måndag 22 januari 2018

Ordmoln i undervisningen!

Har du någon gång arbetat med ordmoln i din undervisning? Jag gjorde det en hel del förr men har på sistone glömt bort det. När jag förra veckan fick en fråga om just ordmoln insåg jag att det var dags att på nytt göra ett inlägg om det.

Ordmoln är precis som det låter moln av ord. Med de olika webbtjänster som idag finns kan orden samlas i alla möjliga former och figurer. Du ska snart få se några exempel men först, när ska man som lärare använda ordmoln. I min egen undervisning har ordmoln mest använts till:

- att samla ihop elevernas tankar inför ett nytt arbetsområde, 
- att samla elevers förklaringar till ett begrepp, 
- att skapa listor av olika slag (exempelvis lista över ämnen som kan passa för argumenterande tal).

Bilden visar en sammanställning över ämnen som mina elever i Svenska 3 vill hålla argumenterande tal om. Detta ordmoln är skapar i Tagul.

Ordmoln kan också användas på andra sätt. En funktion som ordmoln har är att de räknar ihop hur många gånger ett och samma ord förekommer och sedan görs sammanställningar på det. De ord som förekommer flest gånger blir större än övriga ord i ordmolnet. På så sätt kan man faktiskt med blotta ögat se vilka ord som används mest i en text. Det kan vara intressant om man exempelvis ska diskutera en texttyp, en texts innehåll eller analysera språket i en text. 

Just nu arbetar jag med argumenterande texter i kursen Svenska 1. Här skulle det kunna passa att titta på en insändare och fundera över hur en sådan skrivs. Vad är viktigt? Ofta är ju en insändare personlig. Det finns ett jag i texten. Hur ser det då ut i en insändare och man lägger in den i en webbtjänst som skapar ordmoln? Är jag ett ord som förekommer ofta. Jag testade med en insändare från Metro som publicerades den 17 januari 2018. Den är skriven av Kimberley och har rubriken "Det heter inte dagis!". 


                                                            

Som man kan se är det ordet som förekommer flest gånger. Det är följt av en, är, jag och som. Jag finns alltså med bland de mest frekventa orden.

Ordmoln behöver inte bara användas i svenska utan kan användas i alla andra ämnen för att visualisera och tydliggöra. 

Vilka olika webbtjänster finns då? Jag använder oftast wordart.com (hette förr Tagul) och worditout.com. Sedan finns det en mängd andra varav några som jag testat att arbeta med är tagxedo.com och wordsift.org. I vissa av dem kan man göra fler inställningar och redigera mer på egen hand, i andra är det lite mer styrt och fyrkantigt. Testa gärna! Kanske hittar du någon ordmolnstjänst som passar just dig och ditt syfte!

söndag 14 januari 2018

Silent books i undervisningen

Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Mitt direkta svar är...till alla. Alla kan läsa silent books, oavsett ålder. Jag vet dock att böckerna är uppskattade att använda med grupper som inte har ett gemensamt språk. I Sverige har IBBY haft projekt i samarbete med folkbibliotek och flyktinganläggningar. Om det kan du läsa här:


Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. I den handbok som tagits fram står det: 

"bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2).  

Och så är det ju. Bilden är kraftfull. Den kan få oss att drömma, associera, fantisera, reflektera... Det är också det som gör att böckerna kan användas i vilken klass som helst från förskoleklassen upp till gymnasiet och om man så vill till vuxenutbildningen. Utifrån de textlösa böckerna kan man skapa uppgifter som passar den målgrupp man har.

Vilka böcker ska man då använda? Jag har en del favoriter. Shaun Tans Ankomsten är en. Jag gillar också Aaron Beckers tre böcker Kartan, Resan och Återkomsten. Simbassängen av JiHyeon Lee är en annan favorit. Sedan måste också Pojken och huset av Maja Kastelic nämnas. 




Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Det lovar jag! 

Vad kan man då göra med böckerna? Ankomsten har jag redan nämnt ovan. Jag använde den i samband med ett poesiområde, där jag ville lyfta in ordklasser. Då boken innehåller fantasifigurer som inte finns namngivna kunde eleverna få leka med språket och hitta på egna substantiv. Utifrån några bilder i boken fick eleverna samla substantiv, verb och adjektiv och dessa ord skulle sedan bli utgångspunkt för en dikt. Arbetsområdet blev lyckat och uppskattades av eleverna!

Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Om du ska skriva en berättande text till Pojken och huset, en text som följer en kronologisk struktur, hur skulle den se ut? Till hjälp skulle eleverna ha en stödstruktur som visade på den kronologiska tidsordningen - först, sedan, sist.


Vill man bygga ut uppgiften skulle eleverna kunna få arbeta med den dramaturgiska kurvan och då också med hjälp av en stödstruktur. De olika delarna i kurvan hade man som lärare fått gå igenom och exemplifiera.



Aaron Beckers böcker är spännande. Med dessa skulle det vara intressant att skapa egna filmer, serier eller animeringar. Låt eleverna få välja en karaktär från någon av böckerna. Karaktären ska sedan få bli intervjuad. Vad har hen varit med om? Till detta skulle appen Animate Anything kunna användas. Och innan inspelningen gjordes hade eleverna fått skriva talmanus och då hade man som lärare behövt prata om detta. Vad är ett talmanus? Vilka delar ska finnas med? Hur ska man få lyssnaren intresserad av att lyssna vidare?

Med äldre elever hade det varit spännande att få till boksamtal i mindre grupp. Vad säger bilderna dig som läsare? Vad reagerar du på? Vad gillar/ogillar du? Finns det något i boken som du inte riktigt förstår? Kan du se några mönster? Göra några kopplingar? Här är utgångspunkten Aidan Chambers frågor. Är man intresserad av hur man kan arbeta med Chambers modell för boksamtal finns ett avsnitt om detta i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning



Man skulle också låta eleverna spela in en podd, "Klassens boktips", där elever i mindre grupper får ta fram manus för podden och sedan spela in så att andra kan lyssna på den. Jag har tidigare skrivit om podcast bl a i detta blogginlägg, http://jennypawendes.blogspot.se/2016/01/att-vaga-utmana.html. I läromedlet Metafor 1 finns också ett avsnitt som handlar om podcast, hur man skriver talmanus och sedan responsmallar som man kan använda för att utvärdera sitt arbete.



Utifrån Silen books kan man med andra ord hitta på mycket spännande. Nu vill jag veta hur du gör. Du får gärna lämna en kommentar, där du beskriver hur silent books används i ditt klassrum.



torsdag 4 januari 2018

En fråga blev ett inlägg - skapa egna kartor i Google Maps

Att skapa egna kartor i Google Maps är superenkelt om man bara vet hur man ska göra. Nedan följer en kort instruktion.

1. Gå till Google Maps.
2. Logga in med ditt google-konto.
3. Klicka på menyn (de tre strecken) som är uppe i vänsterkant.



4. Välj därefter "Dina platser".


5. Klicka därefter på "Kartor".


6. Välj "Skapa karta".


7. Du kommer till en "Namnlös karta". Döp den till det du vill och lägg in exempelvis lästa böcker genom att klicka på symbolen pin.


8. Vill du ha andra färger på kartan klickar du på "Grundkarta" och väljer någon av de alternativ som där finns.


Nu har du skapat dig en egen karta och den kan du dela med andra genom att välja "Dela" som finns direkt under namnet på din karta eller de tre prickarna till höger om namnet på din karta. 

Lycka till med kartskapandet! Så här ser min senaste ut...





måndag 1 januari 2018

2018 startar med en utmaning!

Välkommen till 2018! Visst känns det bra så här på årets första dag.  Jag inleder året med att kasta mig in i en utmaning och det är en utmaning som jag och min kollega Katarina Lycken Rüter kör en repris på. Förra året startade vi #bou2017, alltså Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017. I år drar vi igång #bou18, Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018. Utmaningen finns på Facebook, https://www.facebook.com/groups/1706739312971359/. Du får gärna gå med.

Utmaningen består av att man under årets 12 månader läser en bok som passar in i månadens tema.  Redan nu kan man börja planera årets läsning, då vi lagt ut information om de olika månadernas tema. Kolla in dem nedan. Sedan brukar Katarina eller jag i samband med en ny månad lägga ut information om månadens tema och då gör vi också en kort sammanfattning av föregående månads läsning. Det blir som en liten påminnelse för oss alla att vi byter tema.



Idag är jag igång med min läsning och det blir en bok som jag länge haft liggande här hemma. Den heter Balthasar Bruns detektivbyrå: Mysteriet med den förvunna katten och författare är I.V. Steinman (Modernista förlag). Hög igenkänning redan på första sidan. Tror detta blir en härlig läsupplevelse. 


Välkommen att hänga med mig och övriga läsare i #bou18!