onsdag 21 augusti 2019

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar
Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 



Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg



Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:




Hur ska arbetet med romanen inledas?
Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

  • Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
  • Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?


Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.


Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:


Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:
  • miljön
  • karaktärerna
  • samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).


Det fortsatta arbetet
När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:
  • skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
  • ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
  • ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum
Sidor som ska vara lästa
2 september
-49 (läsa hela 2 juli)
9 september
49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september
101-156 



Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!




onsdag 19 juni 2019

Boktips, boktips och ännu fler boktips!

Många är det som efterfrågar boktips till sommarledigheten. Då jag under året har tipsat om en mängd böcker tänkte jag helt enkelt samla ihop mina tips här.

På Skolporten delade jag med mig av skönlitterära tips som kan passa för skolan, Boktips till undervisningen! Här finns tips från förskolan till gymnasiet.

I podden Sånt vi läser har Marit Hammarland och jag under året pratat om en mängd böcker som vi tänker passar att läsa med äldre elever. Här finns böcker på temat Utanförskap, Metoo, Oväntad vänskap och Könsroller och identitet.

Här på bloggen har jag listat mina favoriter från 2018. De finns som egna inlägg. Om du klickar på titeln kommer du direkt till inlägget. I kategorin Unga vuxna toppar Slutet av Mats Strandberg. Är någon intresserad av att arbeta med denna bok i svenskämnet finns det flera blogginlägg som handlar om detta. Det är bara att söka på Slutet. Denna bok kommer förresten att vara med i Kristianstad kommuns satsning 16-årsboken

I kategorin 12-15 är min favorit Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul. Jag tycker så mycket om Liv som huvudpersonen heter. I höst kommer denna bok att finnas med i satsningen 16-årsboken.

I kategorin 9-12 var min favorit under 2018 Jenny Jägerfeldts Comedy Queen. Det här är en bok som man både gråter och skrattar till. Underbart språk!

Under våren har jag läst en del böcker som jag verkligen kan rekommendera för lata sommardagar. Först ut är biografin Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Jag berörs av Taras uppväxtskildring. Jag mår dåligt av hennes pappas och brors beteende och jag fascineras av modet och styrkan som Tara har. Hon vågar ta steget till ett annat liv, ett liv som hon själv väljer. Detta är en av de böcker som Den digitala bokcirkeln haft boksamtal om. Är du också intresserad av att samtala om böcker som passar att arbeta med i klassrummet? I så fall får du gärna gå med i gruppen.



Mitt andra tips är Niklas Natt och Dags 1793. Det är en historisk roman eller kanske en historisk kriminalare som utspelar sig i Sverige i slutet av 1700-talet. Författaren har så snyggt lyckats koppla samman karaktärerna med varandra och den brutna kronologin gör att spänningen hela tiden bibehålls. Först i slutet förstår man hur allt hänger ihop.



Är det så att man vill läsa en bok och sedan se en film/serie som bygger på boken? I så fall måste jag rekommendera de två riktigt bra böckerna Störst av allt av Maria Persson Giolito och Gräns av John Ayvide Lindqvist. Den förstnämnda finns som serie och den sistnämnda som film.






Vill du under sommaren ha fler boktips? I så fall får du gärna följa mig på Instagram, där jag delar med mig av min läsning.



Trevlig sommarläsning!




torsdag 13 juni 2019

16-årsboken, ett läsprojekt över skolgränserna

Nu blir det verklighet av vårt läsprojekt, 16-årsboken. I veckan fick vi besked från Kulturrådet att vi får pengar till vår satsning. Gissa om vi är glada! Nu kanske du undrar vad 16-årsboken är för något. Det ska jag kort förklara. 



I Örebro har de på Tullängsgymnasiet, tillsammans med Örebro bibliotek, haft en satsning kallad 16-årsboken. När min, jag säger fortfarande min, skolbibliotekarie flyttade hemåt (Örebro) och fick jobb på denna skola tipsade hon mig om projektet. Skolans elever fick välja en bok som de sedan fick behålla och till böckerna kopplade man även ett författarbesök.


Jag blev eld och lågor. Istället för att dela ut böcker till 6-åringar skulle vi kunna dela ut böcker till gymnasieeleverna som vi möter på hösten i åk 1. Vilken grej! Jag i min tur tog kontakt med Kristianstad bibliotek och de nappade på idén. Vi bestämde att vi skulle ses för ett första möte och då tillsammans med SBC (Skolbibliotekscentralen) och representant från gymnasiebiblioteken. På mötet berättade jag om Tullängsgymnasiets arbete och snart vi var igång med vår egen planering. Vi bestämde att vi till hösten 2019 skulle inleda med att låta två av kommunens fem gymnasieskolor ingå i projektet. Det blev Wendesgymnasiet och Milnergymnasiet, två skolor med yrkesprogram. Den ena skolan med framför allt pojkar och den andra skolan med framför allt flickor. Vi bjöd in svensklärare från Milnergymnasiet och snart var vi en styrgrupp med lärarrepresentanter och representanter från kommunbiblioteket, skolbiblioteken samt skolbibliotekscentralen. Vi bestämde att vi skulle söka pengar från Kulturrådet för inköp av böcker och sedan skulle skolorna få dela på kostnaden för ett författarbesök. 

Och denna vecka kom då beskedet. Vi får pengar till inköp av böcker. Alla ettor som deltar i projektet kommer till hösten att få välja en bok. Redan nu kan jag avslöja vilka böcker de kommer få välja mellan. Det är:


  • Mats Strandbergs Slutet
  • Tahereh Mafis En ocean av kärlek
  • Niclas Christoffers Sebbe sa nej
  • Christina Lindströms Jack
  • Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul


Förutom att eleverna får en bok och får möta en av författarna kommer vi under två dagar att bryta ordinarie schema för eleverna för att istället ha temadagar, där skönlitteraturen är i fokus. Under dessa dagar ska eleverna från de två skolorna mötas och i grupper om ca 20 elever bland annat få lyssna på författaren, ha boksamtal och arbeta kreativt med boken som utgångspunkt. Exakt innehåll för de två temadagarna får jag återkomma med. Vi är ännu bara i planeringsstadiet. 

Vad är då vår förhoppning med detta projekt? Vi hoppas att vi med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor. Vi hoppas även främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning. Vi tror också att vi genom en sådan här satsning kan öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas. 






lördag 8 juni 2019

Gemensam läsning som ger ringar på vattnet

Att läsa böcker gemensamt med eleverna är något som jag förespråkar. Med gemensam läsning ges möjlighet till samtal i olika former. Detta är något som min nya bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, handlar om. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om boken på Studentlitteraturs hemsida men redan nu kan jag dela med mig av omslagsbilden.



I samband med att boken växte fram fick min make läsa manus. Han är lärare, precis som jag, och han fastnade för en av de modeller som jag skriver om i boken. Han undervisar inte i svenska men däremot i engelska och ville testa att arbeta så som jag beskrivit. Sagt och gjort. Han bestämde sig för att låta klass 7 få arbeta med en engelsk skönlitterär bok.  Valet blev Of Mice and Men, en roman som gick att låna i klassuppsättning från AvMedia Skåne. Genom AvMedia Skåne kunde han också få tillgång till filmen.



Under sin läsning fick eleverna skriva reflektionsloggar enligt Text & Tanke (denna logg finns tydligt beskriven i min kommande bok). Loggar skrev de efter varje kapitel och de blev utgångspunkt för gemensamma samtal i mindre grupp. Klassen bestod av 14 elever och dessa delades in i tre grupper. När en grupp hade samtal fick de övriga två läsa vidare i romanen. Så här såg några av loggarna ut:




Då eleverna fick utgå från sina egna loggar i samtalen blev de inte stressade eller oroliga. De hade hela tiden något att falla tillbaka på. Samtalet kretsade kring samma tema, ett kapitel i boken, även om reflektionerna kunde vara mycket individuella. Eleverna samtalade på engelska utan att reflektera att diskussionen fördes på ett annat språk. Det blev ett naturligt samtal.   

När hela boken var läst fick eleverna fördjupa sig i en av följande karaktärer, Lennie, George, Curley, Curleys fru och Crooks. Fördjupningen blev till en skrivuppgift, där eleverna skulle beskriva den valda karaktären så noga de bara kunde. De skulle lyfta både yttre och inre egenskaper. 

När eleverna var klara med sina karaktärsbeskrivningar tittade de gemensamt på filmen. De hade därefter samtal om filmen, om skillnader och likheter mellan film och bok men också om hur karaktären de valt ut skildrades på film och hur denna skådespelare stämde överens med den bild av karaktären som eleven skapat under sin läsning. Det blev intressanta diskussioner. Det bästa av allt var att klassen gillade arbetssättet, att få läsa en bok tillsammans i klassen, skriva egna loggar och sedan få samtala om boken utifrån de loggar de skrivit. De ville gärna arbeta på liknande sätt nästa år men då med en något modernare bok. Det tänker jag är ett gott betyg!

Att arbeta med gemensam läsning ger ringar på vattnet. 








lördag 18 maj 2019

Två systrar, en filmare och en dokumentär

Under läsåret har mina elever fått arbeta med ett par övergripande teman. Det har handlat om miljö och klimat och det har handlat om mänskliga rättigheter. Vi har varit på museet, sett ett par utställningar och haft workshops kopplat till dem. Vi har läst litteratur som knutit an till dessa teman. Vi har också alldeles nyligen haft en dokumentärfilmare på besök och det tänkte jag kort berätta om. 


Jag fick reda på att AV Media Skåne erbjöd ett kostnadsfritt skolbesök. Jag läste vidare och insåg att det passade riktigt bra in i ett av våra övergripande teman (mänskliga rättigheter). Jag tittade på filmen Blodssystrar, som var utgångspunkt för skolbesöket, och kände att den skulle kunna vara intressant att visa eleverna samtidigt som den skulle vara riktigt utmanande. I mina klasser har jag mest grabbar. De flesta är födda i Sverige och har bott på ett och samma ställe hela sin uppväxt. Många av dem bor på landet. I filmen är det två tjejer (tvillingar) man får följa. De har tvingats fly från sitt hemland. De bor i en storstad och de har fått flytta många gånger. Jag insåg att den här kontrasten skulle kunna leda till riktigt intressanta diskussioner.


Jag tog kontakt med Av Media Skåne och hörde mig för. Gällde erbjudandet även för gymnasiet? Jag fick ett positivt svar och kontaktuppgifterna till Malin Andersson, dokumentärfilmare. Hon kunde tänka sig komma till skolan, visa sin film och efter filmvisningen arbeta vidare med klassen. Superspännande, tyckte jag! Jag kollade med mina kollegor så att jag kunde få ha mina klasser i halvdagar och sedan fortsatta Malin och jag att planera filmvisningen. 


Vi pratade först om att låta eleverna göra egna dokumentärer men insåg snart att tiden var för knapp. Vi hade endast en halvdag per klass. Istället diskuterade vi möjligheten att arbeta med fyrahörnsövningar och olika diskussionsfrågor. Malin tog fram ett fint arbetsmaterial efter våra samtal och detta material blev vår utgångspunkt när vi tillsammans träffade klasserna.

Hur blev då besöken? Jag måste säga att de blev riktigt bra. Dokumentärfilmen utmanade eleverna. Jag märkte det tydligt under filmvisningen. Flera av eleverna kommenterade och hade åsikter och tankar. Efter filmen lät Malin eleverna skriva ner alla sina tankar och eventuella frågor. Det visade sig att eleverna hade så många frågor att vi inte i någon grupp hann med de planerade fyrahörnsövningarna. Frågorna var blandade och kunde handla om både stort och smått, om filmen i sig men också om att göra film. Här kommer några av frågorna:

Varför får vi inte följa mamman? Var är hon någonstans?

Det nämns aldrig någon pappa? Varför inte det?

Hur har de råd att bo i lägenhet i Malmö?
Varför gifte hon sig?
Under hur lång tid följde du Julia och Johanna?
Hur går det till när du filmar?
Ställer du frågor till dem som de sedan besvarar eller får de bara prata helt fritt?
Varför får vi inte veta så mycket om hennes man?
Vad utsattes de egentligen för när de var inlåsta?
Hur kom du i kontakt med Johanna och Julia?
Är det deras riktiga namn?

Under samtalen kunde eleverna tydligt koppla till sig själva. En del kunde känna igen sig, andra fastnade mer i de skillnader som fanns mellan deras eget liv och Johannas och Julias liv. Några lyfte att det är lätt att man dömer människor (genom exempelvis utseende) och att de egna fördomarna då styr en fel. Man tror att det är på ett visst sätt men när man får veta mer inser man att det är precis tvärtom.

Jag tror att Malin också uppskattade elevernas frågor och elevernas raka sätt. De lyfte allt det som de kom på utan att censurera sig.

Nu hoppas jag att fler lärare tar denna möjlighet och bjuder in Malin Andersson till sina klasser. Blodssystrar är en film som öppnar upp till diskussion och som fint knyter an till vår läroplans Grundläggande värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Gy11)

Jag tänker att det är i mötet med Den Andre som vi också får syn på oss själva samtidigt som vi får en ökad förståelse för vår egen verklighet.


söndag 28 april 2019

Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

Equilibrium (häftad)

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 



Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?



De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

  • Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
  • Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 


torsdag 11 april 2019

Några tips till världsbokdagen





Snart är det dags för Världsbokdagen, närmare bestämt den 23 april 2019.  Det är en dag som instiftades 1995 av Unesco med syfte att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter. På Unescos hemsida kan man också läsa att det övergripande målet är "att visa att böcker kan användas som ett verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande" (https://www.unesco.se/den-23-april-firas-varldsbokdagen/).  Det är en dag som är viktig att uppmärksamma, tycker jag.

Förra året berättade jag om hur jag skulle arbeta med dagen och jag delade mitt upplägg här på bloggen. Många uppskattade det och jag delar det därför på nytt, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/04/varldsbokdagen-den-23-april-det-har-ska.html.

I år kommer förslag på några olika böcker och också förslag på hur man skulle kunna arbeta med dem i klassrummet. Först ut är en bok för lågstadiet. Den heter Liten svart hund i natten och är skriven av Rose Lagercrantz.


Boken handlar om hunden Samsom. Han och hans matte är på väg till tunnelbanan och där, mitt på perrongen ramlar matte ihop. Ambulansen kommer och hämtar henne och kvar blir Samsom. Hur ska han klara sig? Hur ska han hitta hem? Det är en bok som är spännande och varm men också en bok som öppnar upp för många frågor och funderingar. Jag tänker att detta är en bok som man kan högläsa eller om man så vill lyssna på via Barnradion (3 avsnitt á 12 minuter). Jag tänker att man stannar upp i läsningen, öppnar upp för frågor och avslutar med samtal i smågrupper. Har man svårt att få igång diskussioner kan man ställa frågor som:

- Har du någon gång känt dig rädd? När var det?
- Hur tror du det kommer att gå för Samson? 
- Vad hände med Samsons matte? Hur vet vi det?
- Boken har titeln Liten svart hund i natten. Tycker du att titeln passar till handlingen? Motivera ditt svar.








Arbetar man på mellanstadiet kan en bok som Isaks universum av Anna Ehring användas.



Man hinner inte läsa hela boken på en dag men jag tänker att man kanske kan starta upp läsningen under Världsbokdagen. Som en introduktion kan man ställa frågor som:

Hur ser ditt universum ut? Vad tycker du är viktigt i ditt liv?

Sedan kan eleverna, var och en, få skriva ner sådant som är viktigt för dem. Utifrån orden kan de sedan få rita sina egna universum och berätta om dem för varandra i mindre grupp. När detta är gjort kan man inleda läsningen och högläsa bokens första två kapitel. Under tiden man läser kan eleverna få skriva upp sådant som de reagerat på. Utgångspunkt kan vara Chambers fyra grundfrågor:

- Vad är det du gillar i boken? 
- Vad är det du ogillar i boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster/kopplingar ser du?


Arbetar man med elever på högstadiet eller gymnasiet kan det vara intressant att högläsa en novell eller en kortare berättelse. En som jag gärna återkommer till är Tove Janssons Det osynliga barnet. Nu finns det också som bilderbok med titeln Mumintrollen och den osynliga gästen (vilket gör att man kan jämföra de två). 

När man läser Det osynliga barnet kan man arbeta med frågor som:

1. Ninni har blivit osynlig. Vad beror det på?
2. Tooticki tar med sig Ninni till muminfamiljen. Varför just muminfamiljen? 
3. Ninni blev inte så bra behandlad av den elaka tanten? Hur vet man det?
4. Hos muminfamiljen börjar Ninni bli synlig igen. Hur kommer det sig? 

Eller frågor som:

1. Ninni är rädd för den elaka tanten. Vad tror du att barn är rädda för idag? 
2. Finns det något som du är rädd för? 

Vill man lyssna på texten finns en inspelning av Tove Jansson. Den hittar man här, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet.







torsdag 21 mars 2019

Skriva poesi utifrån stationer



I december skrev jag ett inlägg om hur jag arbetat med diktskrivande i stationer. Du kan läsa det här:


Flera har hört av sig angående mitt material till dessa stationer. Jätteskoj tycker jag. För att underlätta har jag nu lagt upp instruktionerna till fyra olika stationer:







Du hittar dem även under fliken Mallar och instruktioner. Här finns också en lärarhandledning som jag tagit fram till Författarcentrum och deras projekt Jag skriver i dina ord. Den handlar om hur man kan arbeta med poesi i skolan.


onsdag 20 mars 2019

Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen

De senaste veckorna har det kommit flera frågor till mig om skolans läsprojekt. Jag tänkte därför skriva lite kort om det. Har man fler frågor får man gärna höra av sig direkt till mig (frokenje@gmail.com) eller genom att kommentera bloggen. 

Under några år har vi haft ett mindre läsprojekt på skolan. Under 4-5 veckor under hösten har alla elever och lärare läst 20 minuter varje morgon. Det har varit tyst egen läsning (läsa med öron eller ögon). Dessa kortare läsprojekt har eleverna uppskattat. I år bestämde vi oss för att utveckla detta läsprojekt till att gälla hela läsåret. Vi valde att dra igång projektet på Fordons- och transportprogrammet och med fokus på åk 1 (åk 2 och åk 3 har APL och är ute antingen i perioder eller vissa dagar varje vecka. I dessa klasser är det alltså inte samma intensitet).

Vi startade med att låta alla elever fylla i en enkät om sina läsvanor och fritidsvanor. Denna tog vår skolbibliotekarie fram. Här fanns frågor om:


  • genre
  • bokens längd
  • hur många böcker de läst klart de senaste åren
  • bästa bok
  • favoritfilm
  • favoritserie
  • fritidsintressen
  • bästa ämne i skolan


Utifrån enkätsvaren försökte vi, jag skriver vi för det har varit ett samarbete mellan skolans bibliotekarie, skolans biblioteksassistent och mig, matcha elev och bok. En bok valdes ut till varje elev.

Vi bestämde att läsningen skulle ske på morgonen, klassens första timme, och att läsningen skulle pågå under 20 minuter. Därefter satte vi igång. Till jul fick eleverna besvara en enkät om projektet. Då de flesta av våra elever ser sig som icke-läsare var det extra roligt att se enkätsammanställningen. 70 % av eleverna gillade läsprojektet. De sa sig gilla det för att:

Man lär sig läsa bättre.
Man lär sig läsa snabbare och snabbare och vill bara läsa mer.
Man utvecklar sin läskunnighet och håller hjärnan igång.
Gillar att man får läsa något som man själv valt.

De som var kritiska skrev:

Man läser ut boken snabbt och sedan får man inte tid att låna en ny.
Det är jobbigt att läsa direkt på morgonen.
Jag har lässvårigheter och blir trött efter läsningen.
Svårt att hålla fokus på morgonen.

De fick också fundera över hur projektet kunde bli bättre. Eleverna gav följande förslag:

Få tid att gå till biblioteket (under lektionstid)
Kanske läsa senare på dagen.
All lärare måste engagera sig
Svårt att läsa i verkstaden (mycket ljud)


Nu har läsprojektet varit igång ett tag och överlag är vi lärare nöjda. Det är roligt att se eleverna läsa. Det blir en bra start på morgonen och förhoppningsvis kommer elevernas läsning att utvecklas. Det som vi lärare upplever som det svåraste är att hitta utrymme att med jämna mellanrum besöka biblioteket. Det är lokaliserat i en byggnad en bit bort. För att inte eleverna ska bli "utan" bok har bl a jag börjat låna på mig en hög med böcker som jag har på mitt skrivbord. Hit kan eleverna gå för att hitta en ny bok lite snabbt. Jag har också försökt se till att varje vecka stämma av vilka av mina elever som börjar bli klara med sina böcker. Under svensklektionerna lägga vi reservationer på nya böcker. 

Vi lärare har också märkt att det är svårt att hinna matcha elev och bok. Vissa elever vet inte vad de vill läsa. De har inte några egna förslag och de är i stort behov av att få boktips. Här gäller det att vara inläst på modern ungdomslitteratur men också deckar-, fantasy- och dystopigenrerna (det är framför allt den typen av litteratur som eleverna har valt att läsa). Skolans bibliotekarie slutade i julas och det har bidragit till att vi inte på samma sätt som tidigare fått tips på nya böcker som köpts in. Någon ny bibliotekarie har ännu inte anställts. 

Trots dessa "problem" är vi nöjda med resultatet så här långt. Många elever har kommit in i läsningen och när jag har morgonlektioner är det helt tyst i klassrummet. När vi denna vecka hade muntliga nationella prov var dagens första fråga:
-Ska vi inte läsa idag?

Läsprojektet är alltså något som vi upplever som positivt. Vi är i detta fall både elever och lärare. I juni ska en ny utvärdering göras och då får vi se vad eleverna säger. Vi hoppas givetvis att de är lika positiva som nu. 


På bilden syns några av de böcker som mina elever har läst eller håller på att läsa.





lördag 2 mars 2019

Skräcknovell med tillhörande uppgift

Har du hört talas om den argentinska författaren Mariana Enriquez? Jag har läst några av hennes noveller och jag gillar det jag läser. Jag upplever att flera av dem kan fungera att använda i skolsammanhang. Det finns mycket att diskutera både vad gäller form och innehåll. 

Några av hennes noveller klassar jag som skräcknoveller och den som jag i dag ska tipsa om är just en av dessa. Den har titeln Slut på läsåret och återfinns i samlingen Det vi förlorade i elden (2017). Har man inte tillgång till novellsamlingen kan man hitta novellen på Norstedts hemsida (i fulltext).

Till novellen har jag tagit fram några frågor som mina elever har fått arbeta med. Kanske passar frågorna också dig och dina elever. I så fall är det bara att knycka dem! Om du använder novellen och frågorna får du gärna höra av dig och berätta hur det gick. Vad tyckte dina elever om Enriquez? 

Frågor till novellen
1. Vad tyckte du om texten? Beskriv din läsupplevelse.

2. Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen.

3. När utspelar sig handlingen? Vilka tidsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

4. Var utspelar sig novellen? Vilka platsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

5. Vem/vilka handlar novellen om? Hur beskrivs de? Vad får du veta om dem?

6. En novell kan inledas på olika sätt. Den kan exempelvis inledas
a) in media res, alltså mitt i handlingen
b) kronologiskt, alltså börjar med dag 1, sen gå vidare till dag 2 o.s.v.
c) med slutet
Hur inleds denna novell? Förklara och ge exempel från texten.

7. Vilken är novellens vändpunkt, peripeti? Förklara hur du tänker.

8. Novellen kan sägas ha ett öppet slut. Med “öppet slut” menas att läsaren själv får tänka sig en fortsättning. Man lämnas lite “mitt i” berättelsen.
a) Vad tycker du om slutet i denna novell? Är det bra eller dåligt?
b) Vad tror du kommer hända sen?

9. Novellens titel är Slut på läsåret. Varför tror du att novellen har fått denna titel?

10. Är detta en skräckberättelse? Vad tycker du? Motivera ditt svar. Ge gärna exempel från novellen.

söndag 24 februari 2019

En novell med tillhörande uppgifter

Mina elever upplever att det är svårt att hitta vändpunkter i noveller. Jag har därför förberett en uppgift inför kommande lektion. Uppgiften utgår från Liza Marklunds novell Hur högt får en flicka flyga?, vilken finns på Aftonbladets hemsida (men under rubriken Ta fast tjuven!).

Novellen finns också tryckt i Färdlektyr 2005 och då med titeln Hur högt får en flicka flyga?. Till denna novell har jag tagit fram ett antal frågor. En av frågorna rör just novellens vändpunkt. 



Kanske är det så att du också skulle vilja använda dig av novellen och frågorna i din undervisning? Det går hur bra som helst. Sharing is caring!




fredag 22 februari 2019

Utredande uppsats i svenska

Under de senaste veckorna har jag skrivit en del om mitt arbete med romanen Slutet. Det ska jag göra idag också. Jag tycker om att arbeta med skönlitterära böcker och tänker att man utifrån dem kan få in stora delar av kursen. Vi läser, skriver och samtalar. Vi använder litteraturvetenskapliga begrepp. Vi möter texter av författare från olika tider och vi funderar över relationen mellan litteratur och samhälle. Under de senaste veckorna har vi ägnat mycket tid åt att läsa, samtala och skriva korta reflektioner. Under de kommande veckorna ska vi arbeta med en längre utredande text.

Kommande vecka ska jag gå igenom hur denna utredande text ska skrivas. Till vår hjälp har vi avsnittet om Skriftlig framställning i läromedlet Metafor 2 och en Google Presentation som jag tagit fram kopplat till romanen Slutet.


Då romanen har flera intressanta motiv, vilka passar utmärkt att diskutera, tänker jag att uppsatsen ska ta sin utgångspunkt här. Eleverna ska få arbeta med något motiv och jämföra med hur det skildras i andra skönlitterära texter. Det borde fungera bra, då vi parallellt med läsningen av Slutet också kopplat in andra texter (noveller, dikter och låttexter) i undervisningen. Några av dem har jag skrivit om i mina tre tidigare inlägg om romanen:





På måndag ska jag introducera ytterligare en, bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson. 



Jag tänker att denna bilderbok tillsammans med novellen Världens sista kväll och romanen Slutet skulle kunna vara intressanta att jämföra.  Hur tänker och agerar karaktärerna i samband med att de får reda på att jorden ska gå under? Detta är bara en ingång. Det finns många andra och här tänker jag att eleverna får fria händer. Visst låter det spännande?!


***

Under vårt arbete med romanen har eleverna också fått börja skapa Spotify-listor. Här kommer en av de låtar som eleverna tycker passar bra ihop med boken.


lördag 9 februari 2019

Motiv i romaner och filmer

Just nu arbetar eleverna med romanen Slutet. Vi kopplar olika litteraturvetenskapliga begrepp till vår läsning. Denna vecka pratade vi om intertextualitet och tema:


Nästa vecka ska vi fördjupa oss i begreppet motiv. Vilka motiv kommer vi att hitta i Slutet? Vi undersöker både huvudmotiv och sidomotiv. Eleverna kommer bland annat att få ut denna modell och sedan få i uppdrag att själva fylla på med motiv som de hittat (och hittar) under sin läsning.


Då vi tidigare arbetat med Jan Fridegårds Trägudars land kommer vi också att fundera över tema och motiv i den boken. Vi gjorde det under vår läsning men det är alltid bra med repetition. Vi kommer även att se två kortfilmer. Vilka motiv kan vi hitta i dem?








Vi kommer därefter att fördjupa oss i motivet olycklig kärlek och till vår hjälp använda olika texter. Jag ska bland annat låta eleverna få läsa Sandra Bejiers krönika Då gråter han men säger inte förlåt och några olika dikter. 


Då eleverna och jag också håller på med Spotify-listor till boken Slutet kommer jag under lektionen att spela upp en låt som jag tänker handlar om olycklig kärlek och som går att knyta till Simons förälskelse i Tilda. Hon vill inte ha Simon längre och det gör Simon ledsen. Han saknar känslan av samhörighet. Låten är Mauro Scoccos Jag saknar oss.




Har du några favorittexter eller favorittåtar om olycklig kärlek? Vilka är det? Dela gärna med dig!


fredag 1 februari 2019

Undergångstema i litteraturundervisningen

Ett undergångstema i litteraturundervisningen låter kanske inte så roligt men roligt det är just vad det är. Min ena klass läser just nu Mats Strandbergs roman Slutet. Det får jag tacka AvMedia Skåne för som köpte in en klassuppsättning av romanen. 

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur arbetet med romanen kommer att gå till. Det hittar du här:


Nu är vi igång med romanen och nästa vecka ska eleverna och jag fördjupa oss i hur undergången har skildrats i olika medier. Detta kommer vi att fortsätta med parallellt med vår läsning av romanen. 

Nästa vecka kommer vi att lyssna på musik, titta på en trailer och läsa en novell. Inspiration och tips på undergångslitteratur fick jag i facebookgruppen Svensklärarna. Utifrån tipsen där och min egen idébank kom jag fram till att eleverna kommande lektion ska få stifta bekantskap med följande "texter":

The Final Countdown av Europa
Aniara av Harry Martinsson
Världens sista kväll av Ray Bradbury

När det gäller The Final Countdown ska vi både lyssna på den och läsa texten.



Eleverna ska få fundera över texten. De ska få utgå från frågor som:
  • Vad handlar texten om? 
  • Vad är det som har hänt? 
  • Vilka är "vi"?
  • När utspelar sig handlingen?
  • Var utspelar sig handlingen?
  • På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?


Aniara idag har premiär på biograferna i Sverige tänker jag att en ingång till denna text kan vara att se trailern. 


Texten läser vi sedan på www.litteraturbanken.se och jag kommer att förbereda genom att lyfta fram några citat. Däribland detta:
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
Eleverna ska få diskutera citatet. Hur ska det tolkas? Vad betyder "det finns inget skydd mot människan"?

Slutligen ska vi läsa Ray Bradburys novell Världens sista kväll som finns att läsa i novellsamlingen Den illustrerade mannen. Även här ska eleverna få arbeta med texten. Frågorna är delvis samma som till låttexten:
  • Vad handlar texten om? 
  • Vad är det som har hänt? 
  • Vem handlar det om? Vilka karaktärer finns med i novellen? Och hur hör de ihop?
  • När utspelar sig handlingen?
  • Var utspelar sig handlingen?
  • På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?

Inför läsningen av Slutet fick eleverna reflektera skriftligt över frågorna:
  • Om jorden går under, vem skulle du vilja vara med?
  • Vem vill du vara om jorden går under?

Nu kommer vi att bygga vidare på dessa frågor och eleverna ska individuellt få skriva en text med titeln:

Världens sista kväll

I denna text ska de få berätta om hur de skulle vilja tillbringa sin sista kväll. De ska få berätta var de vill vara, vilka de vill vara med och vad de vill göra. Det blir alltså egna versioner av Bradburys novell.

***

Hittar du något i inlägget som du själv skulle vilja arbeta med är det bara att "knycka". Du får gärna dela med dig av vad du gjort genom att kommentera detta inlägg.





torsdag 24 januari 2019

Var är alla män?

Jag bläddrar i förlagens vårkataloger i hopp om att hitta ungdomsböcker skrivna av män och med manliga huvudpersoner. Jag inser att det är få som lyckas kvala in. Vad är det som gör att vi inte har så många manliga ungdomsförfattare? Och varför är det inte fler (både manliga och kvinnliga författare) som låter sina huvudpersoner vara av manligt kön? Frågan kan kanske tyckas märklig 2019 men för mig som arbetar som lärare på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar som elever är det en viktig fråga. 

Många av mina elever är inte läsare om man med läsare menar unga som gärna lånar en bok och läser på egen hand. Som lärare försöker jag stimulera och väcka ett läsintresse. Det går inte om jag inte har alternativ som eleverna kan attraheras av. De behöver kunna känna igen sig i karaktärerna. En väg att gå har varit att inleda med att läsa böcker med manliga huvudpersoner. De senaste åren har vi exempelvis läst Mitt extra liv av Johan Unenge, Nattbuss 198 och Ingenmansland av Niklas Krog, Superkrafter på gott och ont och Döden är inget skämt av Karl Modig. I år ska vi läsa Slutet av Mats Strandberg. 

Jag tror inte jag är ensam om att önska att fler män skrev ungdomsböcker med manliga huvudpersoner. Jag skulle också önska att fler kvinnliga författare skrev böcker med manliga huvudpersoner. Det finns några som gör det. Jag tänker exempelvis på Lois Lowry som skrivit Den utvalde, Åsa Asptjärn som skrivit böckerna om Emanuel Kent Sjögren, Christina Lindström som skrivit Jack och nu senast Finns det björkar i Sarajevo?. Ytterligare en som kan nämnas är Katarina von Bredow som skrivit Tappa greppet. Men det räcker inte. Jag vill ha fler. Hur det ska gå till vet jag inte men kanske kan detta inlägg göra att fler får upp ögonen. Vill vi ha läsande pojkar måste vi också kunna erbjuda dem ett brett utbud av böcker.


torsdag 17 januari 2019

Planering för romanen Slutet - ett läsprojekt under 6 veckor

Nästa vecka drar det igång! Då ska eleverna och jag under cirka 6 veckor läsa Mats Strandbergs roman Slutet. Jag ser mycket fram emot detta. Eleverna har själva fått välja bok och först var jag lite nervös. Hur skulle jag få tag i en klassuppsättning? Kunde jag låna från olika bibliotek? Men sen kom jag på att AvMedia Skåne ofta köper in klassuppsättningar. Jag hörde av mig till dem och de sa att de kunde köpa in Slutet. Det tackar jag och eleverna för. Vi blir nu de första som får låna de nyinköpta böckerna. 

Att eleverna valde Slutet känns bra. Jag tycker att det är en av de bästa ungdomsböckerna som gavs ut under 2018, något jag skrev om i december 2018:



Vad ska läsprojektet innehålla? Under de sex veckorna som läsprojektet pågår kommer eleverna att få läsa, skriva och samtala om boken. De kommer också att få skapa egna Spotify-listor kopplade till en utvald karaktär och specifika händelser i boken. Hela läsningen kommer att avslutas med en skrivuppgift bestående av fem delar. Så här kan arbetet sammanfattas:


För några elever är Text & Tanke-logg något nytt så därför har jag tagit fram en (förhoppningsvis) tillräckligt tydlig instruktion. 



Loggarna skriver det i ett Google Dokument som delas med mig. På så sätt kan jag följa deras läsning och lyfta upp sådant i helklass som de reagerat på (eller kanske sådant som de inte alls reagerat på). 


Hur ska arbetet inledas? Då eleverna redan vet vad romanen handlar om kommer vi inte att börja med att förutspå, något jag annars brukar göra. Istället kommer eleverna att få reflektera över följande två frågor:

1. Om jorden skulle gå under, vem skulle du då vilja vara med?
2. Vem skulle du vilja vara, om jorden gick under? Hur skulle du vilja att andra uppfattade dig och beskrev dig?



Jag kommer under vårterminen att skriva mer om vårt arbete med romanen och du får gärna följa det. Om det är någon annan där ute som arbetar med Slutet får ni gärna höra av er. Det skulle vara roligt att få ta del av era planeringar.

torsdag 10 januari 2019

En läroplan, en utställning och en bok

Vad kan man göra med läroplanen, utställningen We have a Dream och boken En droppe midnatt? Säkert hur mycket som helst. I detta blogginlägg ska jag berätta vad eleverna i en svenskgrupp och jag ska göra.



I Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) kan man alldeles i inledningen läsa:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på [...] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla

Går man till avsnittet 2.1 Kunskaper får man syn på målen med utbildningen. Några av dem lyfter att eleverna efter avklarad utbildning:

  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
  • kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,


Läser man avsnittet 2.2 Normer och värden kan man se att målen är att eleverna:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.


Allt detta från läroplanen tänker jag väva in i vårens arbete med utställning We have a Dream och boken En droppe midnatt. Jag tänker att arbetet kan anpassas så att det passar både för svenskundervisningen på högstadiet, på gymnasiet och inom svenska som andraspråksundervisningen. I detta inlägg utgår jag från gymnasiet.

Som en uppstart ska eleverna få läsa en text om fotoutställningen som publicerades i Kristianstadsbladet den 13 november 2018. Vi kommer att samtala om texten och sedan koppla samman den med Jason Diakités bok En droppe midnatt. Då ett av fotografierna på utställningen föreställer Timbuktu är kopplingen lätt att göra. 




 Därefter ska eleverna få fundera över följande frågor:

De ska få skriva egna personliga reflektioner och vill de kommer de att få dela med sig av sina drömmar. Vi kommer sedan att ha frågorna med oss när vi besöker utställningen. Vilka drömmar har de människor som är porträtterade? Vad kämpar de för? Vad vill de förändra?

Därefter ger vi oss in i boken. Vi har fortfarande kvar frågorna om drömmar men fyller på med annat. Efter inspiration av Malin Larsson kommer vi under läsningen att stanna upp vid olika citat. Vi kommer att använda citat både från originalversionen av boken och den snabblästa versionen som Vilja Förlag givit ut. Har man som skola Inläsningstjänst kan eleverna lyssna på Viljas snabblästa version. Till citaten har jag tagit fram frågor som eleverna i första hand får reflektera över och besvara på egen hand. Här är några av citaten samlade.





Bokens titel, En droppe midnatt, är spännande och den nämns både direkt och indirekt flera gånger under läsningen. När vi läst klart hela boken kommer vi att återkomma till titeln (du ser mina frågor sist på bilden ovan). Vad betyder den? Varför har boken fått just denna titel?

Eleverna kommer därefter att få skriva en dikt. Även detta med inspiration från Malin Larsson. Eleverna ska först få fundera över två frågor:

1. Vad är livet för kort för?
2. Vad är livet för långt för?

De får skriva ner allt det som de kommer på. Sedan ska de försöka samla ihop det de skrivit ner till en dikt. Dikten är styrd. Den har en titel, Livet. Den består av 8 rader. Orden på rad 4 är förbestämda. Likaså är inledningen på rad 1 och rad 5. Övriga rader styr eleverna över. Till sin hjälp får de denna mall. När de skrivit sina dikter ska de få läsa upp dem för varandra. Det ser jag fram emot. 




Arbetet med utställningen och boken kommer att leda till att vi läser, att vi skriver och att vi samtalar. Det vet jag redan nu. Riktigt vart vårt arbete så småningom landar vet jag däremot inte. Elevernas läsning av boken och elevernas upplevelse av utställningen kommer att påverka planeringen. Likaså den guidade visningen med tillhörande workshop. Jag har därför ännu inte bestämt hur vårt arbete ska avslutas. Det får jag kanske återkomma till längre fram i vår.