tisdag 31 december 2019

Jennys boktopplistor 2019

Då var det dags att sammanfatta läsningen för år 2019. Jag har försökt bokföra all min läsning i min digitala bokkarta, Jennys läsning 2019. Jag har fått med de flesta titlarna men vet exempelvis att vissa böcker som jag lyssnat på och vissa texter som funnits digitalt inte lagts in.





Totalt kan man hitta 210 titlar i bokkartan. Av dessa är:


  • 25 böcker inom sakprosa
  • 51 böcker inom skönlitteratur för vuxna  
  • 134 barn- och ungdomsböcker
  • 83 böcker från Sverige
  • 80 böcker av manliga författare
  • 130 böcker av kvinnliga författare

Mitt mål att läsa böcker från alla världsdelar har jag lyckats uppnå (om man räknar bort Antarktis). Mycket av min läsning kan räknas till den västerländska sfären med tyngdpunkt på svensk- och engelskspråkig litteratur. 



Några böcker som sticker ut under året tänkte jag också dela med mig av. Håll till godo!







tisdag 24 december 2019

Jennys julkalender 24 december 2019 - Nätetik och källkritik

Igår tipsade jag om en övning från Statens medieråd. I dag ska jag tipsa om bra sidor för att arbeta med nätetik och källkritik. Statens medieråd är en av dessa. Här finns mycket användbart, ofta med färdiga powerpoint, lärarhandledningar och elevövningar. Ett av deras senaste tillskott är materialet Bilder och verkligheter. Det var därifrån jag plockade övningen som jag publicerade igår. Ett annat bra material är det som heter Källkritik - vem, vad och varför?  Jag tycker också MIK för mig är väl värd att nämna. Här finns en mängd färdiga lektionspaket.

Även Internetstiftelsen har mycket som är användbart för skolan. Deras Digitala lektioner kan vara väl värd att djupdyka i.

Slutligen vill jag nämna Skolverket och deras Lärportalen med en massa fördjupningsområden inom digital kompetens. Här kan man som lärare själv få påfyllning inom bland annat området digitalisering. 




Detta var årets sista inlägg i Jennys julkalender (men inte årets sista på bloggen). Nu får jag passa på att önska dig en 

GOD JUL!


måndag 23 december 2019

Jennys julkalender 23 december 2019 - Spåra en bild

I dag ska jag tipsa om en övning som Statens medieråd står bakom. Den heter "Spåra en bild på internet" och syftet med övningen är eleverna ska fördjupa sina kunskaper i att söka bilder på nätet. De ska lära sig spåra digitala bilder och läsa ut dess data och på så sätt bli mer källkritiska. Det finns en färdig lärarhandledning med elevuppgifter. Vill man komplettera övningen kan man ta hjälp av Bibblan Bildar där det finns steg-för-steg-manual för hur man kan avslöja falska bilder.








söndag 22 december 2019

Jennys julkalender 22 december 2019 - boktips debutanter

I år har jag läst en hel del debutanter och jag har blivit så imponerad. Idag delar jag med mig av min läsning och kanske kan mina tips bli en sista julklapp så här dagarna innan julafton.

Bilderbok: Jens Mattssons och Jenny Lucanders Vi är lajon!
Vilken bilderbok! Den är fantastisk. Den handlar om två bröder som leker att de är lajon. När den ene blir sjuk förändras allt. Den friske brodern försöker fortsätta leken med det är inte lätt. Boken väcker så många tankar och berättartekniken gör att den öppnar upp för olika tolkningar. Läs den!



Unga vuxna: Beröringen av Gustav Tengby
Det här är en thriller som fångar läsaren från första sida. Man får följa Elin, som hela sitt liv fått leva instängd. Enligt hennes pappa har hon en "sjukdom" som gör att andra människor dör om hon råkar röra vid dem. När pappan hastigt lämnar henne tvingas hon ut i samhället. Har pappan talat sanning eller finns det andra anledningar till att han stängt in henne? Snart vet inte Elin vem hon ska lita på. Det här är en spännande bok som man bara måste sträckläsa. 



Unga vuxna/Vuxna: Det slutna sällskapet av Elizabeth Klehfoth
Det slutna sällskapet är snyggt berättad, med parallellhandling. Man får följa huvudpersonen Charlie Calloway, en rik 17-åring som går på en högt ansedd skola. Där ska hon bli en del av A-gruppen, ett slutet sällskap endast öppet för ett fåtal. För att komma in i sällskapet måste hon genomgå flera prövningar. Misslyckas hon är det risk för reglering. Man får också följa Grace Calloway, Charlies mamma som försvann för tio år sedan. Grace berättelse skildras under det år hon försvann. Genom hela Det slutna sällskapet finns en gåtfullhet. Det finns också en känsla av otrygghet. De två tidsperspektiven vävs samman, vilket gör att spänningen stegras. Vad hände egentligen med Charlies mamma? Försvann hon av egen fri vilja?




Unga vuxna: Henna Johansdotter Glasvaggan
Glasvaggan är en dystopisk science fiction med genetisk ingenjörskonst, övermänskliga krafter och gudsmaskiner. Det är också en bok om att hitta sin plats i en värld där man hela tiden blir sviken. Huvudpersonen heter Taalia och när hon får reda på sitt ursprung blir allt kaos. Hon tvingas fly och på glid i samhället möter hon tre andra ungdomar - Nen, Ramon och Dravin. De slår följe och snart blir det deras uppgift att rädda världen.




lördag 21 december 2019

Jennys julkalender 21 december 2019 - Läsutmaningar

Ett sätt att bredda sin läsning är att delta i en (eller flera) läsutmaningar. Då utmanas man att läsa böcker som man i vanliga fall kanske inte skulle ha läst. Under året har jag deltagit i några olika läsutmaningar:



Jag har nog lyckats täcka in alla utmaningar men dessvärre varit något sämre på att bocka av/redovisa dem. 

Redan nu har det släppts en del läsutmaningar för 2020 och fler är på gång.  Här kommer två som jag hittat:



Vill man inte delta i någon annans läsutmaning kan man ju sätta upp läsmål för sig själv eller göra en helt egen läsutmaning med X antal kategorier. 





fredag 20 december 2019

Jennys julkalender 20 december 2019 - Sammanfattning av 16-årsboken

Under hösten har två av gymnasieskolorna i Kristianstads kommun, Milnergymnasiet och Wendesgymnasiet, deltagit i en lässatsning kallad 16-årsboken. Jag har tidigare skrivit om denna satsning i följande inlägg:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/06/16-arsboken-ett-lasprojekt-over.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/att-skapa-lasvanor.html


Idag tänkte jag kort sammanfatta 16-årsboken. Drygt 200 elever deltog (alla åk 1-elever på Milnergymnasiet och åk 1-elever från Fordon- och Transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet på Wendesgymnasiet). Alla elever fick välja en av fem böcker. De böcker som ingick var:

Mats Strandbergs Slutet
Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul
Niclas Christoffers Sebbe sa nej
Christina Lindströms Jack
Tahereh Mafis En ocean av kärlek

Inför valet hade bibliotekarier och svensklärare boktips. Böckerna presenterades kort och eleverna fick bläddra i dem och testa läsa någon/några sidor. Därefter valde var och en genom att besvara en enkät.

På Wendesgymnasiet avsattes tid för läsning alla skoldagar i veckan (mån-fre). Detta var möjligt då arbetslagen enats om att alla elever i åk 1 skulle läsa 20 minuter om dagen. På Milnergymnasiet avsattes tid för läsning framför allt på svensklektionerna. Böckerna skulle vara utlästa till de två temadagar som hölls vecka 45. Halva gänget (ca 100 elever) möttes ena dagen och andra halvan andra dagen. Eleverna delades in i mixade grupper (från olika program och från de två skolorna, ca 25 elever/grupp. Till varje grupp sattes 3-4 lärare/bibliotekarier).

Under temadagarna fanns 4 olika stationer:


  • Lära känna
  • Författarbesök
  • Boksamtal
  • Boktrailer


Varje pass var ca 1 timme långt och det fanns stationsansvariga som höll i aktiviteterna.

Efter temadagarna avslutades 16-årsboken och en elevutvärdering genomfördes. Det som framgår av den är bland annat följande:


  • Många elever uppskattade att de fick läsa under lektionstid och de elever som inte getts denna möjlighet önskade det i framtida läsprojekt
  • Många elever uppskattade boktrailer-stationen men signalerade samtidigt att 1 timme var för kort tid för att hinna göra ett bra jobb.
  • Många elever uppskattade de mixade grupperna med elever från olika program och skolor
  • Många elever uppskattade böckerna som valts ut av styrgruppen och att de getts möjlighet att välja vilken av de fem böckerna som de skulle läsa
  • Många elever uppskattade satsningen 16-årsboken
  • Vissa elever upplevde temadagen som rörig. De hade önskat mer information i förväg
  • Vissa elever hade inte läst ut sina böcker vilket gjorde att flera av aktiviteterna under temadagen var svåra att genomföra
  • Vissa elever ville ha mer lästid i skolan (för att hinna läsa klart sin bok)


Även de lärare/bibliotekarier som deltagit under temadagarna fick möjlighet att besvara en enkät. Utifrån dessa svar kan man se följande:


  • Informationen om satsningen/temadagarna var god
  • Författaren kunde fånga eleverna men svävade ibland ut lite långt från ämnet
  • Boksamtalen blev ibland svåra att genomföra då vissa elever inte läst klart boken
  • Boktrailer-stationen var uppskattad men mer tid önskades
  • Se över bokurvalet så att det finns böcker som än mer passar sva-elever  

Sammanfattningsvis kan man säga att satsningen mottogs positivt av både elever och lärare. Våra mål med satsningen
  • att med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor, 
  • att främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning, 
  • att öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas
har uppnåtts, om inte fullt ut så åtminstone till stor del. Det kan man se i följande diagram och kommentarer.


Vad eleverna känner att läsningen gett dem









Vad eleverna upplever som bra/mindre bra med satsningen 16-årsboken





torsdag 19 december 2019

Jennys julkalender 19 december 2019 - Så in i Norden

Idag tänkte jag dela med mig av några riktigt bra samlingssidor när man ska undervisa eleverna om Norden, de nordiska språken och nordisk litteratur.



Jag börjar med den uppdaterade sida som Skolverket står bakom, Resurser för undervisningen i nordiska språk. Här kan man hitta väldigt mycket material. En av de resurser som nämns är Norden i skolen, en plattform som jag har haft mycket nytta av. Här finns bland annat de två filmer som jag tipsat om i min julkalender - filmen och filmen Lögnare


En bra samlingssida är  Svenska Nu.

En skrift om de nordiska språkens ursprung finns att läsa här.

En sida med en massa länkar till artiklar och undervisningsmaterial finns HÄR.


Kanske har du hittat andra bra samlingssidor om Norden. Dela gärna med dig genom att kommentera mitt inlägg. 




onsdag 18 december 2019

Jennys julkalender 18 december 2019 - noveller, film och uppgifter

Jag har samlat ihop några texter och en film. Det som förenar dem är att de alla handlar om jakt. Det finns mycket spännande att diskutera i anslutning till novellerna och filmen. Nedan kommer du att få förslag på uppgifter att utgå ifrån men först ska jag presentera "texterna":


  • Novellen Jakt av Jens Lapidus (ur Noveller för världens alla barn 2008)
  • Novellen Ett dån av åska av Ray Bradbury (Novellix)
  • Kortfilmen (finns på nordeniskolen.org, skapa ett inlogg och du kan visa den för dina elever)




Rå - Official Trailer from SOPHBOSCH on Vimeo.

Jag tänker att texterna och filmen fungerar att använda från senare delen av högstadiet och uppåt. 

Ska man arbeta med dessa texter kan man ta sin utgångspunkt i följande fråga:


  • Vad associerar vi till när vi hör ordet jakt? 


Låt eleverna fundera på egen hand, därefter i par för att sedan avsluta med en diskussion i helklass. Utifrån denna diskussion kan man närma sig de olika texterna. Först kanske man inleder med att se kortfilmen . Till denna finns färdiga uppgifter på Norden i skolen. Därefter kan man läsa novellen På jakt. 


  1. Vad handlar På jakt om?
  2. Vem är Ratko?
  3. Vem är Radovan?
  4. Var utspelar sig handlingen någonstans?
  5. När utspelar sig handlingen?
  6. Vad är det för uppdrag Ratko har?
  7. Varför tror du att novellen heter På jakt?


Något som är intressanta att diskutera efter att ha läst På jakt och sett är synen på manligt och kvinnligt. Här kommer förslag på några frågor:


  1. Hur skildras kvinnorna i novellen respektive filmen? 
  2. Vilka egenskaper betonas hos kvinnorna?
  3. Vilken ställning har kvinnan i förhållande till mannen?
  4. Hur beskrivs relationen mellan kvinna och man?
  5. Hur skildras männen?
  6. Vilka egenskaper betonas hos männen?


Läser man sedan Ett dån av åska kan man fundera över hur männen skildras i denna novell. Till novellen Ett dån av åska kan det även vara intressant att diskutera frågor som:


  1. Var utspelar sig handlingen?
  2. När utspelar sig handlingen?
  3. Vem är Eckels?
  4. Hur skildras Eckels?
  5. Vem är Mr Travis?
  6. Vad är det som händer under jakten?
  7. Vad tvingas Eckels göra för att få åka med tillbaka?
  8. Vad är det med fjärilen? Varför blir den så viktig för berättelsen?
  9. Varför tror du att novellen heter Ett dån av åska?


Avslutningsvis kan man låta eleverna jämföra de tre "texterna". Hur skildras temat jakt i dem? Vilka likheter och skillnader finns? Eleverna kan exempelvis undersöka språk, berättarperspektiv, karaktärer, tid och plats och/eller synen på manligt och kvinnligt och utifrån sin analys ringa in jakttemat.



tisdag 17 december 2019

Jennys julkalender 17 december 2019 - matematiska diskussioner

Undervisar du i matematik? Brukar du ha matematiska samtal, där eleverna tillsammans får diskutera sig fram till lösningar? I så fall kan matematikinspiration.se vara en sida för dig. Här finns en hel del matematiska problem som passar för diskussion. 

Math, Svart Tavla, Utbildning, Klassrummet

måndag 16 december 2019

Jennys julkalender 16 december 2019 - Den digitala bokcirkeln på Instagram

Sedan 2016 finns det en grupp på Facebook som heter Den digitala bokcirkeln. Varje månad (under terminerna) läser medlemmarna en i gruppen framröstad bok och samtalar om denna. Just nu pågår samtalet om Jenny Jägerfelds Mitt storslagna liv

Bokcirkeln startade för att lärare och bibliotekarier skulle få möjlighet att prata om litteratur oberoende av tid och plats. Det gör att den litteratur som väljs är sådan som är tänkt att användas i undervisningen. Ofta röstas ungdomsböcker och böcker för unga vuxna/vuxna fram men då och då läses också en bok klassad för yngre läsare. 

Det senaste året har det kommit önskemål om att också få möjlighet att ha boksamtal på Instagram. Jag tänkte därför testa detta. Jag har aldrig haft boksamtal på Insta men någon gång ska vara den första. Jag hoppas att många vill delta. Så här kommer det att gå till:

1. Den 15 januari inleds samtalet om Ett hastigt rent rop av Siobhan Dowd (utgiven av Atrium förlag). 


2. Samtalet äger rum på mitt Instagram-konto, https://www.instagram.com/jennypawendes/
3. Jag lägger ut frågor i mitt flöde.
4. De som vill vara med i samtalet svarar helt enkelt på frågorna, ställer egna frågor och kommenterar andras svar.  

Blir samtalet bra och många deltar kommer jag att fortsätta ha samtal även på Instagram. För att inte missa någon information får du gärna följa mig redan nu, https://www.instagram.com/jennypawendes/




söndag 15 december 2019

Jennys julkalender 15 december 2019 - Nimbus

Ibland behöver man spela in sin skärm eller ta skärmdumpar. Det finns många olika verktyg att använda till detta. Ett som jag testat är Nimbus Capture som finns som tillägg till webbläsaren Chrome.


Det är ett enkelt verktyg med en hel del finesser. Jag gillar speciellt möjligheten att ta skärmdumpar på ett helt dokument (kan scrolla ner och få med även det som från början inte syns på skärmen). I detta dokument kan man sedan exempelvis skriva egna anteckningar, markera avsnitt eller stryka under ord. Först därefter sparar man det. Man kan exempelvis spara som en bild, skriva ut eller skicka direkt till sin Drive.

Nedan finns två instruktionsfilmer. I den första får man kort information om hur man kan ta skärmdumpar och och hur man kan arbeta med dem. I den nedersta får man information om hur man kan göra inspelningar.









lördag 14 december 2019

Jenny julkalender 14 december 2019 - Skolord

Har du hittat till Skolord? Det är en sida tänkt för studiehandledare, elever med annat modersmål än svenska och lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska. Här finns ordlistor med de vanligaste orden och begreppen inom olika ämnen, översatta till flera olika språk. Man kan ställa in vilket språk orden ska översättas till och man kan också ställa in om man vill ha en förklaring på svenska eller helt vara utan förklaring. Beroende på vilken ordlista du väljer kan antalet språk variera.




En del av ordlistorna innehåller bilder för att på så sätt tydliggöra de olika ordens betydelse.






fredag 13 december 2019

Jennys julkalender 13 december 2019 - filmen Lögnare med tillhörande uppgifter

Häromdagen såg jag kortfilmen Lögnare eller Valehtelija som den egentligen heter. Filmen finns att se på www.nordeniskolen.org. Det är en film om en ensam flicka som har lätt för att ljuga. Ofta ljuger hon för att få uppmärksamhet.

Jag tänker att denna film kan användas fristående eller tillsammans med övriga filmer som tillhör det tema som på Norden i skolen kallas "Lögn och sanning". Till temat och till filmen finns det en mängd olika arbetsuppgifter. Jag tänkte ändock dela med mig av några av de frågor som jag gärna hade använt i samtalet om filmen:

1. Hur skildras huvudpersonen Liina? Vad får vi veta om henne?
2. Hur är relationen mellan Liina och hennes mamma?
3. Hur är relationen mellan Liina och hennes klasskompisar? Hur vet vi det?
4. Liina ljuger. Varför gör hon det, tror du?
5. Hundar verkar vara viktiga för Liina. Vad kan det bero på?
6. Vad får du för bild av grannen (han med hunden)?
7. I vilken miljö utspelar sig handlingen?
8. När (tid) utspelar sig handlingen? Vilka tidsmarkörer kan du hitta?


Jag hade inför filmvisningen närmat mig temat "Lögn och sanning" genom en eller flera reflektionsfrågor. Dessa hade eleverna fått fundera över på egen hand (Enskilt), därefter två och två (Par) för att slutligen samtala om dem i helklass (Alla).

1. Är det någon gång okej att ljuga?
2. Kan en lögn föra något gott med sig?
3. Har du någon gång ljugit?

Vill du få en känsla för filmen kan du se trailern nedan. 


torsdag 12 december 2019

Jennys julkalender 12 december 2019 - Nyordslistan

Hur utvecklas vårt språk? Vilka ord är det som kommer in i språket och blir en del av vårt formella skriftspråk? Det är frågor som är intressanta att diskutera. En övning som kan kopplas till dessa frågor är nyordslistans quiz

Alzheimers Sjukdom, Demens, Ord, Ord-Hitta Sjukdomar

Nyordslistan kan man hitta på Institutet för språk och folkminnen, www.isof.se.  Varje år publiceras här en lista över de nya ord som blivit en del av Sveriges offentliga språk. Ofta är orden sammanlänkande med fenomen och rörelser som varit centrala i samhället under de senaste åren. Ett lysande exempel är ordet dabba som betyder "göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen" (Nyordslistan 2017). 

Att låta eleverna genomföra quizet över nyorden brukar vara en rolig och uppskattad övning. Ofta leder den till intressanta diskussioner om ord och språkets utveckling. Vill man kan man avsluta med att låta eleverna fundera över vilka ord de tror kommer att finnas med på nästa års nyordslista. Har man klassen kommande läsår kan man sedan återkomma till deras förslag. Hade de rätt? Kom de ord in som de hade föreslagit?

onsdag 11 december 2019

Jennys julkalender 11 december 2019 - kreativa redovisningsformer

Vilka kreativa redovisningsformer brukar du låta dina elever få arbeta med i samband med skönlitterär läsning? I dagens inlägg delar jag med mig av tre som jag använt.

En redovisningsform som brukar uppskattas av elever är boktrailers. Ska man skapa boktrailers kan man använda exempelvis iMovie. I iMovie kan man välja funktionen Skapa trailers och därefter ta del av en mängd olika mallar. iMovie är lättanvänt och eleverna kan ofta arbeta med programmet utan alltför djupgående genomgångar. Ett annat verktyg är Wevideo.com. Detta kräver dock licens. 

Instruktionen till trailern kan vara som följer:

Du har nu läst romanen XX. Din uppgift blir att skapa en trailer där du lyfter fram bokens konflikt/problem/dilemma samt presenterar huvudkaraktärerna. Försök förmedla en stämning som överensstämmer med bokens innehåll. 


Här är ett exempel på en trailer till ungdomsboken Hästpojkarna.



En annan redovisningsform är podcast. I en podcast kan elever i par eller mindre grupp få analysera och samtala om den bok de läst. De kan göra det utifrån styrda frågor eller utifrån punkter som de själva valt ut. 

En tredje redovisningsform är skapande av posters. På denna poster kan eleverna få förmedla de tankar och känslor som boken väckt. De kan göra det med en bild och med ett citat eller med en egen text. 






tisdag 10 december 2019

Jennys julkalender 10 december - uppgifter till texter om mobbning

I gårdagens inlägg på bloggen delade jag med mig av skönlitterära texter som alla handlar om skolmobbning. Du hittar inlägget här, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-9-december-2019-tema.html

övergiven, skola, stol


Idag tänker jag ge förslag på hur man kan arbeta med dem. Man skulle kunna läsa alla eller bara ett par av dem.  Då jag själv förespråkar att man tillsammans samtalar om texterna är det något jag skulle rekommendera även vid arbetet med dessa. 

  • Vilka tankar och känslor väcker texterna? 
  • Är det något som är svårt att förstå? 
  • Finns det några mönster? 
  • Går de att koppla till varandra eller till andra texter, till saker man själv upplevt eller till händelser i ens omgivning? 


Dessa frågor utgår från Chambers modell för samtal (läs gärna vidare i Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, där jag preciserar hur jag arbetar med hans modell). Det är en enkel modell som utgår från elevernas läsning. Det är modellens styrka. 

Förutom att läsa och samtala kan man utgå från frågor som eleverna får arbeta med utifrån EPA (Enskilt - Par - Alla). Frågorna och svaren kan sedan arbetas vidare med. De kan efter bearbetning utgöra en sammanhängande analys av en eller av flera av texterna. 

Frågor att utgå ifrån kan vara:


  • Vad handlar texten om? 
  • Vem handlar det om? Vilka karaktärer finns med i novellen? Hur hör de ihop?
  • När (tid) utspelar sig handlingen?
  • Var (plats och miljö) utspelar sig handlingen?
  • På vilket sätt kan denna text kopplas till temat mobbning?


Frågebatteriet kan byggas ut med:


  • Vilket berättarperspektiv används? Förstapersonsperspektiv, andrapersonsperspektiv, tredjepersonsperspektiv eller finns det en allvetande berättare?
  • Vilket är tidsperspektivet? Berättas handlingen i kronologisk ordning? Är kronologin bruten? Börjar berättelsen in medias res?
  • Hurdant är språket? Är det talspråkligt, formellt, poetiskt eller beskrivande? Finns dialoger eller består texten bara av berättande partier?

Utifrån svaren har eleverna nu en bra grund för en analys.

Spännande kan även vara att jämföra texterna. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dem? Här kan man utgå från det som de inledande frågorna tog upp:

  • handling
  • karaktärer
  • tid
  • miljö
  • berättarperspektiv
  • tidsperspektiv
  • språk

Är eleverna ovana att göra jämförelser kan de behöva stöd i arbetet. Venndiagram, skrivmallar, exempeltexter kan vara bra att utgå ifrån. Förra året skrev jag ett inlägg om dikten Tomten och texten Tomten är vaken, där jag delade med mig av ett venndiagram. För några år sedan bloggade jag om skrivmallar i samband med ett dystopitema. Det kan du läsa mer om här, http://jennypawendes.blogspot.com/2015/03/skrivmallar-i-praktiken.html

Jag hoppas att du har fått några tips på hur du kan arbeta med texterna som handlar om skolmobbning. 

Imorgon kommer jag att dela med mig av förslag på hur man kan arbeta med skönlitterära texter på ett mer kreativt sätt. 




måndag 9 december 2019

Jennys julkalender 9 december 2019 - Tema skolmobbning

Under de senaste åren har jag läst en hel del skönlitteratur som berör mobbning. Jag har läst noveller, lyssnat på radionoveller och jag har läst ungdomsromaner. I dagens inlägg tänkte jag ge några av mina bästa lästips om man vill arbeta med detta tema i klassrummet. Tipsen riktar sig till lärare som arbetar med äldre elever (högstadiet, gymnasiet och vux). I morgon kommer jag sedan att ge förslag på hur man kan arbeta med en eller flera av dessa texter.

Jag inleder med ett par noveller nämligen Början av Gun-Britt Sundström och Duell i sal 17 av Mikael Niemi. Båda dessa återfinns i fulltext i läromedlet Metafor 1. Svenska 1 för gymnasiet.  I Början får man följa en pojke, Noa, från det att han är nyfödd till dess att han går ut åk 9. I Duell i sal 17 får man följa en en lärarvikarie under ett par dagar. Båda handlar om skolmobbning.

Metafor 1

På Sveriges radio kan man just nu lyssna på två olika radionoveller som också handlar om skolmobbning. Den ena heter Mattan och är skriven av Annika Norlin. Den andra heter Var inte rädd för ljuset av Cecilia Hansson. Den förstnämnda utspelar sig på en högstadieskola och den sistnämnda på en gymnasieskola. 

Utöver dessa noveller vill jag komplettera med ungdomsromanen Tankar mellan sött och salt av Marta Söderberg. Den skildrar en ung tjejs utsatthet och ensamhet sedan hela klassen vänt henne ryggen. 


Kanske har du andra tips på böcker som berör mobbning. Dela gärna med dig!


söndag 8 december 2019

Jennys julkalender den 8 december - Doften av ett hem

Idag ska jag tipsa om en bok som jag tycker mycket om. Det är Bonnie-Sue Hitchcocks debutroman Doften av ett hem. Det är en bok som jag tänker kan läsas i slutet av högstadiet eller på gymnasiet.


Boken behandlar en del av världen som vi inte så ofta får läsa om - Alaska. Författaren är själv född och uppvuxen där och har med andra ord kunskap om och kännedom om denna del av världen. Hon har exempelvis själv arbetat som fiskare på en båt, något också en av huvudpersonerna i boken får göra. 

Det ska redan nu sägas. Doften av ett hem är inte en enkel bok. Det måste man vara medveten om. Den kan upplevas som svårläst då den har ett stort persongalleri. Den kan också upplevas som svårläst då den består av parallellhandling. Man får följa flera olika karaktärer vars vägar korsas på olika sätt under berättelsen. Trots detta, eller kanske just därför, är det en bok som jag skulle rekommendera för gemensam läsning i skolan. När man tillsammans läser, samtalar om och bearbetar det lästa, tänker jag att man får en ökad förståelse för texten. 

Om man väljer att läsa boken med eleverna kan man ta utgångspunkt i huvudkaraktärerna. De är fyra till antal:


  • Ruth, som bär på en hemlighet
  • Dora, som får bo hos en kompis när hennes föräldrar inte klarar av sitt föräldraskap
  • Alyce, som drömmer om att bli dansare men tvingas arbeta som fiskare på en båt
  • Hank och hans två bröder som har flytt hemifrån, då det är för farligt för dem att bo kvar

Karaktärerna har olika kapitel och det tydliggörs genom att deras namn står under kapitelrubrikerna. 

Man kan också ta stöd i tiden. Boken består av fyra delar som utgår från årstiderna utifrån denna ordning:


  • Vår
  • Sommar
  • Höst 
  • Vinter

Utöver de fyra delarna finns en inledande prolog.

Berättelsen är alltså kronologiskt berättad med vissa tillbakablickar (när karaktärerna tänker tillbaka eller återberättar händelser de varit med om).  Om man har förtydligat persongalleriet och kronologin  för eleverna tänker jag att läsningen kommer att bli enklare. 

Vad är det då som gör denna bok så bra? Det är flera saker. Jag gillar berättartekniken. Här får läsaren följa flera olika karaktärer, vars öden kopplas samman på olika sätt. Det är riktigt snyggt gjort. Jag tycker också mycket om de olika karaktärerna och hur de skildras. Det är på många sätt en tuff miljö de växer upp i och det är spännande att få ta del av deras livsöden. Jag gillar också tematiken. Här får man läsa om konflikter, fördomar, kärlek och vänskap, allt i en salig blandning. Det är en bok som är sorglig, rolig och spännande i en helt underbar mix. När jag hade läst den första gången skrev jag kort om den på instagram. Mitt inlägg kan du ta del av här, https://www.instagram.com/p/BtAp93LAwzv/?utm_source=ig_web_copy_link


Nu är jag lite nyfiken. Är det någon som läst denna bok med en klass? Hur gick det? Hur arbetade ni med den? Dela gärna med er!




lördag 7 december 2019

Jennys julkalender 7 december 2019 - En argumentationsövning

Jag har den stora äran att få besöka VFU-studenter när de gör sin VFU i svenska. Det har gjort att jag fått kliva in på skolor, i klassrum, runt om i Skåne. Jag lär mig så mycket av dessa besök och jag får så många idéer till min egen undervisning. Förra läsåret fick jag en övning presenterad för mig som jag nu själv har börjat använda i undervisningen. Den heter Luftballongen och är en argumentationsövning. Den passar att arbeta med både på högstadiet och på gymnasiet. 

Övningen utgår från hem- och expertgrupper, något som jag tidigare bloggat om och något som jag också skrivit om i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 



Övningen utgår från följande problem:

Du, tillsammans med fem andra människor, ska åka till en öde ö för att bygga upp ett helt nytt samhälle. Du är utvald utifrån ditt yrke. Ni åker till ön i luftballong. Snart inser ni att ballongen inte klarar av sex personer. Ni måste göra er av med en. Vem är det som offras? Vem är det som inte behövs när samhället skapas?

Arbetsgången är som följer:
1. Hemgrupper skapas med sex elever. Alla i hemgruppen har olika yrken. 
2. Eleverna får först individuellt samla argument. 
3. Därefter samlas expertgruppen och eleverna hjälper nu varandra med argumentationen. De delar med sig av argument, försöker hitta argument som bygger på ethos, logos och pathos och de funderar över hur de olika argumenten ska presenteras.  
4. Därefter går eleverna tillbaka till sin hemgrupp. Nu får var och en argumentera för sin plats i luftballongen och sin plats på ön. 
5. När alla fått argumentera får gruppen rösta. Vilket yrke behövs inte?



Till denna övning har jag tagit fram en Google Presentation. Den får du gärna använda dig utav:



fredag 6 december 2019

Jennys julkalender 6 december 2019 - Mer poesi åt eleverna!

Då och då bloggar jag om poesi. Jag tycker att det är en genre som det arbetas för lite med i klassrummen. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske är det så att poesi har ett rykte om sig att vara svårläst. Och visst kan viss poesi vara svårläst men det är kanske också det som är det förtrollande med poesi. Man kan läsa, läsa om, tolka, försöka förstå, läsa om igen. Efter varje läsning kommer man lite närmare dikten och det som den vill förmedla.

De senaste åren har det getts ut en hel del poesi för barn och unga. Jag tänkte nämna några verk. Först ut är Berör och förstör - dikter för unga. Det är en antologi med 79 dikter. Det som förenar dem är att de är skrivna från år 1999 och framåt och att de är skrivna av svenskspråkiga författare.


Omslagsbild: Berör och förstör


Nästa är en diktbok skapad av systrarna Emma och Lisen Adbåge. Den heter Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner!


Genom det vidgade kollegiet fick jag veta att dessa dikter finns tonsatta av Britta Persson och tillgängliga på Spotify, https://open.spotify.com/album/2v1Nk5W06VRTIP3fyyQIIj. Det finns även musikvideos skapade av Britta Persson och systrarna Adbåge. Här är en av dem:




Sedan har vi Om jag fötts till groda av Annika Sandelin. Det är en diktsamling om drömmar. Vad drömmer du om? är en fråga man kan ställa till sina elever efter läsning av en eller flera dikter i denna bok.

Om jag fötts till groda (inbunden)


Nästa bok handlar om kärlek. Den heter Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad och är skriven av Mårten Melin. Så här låter en av dikterna:

kanske är det så
att om jag inte ansträngde mig så hårt
för att få dig att se mig
skulle du
inte anstränga dig så hårt
för att inte se mig

Min längtan kvar : dikter om kärlek - tappad och hittad (inbunden)


Mitt sista tips är Min syster är ett spöke: och andra dikter av Lena Sjöberg. Det är en diktbok på rim som lyfter både stora och små frågor. Det kan exempelvis låta så här:

Lägg handen på min panna
och säg att jag är varm
och lova mig att stanna,
låt mig somna på din arm.
Nynna tyst de sånger
du sjöng för längesen
och viska många gånger:
- Allt blir bra igen.

 Min syster är ett spöke : och andra dikter (inbunden)



När man läser dikter med elever kan man exempelvis börja med att högläsa dikten. Vad får den dig att tänka på? Läs därefter dikten högt på nytt. Låt eleverna få fundera över frågor som:
  • Vad handlar den om? 
  • Vilka ord är viktiga?
  • Vilken känsla förmedlar den?
  • Hur är den uppbyggd?

Man kan även arbeta med diktlogg, alltså en läslogg fast till dikter. Den kan vara styrd och utgå från börjor såsom:

När jag läser dikten tycker jag att den handlar om...
Den känsla som dikten förmedlar är...
När jag läser dikten tänker jag på...
När jag läser dikten känner jag...
När jag läser dikten ser jag...
När jag läser dikten fastnar jag i/vid/på...

Sedan kan man låta eleverna, utifrån inspiration av de lästa dikterna, skapa egna. Jag har skrivit om olika övningar i tidigare inlägg. Du hittar dem här:





torsdag 5 december 2019

Jennys julkalender 5 december - att frossa i andras olyckor

Säkert har du också hört talas om eller kanske själv sett eller upplevt hur människor börjar fotografera och filma vid olycksplatser. Fotografierna och filmerna sprids sedan i sociala medier. Det är ett fenomen som jag tycker att man kan diskutera i skolan. Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska inleda denna diskussion men jag har ett förslag. Jag såg en tysk kortfilm, ja du läste rätt, en tysk kortfilm (det går att ställa in att den textas på engelska eller direktöversätter till svenska). I filmen lyfts problematiken. Utifrån filmen kan man låta eleverna diskutera frågor som:


  • Hur långt får man gå?
  • Finns det tillfälle då det inte är okej att filma/fotografera (utifrån exempelvis ett etiskt eller ett rättsligt perspektiv)?
  • Har du själv varit med vid en olycksplats?
  • Hur reagerade du och hur reagerade övriga som var på plats?






onsdag 4 december 2019

Jennys julkalender den 4 december 2019 - Emigrationen

Varje år brukar jag lägga ner en del tid på emigrationen när jag undervisar i historia. Jag tänker att det är något som alla kan relatera till. Det kan handla om de senaste årens stora flyktingströmmar, om svenskarnas utvandring till Amerika eller om släktingar som flytt/lämnat sitt hemland för att bosätta sig någon annanstans. I detta kan man ta avstamp. 

För någon vecka sedan fick jag en fråga om vilket material jag brukar använda och det tänkte jag berätta i detta inlägg. Det handlar om en film, om statistik och om ett skönlitterärt textutdrag.

Filmen Den stora utvandringen har den AV Mediacentral som jag tillhör köpt in. Det gör att eleverna och jag enkelt kan titta på den. Till filmen finns en lärarhandledning som jag delvis utgår ifrån.  Eleverna får arbeta med frågor till filmen med också med större diskussionsfrågor. De får även leva sig in i dåtiden och skriva ett eget dagboksinlägg. 



Väldigt många svenskar valde att emigrera till Amerika men det fanns regionala skillnader i antalet som utvandrade. Detta är spännande att fördjupa sig i. På SCB finns en bra artikel att utgå ifrån, Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning. Till denna brukar jag koppla Historisk statistik för Sverige och bland annat titta på befolkningsmängden vid olika årtal (man får scrolla rätt långt ner i dokumentet för att komma fram till de olika tabellerna). Här kan man ta fram en mängd olika uppgifter till eleverna och låta dem jämföra, analysera och dra slutsatser.

Slutligen brukar jag arbeta med ett utdrag ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna.  Jag har valt kapitlet Om en veteåker och ett fat korngrynsgröt. Utgår man från Mobergs roman från 1949 är det sidorna 146-154. Detta kapitel väcker tankar och känslor och ger andra, mer personliga, förklaringar till varför många valde att emigrera till Amerika. 

Vad använder du för material när du låter eleverna fördjupa sig i emigrationen?


tisdag 3 december 2019

Jennys julkalender den 3 december - Sen kom vintern

I detta inlägg vill jag tipsa om en bilderbok som passar utmärkt att läsa i förskolan. Det handlar om Per Gustavssons Sen kom vintern.


Sen kom vintern handlar om identitet, att hitta sig själv och förändring. Jag tänker att den kan öppna upp för många härliga samtal i barngruppen. I Läroplan för förskolan (Lpfö 18) kan man läsa att:

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.

Det står vidare: 
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Med litteraturens hjälp kan man få barnen att utveckla sin förmåga till empati och omtanke. De kan få sätta ord på sina egna tankar och de kan få ta del av andras tankar. Högläsningen och samtalet blir centralt. 


Om jag hade arbetat i förskolan har jag först introducerat boken genom att tillsammans med barnen fundera över titel, Sen kom vintern, och bilden på omslaget. Vad kan denna bok handla om? Därefter hade jag högläst. Efter den första högläsningen hade jag börjat om från början. Jag hade läst en sida högt för att sedan stanna upp kring illustrationerna, handlingen och språket. På första sidan står det "dom dagliga rutinerna". Det är ett spännande uttryck som lockar till frågor. 

  • Vad betyder "dom dagliga rutinerna"? 
  • Vilka "dagliga rutiner" har du hemma och vilka har du här på förskolan? 
  • Är det bra med rutiner?

Sakta men säkert hade jag tillsammans med barnen trängt in i boken. Därefter hade jag fyllt på med "större" frågor såsom:

  • Vilken av karaktärerna kan du mest känna igen dig i? Haren, Räven eller Björnen?
  • Vad skulle du göra om du var Haren och en dag vaknade upp helt förändrad?
  • Är alla förändringar jobbiga?
  • Haren är rädd för Räven. Har du någon gång varit rädd? Hur gör man för att övervinna sin rädsla?
  • Hur tror du att boken fortsätter? Vad händer med Haren?

Slutligen hade jag låtit eleverna skapa något med koppling till boken. Kanske hade de fått illustrera fortsättningen. 


***

Hur brukar du arbeta med bilderböcker? Dela gärna med dig! Jag är nyfiken.





måndag 2 december 2019

Jennys julkalender - den 2 december Störst av allt

Igår skrev jag att jag kommer att låta romanen Störst av allt inleda några av inläggen i Jennys julkalender. Här kommer nu det andra inlägget om denna roman. 

Omslagsbild för Störst av allt av Malin Persson Giolito

Romanen Störst av allt har ett språk som på många sätt är målande. När jag läste sidorna fram till första lässtoppet valde jag att skriva upp några exempel på bildspråk:

s. 21 "Ingenting med det här påminner om en konsert. Jag är ingen rockstjärna. De som dras till mig är inga galna groupies, bara asätare. När journalisterna agnar sina förstasidor med mig luktar det död och det gör hyenorna ännu mer upphetsade."

s. 28 "Amanda var politiskt engagerad på ett Disney Channel-vis..."

s. 29 "Det lät som ett avlopp man hällt kaustiksoda i."

Med utgångspunkt i dessa kan man arbeta med en uppgift om just bildspråk. Man kan tillsammans med eleverna diskutera liknelser, metaforer, besjälning och personifikation. Eleverna kan i grupper få arbeta med att skriva målande antingen utifrån givna meningar eller helt på egen hand. Hur kan man exempelvis förändra meningen "På vägen körde en röd bil" så att den blir mer målande? 

Att arbeta med olika typer av kortskrivande och till det koppla litteraturvetenskapliga begrepp är något som jag gärna gör. När eleverna får omsätta en teoretisk kunskap till ett handlande, i detta fall till ett eget skrivande, tänker jag att de lättare befäster kunskapen kring begreppen. Det blir ett lärande.



söndag 1 december 2019

Jennys julkalender 2019 - 1 december Störst av allt

Tänk att december redan är här. Förra året valde jag att ha en julkalender, där jag dagligen publicerade ett inlägg. Samma sak ska jag göra i år. Mina första inlägg kommer att handla om romanen Störst av allt. Det är en roman som jag och eleverna är igång och läser. Vi kommer att knyta an till vår tidigare läsning och framför allt till Doktor Glas

Störst av allt

Både Doktor Glas och Störst av allt utspelar sig i Stockholm. De handlar om liknande saker - kärlek, uppoffringar och relationer. Det utgår även från en liknande frågeställning - Är det rätt att döda en annan människa? Det är en fråga som vi under läsningen kommer att återkomma till.

Förra veckan startades arbetsområdet med Störst av allt upp. Eleverna fick fundera över uttrycket "störst av allt". 


De fick sedan dela med sig av sina tankar till varandra. Vi fortsatte därefter närma oss boken och jag inledde med att läsa bokens allra första sida. Vad är det som beskrivs? Eleverna fick vidare ut den övergripande planeringen med kopplingar till kursens centrala innehåll, lässtopp och information om slutuppgiften (PM-skrivande). Då min tanke är att vi ska träna på detta med PM-skrivande parallellt med läsningen kommer vi varje vecka att både läsa och samtala om romanen och läsa in oss på samt skriva PM. Det gör att arbetat med romanen kommer att pågå under rätt många veckor. 

I dagsläget ser de planerade lässtoppen ut så här. De utgår från pocketversionen.


Efter elevernas önskemål kommer de denna gång att "slippa" skriva reflektionsloggar. Däremot får de skriva egna anteckningar som de har med sig till lektionerna. Varje vecka kommer att inledas med att de på egen hand får fundera över en eller ett par öppna frågor kring det lästa. Därefter ska de få delge varandra sina tankar. Nästa steg blir att de två och två får samtala om frågor som jag förberett. Därefter kommer jag att lyfta några "större" frågor som vi samtalar om i grupper och i helklass. Det blir med andra ord mycket tid för samtal för att på så sätt bearbeta den gemensamma läsningen. 

***

Vill du ta del av mina tidigare inlägg om Doktor Glas når du dem här:


Vill du läsa mer om hur man kan arbeta med skönlitterär läsning och samtal har jag skrivit Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg





söndag 24 november 2019

Kvinden på Isen

Det finns berättelser som griper tag i en. Kvinden på Isen är en sådan. Jag hörde inledningen i fredags när jag deltog på konferensen "Det Nordiske Klasserum" i Köpenhamn och i dag var jag tvungen att lyssna vidare. Jag skriver lyssnar för det är en ljudinspelning, en podcast. 

Berättelsen bygger på en sann historia om en dansk sjuksköterska som år 1932 åker till Grönland för att arbeta. 9 månader efter sin ankomst försvinner hon och ingen vet riktigt vad som har hänt. Kvinnan, vars namn är Karen Roos, har lämnat få spår efter sig. Det finns en bild och det finns en avskrift av delar av en dagbok.

 

Rikke Hond bestämmer sig för att följa i Karen Roos fotspår för att ta reda på vad denna kvinna varit med om. Vad var det som gjorde att hon försvann? Och hur försvann hon? I berättelsen varvas Roos dagboksanteckningar med Honds intervjuer och samtal. Sakta men säkert läggs ledtråd till ledtråd och frågorna får sina svar.

Varför skriver jag då om denna berättelse? Jag tänker att den med fördel skulle kunna användas i klassrummet. Man kan lyssna på den på danska eller om man så vill med engelsk text. Man kan stanna upp och ställa frågor som:

Vad har hänt kvinnan? (stoppa vid 3:15)
I dagboksavskriften saknas flera sidor. Vad tror du att det beror på? (stoppa vid 5:15)
Var ligger Angmassalik eller Tasiilaq som orten heter idag? (stoppa vid 5:30)
Hur var byn organiserad när Karen anlände i juli 1932? (stoppa efter 9:10)
Hur länge har Grönland varit bebott? (stoppa vid 11 minuter)
Hur styrdes orten? (stanna vid 12:30)
Karen ska följa med prästen ut på en resa. Vad tycker hon om det? (stoppa vid 16:30)
Vad är det prästen och Karen får hjälpa till med när de åker runt till de olika besättningarna på Grönland?
Den 8 april 1933 dör Karen får man veta en bit in i sändningen. Man får också information om en flaska morfin. Vad ska Karen ha den till tror du? (stoppa vid 29:30)
"Alla sov utom oss", får man höra 33:20 minuter in i sändningen. Vad är det som händer?
"Nu är det två historier" säger Rikke Hond efter 36:20. Vad menar hon med det?
I kyrkan möter Rikke Hond prästen. Hon berättar om Karen och får då höra prästens egen historia. Vad berättar prästen? (stoppa vid 41:30)
Rikke Hond åker till Kuummiut. Där säger en man att de fortfarande lever som på 1930-talet. Vad menar han med det? (stoppa vid 44:10)
"Det var för att rädda prästen som hon gjorde det" säger de i sändningen efter 45:30. Vad menar de med detta?
Det finns inte rum för denna historia säger de efter 48:25. Varför fanns det inte det?
Det kommer inte några skepp förrän i juli får man reda på (efter drygt 49 minuter). Vad skulle skeppen kunna göra?
Vad hände med prästen? (stoppa vid 53:20)
Vad får man reda på om Karen, om hennes arbete och om Grönland genom dagboksanteckningarna?
Rikke Hond väljer att successivt ge mer och mer information om Karen Roos samtidigt som hon berättar om sin egen resa till Grönland. Vad tänker du om detta sätt att berätta?

Kvinden på Isen är en gripande berättelse om ett kvinnoöde. Det är en sorts historisk dokumentation som ger möjlighet till diskussioner om då och nu, om livsvillkor, om naturens kraft och om kvinnans möjligheter. Lyssna gärna på den!