanske borde det därför vara på tiden att göra det som Mary Ingemansson på Högskolan Kristianstad så länge förespråkat...avsätta tid för läsning i lärares arbetstid.