söndag 20 oktober 2019

Boktips till Läslovet!



Snart, snart, snart är det dags för lov och inte vilket lov som helst. Det är dags för Läslovet! Nu hoppas jag att det är många som passar på att läsa. Mitt inlägg som jag skrev för ett par år sedan i Kristianstadsbladet är fortfarande högaktuellt. Du hittar det här, "Tänk om...".

Vad ska man då läsa under Läslovet? Här kommer några tips baserade på det som jag nyligen läst och som på ett eller annat sätt stått ut i mängden. Första tipset är en bilderbok, Vi är lajon! av Jens Mattsson och Jenny Lucander för barn i åldern 3-6.



Vi är lajon! är en helt fantastisk bilderbok med många bottnar. Den handlar om två bröder som leker att de är lajon på savannen. När den ene hastigt blir sjuk fortsätter leken och lekens helande kraft, precis som kärleken mellan bröderna, skildras i text och bild. 


Vi är lajon! (inbunden)Boken kan läsas på flera sätt. Det blev tydligt för mig när sönerna läste och berättade om sina tolkningar. Kanske är det så att vuxna läser in mer än vad bild och text berättar.

Vi är lajon! skildrar något så svårt som sjukdom (och död?). Det är en bok som berör och skakar om. Den väcker tankar och känslor, precis som en god bok ska. Läs den!


Nästa bok som jag vill tipsa om är inte en bok utan en ask med fyra noveller om Förintelsen. De fyra är:

Fyra noveller om Förintelsen (häftad)
En vårmorgon av Ida Funk
Den sista vägen av Rachel Korn
Citronen av Arnost Lustig
Kylig vår av Aharon Appelfeld



Det är tung, mörkt och hemsk läsning. Jag sitter hela tiden med andan i halsen. Det är mycket som är outsagt. Det finns många tomrum. Det spelar ingen roll. I mitt huvud radas den ena bilden upp efter den andra. Jag vet inte vilken av novellerna jag tycker bäst om. Kanske är det En vårmorgon som så vackert beskriver en pappas kärlek till sin dotter. Eller så är det Citronen, där man får följa den unge pojk som har hela familjens liv i sina händer. 

De fyra novellerna låter oss möta fyra röster, röster som vi aldrig får sluta lyssna på. Det är röster som visar vad som händer när fel krafter tar över. Det är röster som visar att kärleken är starkare och större än allt annat. Jag är berörd och rörd!



Den tredje boken knyter an till Förintelsetemat. Johan Ehns Hästpojkarna utspelar sig delvis på 1920- och 1930-talet och delvis på 2010-talet. Boken är fantastisk! Den har allt det som en riktigt bra bok ska ha. Spännande karaktärer, en bra story, ett språk som fångar läsaren. Att den sedan också innehåller parallellhandling, något jag är svag för, gör den bara ännu bättre. 


Hästpojkarna (häftad)
Berättelsen utspelar sig både i ett nutida Stockholm och i ett dåtida Tjeckoslovakien. I Stockholm är det Anton läsaren får följa. Han har nyligen tagit studenten och arbetar inom hemtjänsten. En av dem som Anton gör hembesök hos är Alexander Kovac, en gammal man som kommunicerar med hjälp av sin käpp. I Tjeckoslovakien får läsaren följa två pojkar, Sasha och Janek, som rymmer från barnhemmet de växt upp på. De hamnar på en cirkus och blir The Golden Brothers! Parallellt med deras arbete på cirkusen växer sig nazismen allt starkare i Europa. Snart är både Sashas och Janeks liv i fara. 


Det här är en bok om identitet, om vänskap och om en kärlek som är större än allt annat. Den visar på människans storhet men också på hur lätt vi kategoriserar och delar upp världen i ett vi och ett dom. Det är en bok som väcker tankar. Jag hoppas att Hästpojkarna köps in till många skolbibliotek och jag hoppas den blir läst i många klasser. Det finns mycket att diskutera och samtala om. Det är en bok som med fördel kan användas i ett ämnesöverskridande arbete. 


Välj mig (inbunden)
Den fjärde boken som jag vill lyfta fram är Christina Lindströms Välj mig. Jag skulle säga att det är Lindströms bästa bok. Jag tycker mycket om de andra men denna är något alldeles extra. Välj mig handlar om något så svårt som en förälders plötsliga bortgång. Kvar finns huvudpersonen Silje, hennes bror och mamma. Alla tror att pappan tagit sitt liv och för Silje är allt en mardröm. Hon försöker hantera sorgen som äter henne inifrån.



När skolan börjar efter sommarlovet stirrar alla på Silje. Ingen vet riktigt vad de ska säga eller göra. Tur att bästisen Mia finns tänker Silje men inser snart att det inte längre är som det brukar vara mellan dem. Och en dag klampar Alvin in i Siljes liv och ingenting blir längre som förut. Får man vara lycklig när ens pappa precis dött? 

Det här är en välskriven bok som lyckas gestalta allt det svåra och tunga men också det ljusa och vackra. Extra fint gestaltad är Silje. Hon är kantig, rakt på sakig, humoristisk och har alltid svar på tal. Det gör att jag flera gånger ler under min läsning. Har du inte läst denna bok måste du göra det!


Läsa och samtala om skönlitteratur - - med digitala verktyg (häftad)
Sist men inte minst ett boktips riktat till alla lärare som vill arbeta med skönlitteratur i undervisningen Läsa och samtala om skönlitteratur. I denna får du en mängd tips på skönlitterära böcker att använda i klassrummet. Du får konkreta lektionsförslag och mallar som kan vara ett stöd för eleverna när de läser och samtalar om det lästa. Det finns inledningsvis ett teoretiskt kapitel om litteraturläsningens hur, vad och varför och därefter fyra kapitel som är mer klassrumsnära. I dessa presenteras olika samtalsmodeller. 



Trevligt Läslov!



söndag 13 oktober 2019

Spåkdetektiver i svenska 3

Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.



Du kommer åt presentationen via denna länk, https://prezi.com/_pl0-lecsdn6/sprakhistoria/

Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.

Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:

Then Swänska Argus

Thet Nyia Testamentit på Swensko

Äldre Västgötalagen

Röda rummet


Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!


torsdag 19 september 2019

Att skapa läsvanor!

För ett tag sedan släppte Statens medieråd sin rapport Ungar & medier 2019. Säkert har du tagit del av rapporten eller åtminstone sammanfattningen av den. Det som jag reagerade på under min läsning var följande:

"Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %." ( https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/ungamerpanatetmenmermissnojda.3346.html)

11 %, alltså 1 av 10 läser dagligen på sin fritid. Det är inte många. Något som jag också reagerade på var detta:

"Särskilt mobilen och sociala medier anses vara tidsslukande i tonåren, på bekostnad av bland annat sport/träning/motion och läsa böcker/tidningar som stora andelar anser sig ägna för lite tid åt" (Ungar & medier 2019, s 12). 

De unga verkar alltså anse sig läsa för lite. Det i sig tänker jag är positivt. Det kan bli en grogrund för läsningen. Lyckas sedan vi i skolan stimulera läsningen och skapa tid till läsning kan vi vara på rätt väg. För det är nog det som behövs. Majoriteten av barn och unga läser inte längre på eget bevåg. De behöver ha läsande förebilder och de behöver översköljas av böcker. De behöver också få tid till läsning. Varför kanske du undrar? Det ska jag försöka svara på. Du får börja med att tänka dig in i följande:

Du är tonåring. Dina föräldrar läser inte. Du har inte några böcker hemma. Att gå till biblioteket känns lika avlägset som att resa till Mars. Dina kompisar läser inte. Att läsa förknippas med plugg och att vara nörd. Om tanken på att läsa en bok snuddar vid ditt medvetande försvinner den tanken snabbt bort igen. Du inser att det inte är någon idé att hålla fast i den. Du har ju inte en aning om vad du ska läsa.

Om det är så här, tror du att du på egen hand skulle kunna hitta en bok som du vill läsa? Jag tror inte det och här tänker jag att skolan och skolbiblioteken måste komma in. Jag tror att vi får hjälpa våra unga på traven. Vi får hjälpa dem välja böcker. Vi får hjälpa dem hitta tid till läsningen. Vi får lotsa dem in i böckernas magiska värld. Att läsa tar tid och att bli en läsare tar också tid. Om vi kan ge våra unga tiden och tillgång till bra litteratur, då är vi på rätt väg. Det gäller att skapa en vana och det är faktiskt något som vi i skolan kan bidra med. 

På min skola började vi förra året med en satsning som kan kallas "Läs 20 minuter om dagen". Vi avsatte tid från alla ämnen för att eleverna varje morgon skulle få läsa en stund i en egen vald bok (till en början fick lärarna och skolbibliotekarien vara eleverna behjälpliga i val av bok men när eleverna kommit igång med sin läsning kunde de snart hitta egna böcker). Satsningen mottogs positivt av eleverna. När alla skulle läsa handlade det inte längre om att läsning var något för pluggisar eller nördar. Nu var läsning något för alla. 

Denna satsning har vi fortsatt med detta läsår. Utöver det har vi i år även valt att lansera 16-årsboken. Under hösten kommer elever från två av kommunens gymnasieskolor (min skolan är den ena) att läsa en av fem romaner (Slutet, Inuti huvudet är jag kul, En ocean av kärlek, Sebbe sa nej och Jack). Under och efter läsningen arbetar eleverna med böckerna i klassrummet och under två temadagar i november möts eleverna över skol- och klassgränser för att samtala om sin läsning, skapa trailers och träffa en av författarna. 



Jag tror att denna typ av satsningar kan ge resultat. Jag tror att vi med dessa satsningar hjälper till att skapa vanor. Jag tror att vi genom dessa satsningar ger våra elever möjlighet att bli läsare. 

***

Vill du läsa mer om kommunens satsning 16-årsboken kan du klicka HÄR och HÄR.



söndag 15 september 2019

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 


På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling
b) språk
c) miljö och tid
d) karaktärer
e) berättarperspektiv


Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)
När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas



onsdag 4 september 2019

Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:


Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktygDet som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!



onsdag 28 augusti 2019

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?
3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 



Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:



Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)
Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)


Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.




På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!



onsdag 21 augusti 2019

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar
Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 



Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg



Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:




Hur ska arbetet med romanen inledas?
Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

  • Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
  • Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?


Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.


Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:


Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:
  • miljön
  • karaktärerna
  • samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).


Det fortsatta arbetet
När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:
  • skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
  • ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
  • ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum
Sidor som ska vara lästa
2 september
-49 (läsa hela 2 juli)
9 september
49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september
101-156 



Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!




onsdag 19 juni 2019

Boktips, boktips och ännu fler boktips!

Många är det som efterfrågar boktips till sommarledigheten. Då jag under året har tipsat om en mängd böcker tänkte jag helt enkelt samla ihop mina tips här.

På Skolporten delade jag med mig av skönlitterära tips som kan passa för skolan, Boktips till undervisningen! Här finns tips från förskolan till gymnasiet.

I podden Sånt vi läser har Marit Hammarland och jag under året pratat om en mängd böcker som vi tänker passar att läsa med äldre elever. Här finns böcker på temat Utanförskap, Metoo, Oväntad vänskap och Könsroller och identitet.

Här på bloggen har jag listat mina favoriter från 2018. De finns som egna inlägg. Om du klickar på titeln kommer du direkt till inlägget. I kategorin Unga vuxna toppar Slutet av Mats Strandberg. Är någon intresserad av att arbeta med denna bok i svenskämnet finns det flera blogginlägg som handlar om detta. Det är bara att söka på Slutet. Denna bok kommer förresten att vara med i Kristianstad kommuns satsning 16-årsboken

I kategorin 12-15 är min favorit Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul. Jag tycker så mycket om Liv som huvudpersonen heter. I höst kommer denna bok att finnas med i satsningen 16-årsboken.

I kategorin 9-12 var min favorit under 2018 Jenny Jägerfeldts Comedy Queen. Det här är en bok som man både gråter och skrattar till. Underbart språk!

Under våren har jag läst en del böcker som jag verkligen kan rekommendera för lata sommardagar. Först ut är biografin Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Jag berörs av Taras uppväxtskildring. Jag mår dåligt av hennes pappas och brors beteende och jag fascineras av modet och styrkan som Tara har. Hon vågar ta steget till ett annat liv, ett liv som hon själv väljer. Detta är en av de böcker som Den digitala bokcirkeln haft boksamtal om. Är du också intresserad av att samtala om böcker som passar att arbeta med i klassrummet? I så fall får du gärna gå med i gruppen.



Mitt andra tips är Niklas Natt och Dags 1793. Det är en historisk roman eller kanske en historisk kriminalare som utspelar sig i Sverige i slutet av 1700-talet. Författaren har så snyggt lyckats koppla samman karaktärerna med varandra och den brutna kronologin gör att spänningen hela tiden bibehålls. Först i slutet förstår man hur allt hänger ihop.



Är det så att man vill läsa en bok och sedan se en film/serie som bygger på boken? I så fall måste jag rekommendera de två riktigt bra böckerna Störst av allt av Maria Persson Giolito och Gräns av John Ayvide Lindqvist. Den förstnämnda finns som serie och den sistnämnda som film.






Vill du under sommaren ha fler boktips? I så fall får du gärna följa mig på Instagram, där jag delar med mig av min läsning.



Trevlig sommarläsning!




torsdag 13 juni 2019

16-årsboken, ett läsprojekt över skolgränserna

Nu blir det verklighet av vårt läsprojekt, 16-årsboken. I veckan fick vi besked från Kulturrådet att vi får pengar till vår satsning. Gissa om vi är glada! Nu kanske du undrar vad 16-årsboken är för något. Det ska jag kort förklara. 



I Örebro har de på Tullängsgymnasiet, tillsammans med Örebro bibliotek, haft en satsning kallad 16-årsboken. När min, jag säger fortfarande min, skolbibliotekarie flyttade hemåt (Örebro) och fick jobb på denna skola tipsade hon mig om projektet. Skolans elever fick välja en bok som de sedan fick behålla och till böckerna kopplade man även ett författarbesök.


Jag blev eld och lågor. Istället för att dela ut böcker till 6-åringar skulle vi kunna dela ut böcker till gymnasieeleverna som vi möter på hösten i åk 1. Vilken grej! Jag i min tur tog kontakt med Kristianstad bibliotek och de nappade på idén. Vi bestämde att vi skulle ses för ett första möte och då tillsammans med SBC (Skolbibliotekscentralen) och representant från gymnasiebiblioteken. På mötet berättade jag om Tullängsgymnasiets arbete och snart vi var igång med vår egen planering. Vi bestämde att vi till hösten 2019 skulle inleda med att låta två av kommunens fem gymnasieskolor ingå i projektet. Det blev Wendesgymnasiet och Milnergymnasiet, två skolor med yrkesprogram. Den ena skolan med framför allt pojkar och den andra skolan med framför allt flickor. Vi bjöd in svensklärare från Milnergymnasiet och snart var vi en styrgrupp med lärarrepresentanter och representanter från kommunbiblioteket, skolbiblioteken samt skolbibliotekscentralen. Vi bestämde att vi skulle söka pengar från Kulturrådet för inköp av böcker och sedan skulle skolorna få dela på kostnaden för ett författarbesök. 

Och denna vecka kom då beskedet. Vi får pengar till inköp av böcker. Alla ettor som deltar i projektet kommer till hösten att få välja en bok. Redan nu kan jag avslöja vilka böcker de kommer få välja mellan. Det är:


  • Mats Strandbergs Slutet
  • Tahereh Mafis En ocean av kärlek
  • Niclas Christoffers Sebbe sa nej
  • Christina Lindströms Jack
  • Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul


Förutom att eleverna får en bok och får möta en av författarna kommer vi under två dagar att bryta ordinarie schema för eleverna för att istället ha temadagar, där skönlitteraturen är i fokus. Under dessa dagar ska eleverna från de två skolorna mötas och i grupper om ca 20 elever bland annat få lyssna på författaren, ha boksamtal och arbeta kreativt med boken som utgångspunkt. Exakt innehåll för de två temadagarna får jag återkomma med. Vi är ännu bara i planeringsstadiet. 

Vad är då vår förhoppning med detta projekt? Vi hoppas att vi med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor. Vi hoppas även främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning. Vi tror också att vi genom en sådan här satsning kan öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas. 






lördag 8 juni 2019

Gemensam läsning som ger ringar på vattnet

Att läsa böcker gemensamt med eleverna är något som jag förespråkar. Med gemensam läsning ges möjlighet till samtal i olika former. Detta är något som min nya bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, handlar om. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om boken på Studentlitteraturs hemsida men redan nu kan jag dela med mig av omslagsbilden.



I samband med att boken växte fram fick min make läsa manus. Han är lärare, precis som jag, och han fastnade för en av de modeller som jag skriver om i boken. Han undervisar inte i svenska men däremot i engelska och ville testa att arbeta så som jag beskrivit. Sagt och gjort. Han bestämde sig för att låta klass 7 få arbeta med en engelsk skönlitterär bok.  Valet blev Of Mice and Men, en roman som gick att låna i klassuppsättning från AvMedia Skåne. Genom AvMedia Skåne kunde han också få tillgång till filmen.



Under sin läsning fick eleverna skriva reflektionsloggar enligt Text & Tanke (denna logg finns tydligt beskriven i min kommande bok). Loggar skrev de efter varje kapitel och de blev utgångspunkt för gemensamma samtal i mindre grupp. Klassen bestod av 14 elever och dessa delades in i tre grupper. När en grupp hade samtal fick de övriga två läsa vidare i romanen. Så här såg några av loggarna ut:




Då eleverna fick utgå från sina egna loggar i samtalen blev de inte stressade eller oroliga. De hade hela tiden något att falla tillbaka på. Samtalet kretsade kring samma tema, ett kapitel i boken, även om reflektionerna kunde vara mycket individuella. Eleverna samtalade på engelska utan att reflektera att diskussionen fördes på ett annat språk. Det blev ett naturligt samtal.   

När hela boken var läst fick eleverna fördjupa sig i en av följande karaktärer, Lennie, George, Curley, Curleys fru och Crooks. Fördjupningen blev till en skrivuppgift, där eleverna skulle beskriva den valda karaktären så noga de bara kunde. De skulle lyfta både yttre och inre egenskaper. 

När eleverna var klara med sina karaktärsbeskrivningar tittade de gemensamt på filmen. De hade därefter samtal om filmen, om skillnader och likheter mellan film och bok men också om hur karaktären de valt ut skildrades på film och hur denna skådespelare stämde överens med den bild av karaktären som eleven skapat under sin läsning. Det blev intressanta diskussioner. Det bästa av allt var att klassen gillade arbetssättet, att få läsa en bok tillsammans i klassen, skriva egna loggar och sedan få samtala om boken utifrån de loggar de skrivit. De ville gärna arbeta på liknande sätt nästa år men då med en något modernare bok. Det tänker jag är ett gott betyg!

Att arbeta med gemensam läsning ger ringar på vattnet. 








lördag 18 maj 2019

Två systrar, en filmare och en dokumentär

Under läsåret har mina elever fått arbeta med ett par övergripande teman. Det har handlat om miljö och klimat och det har handlat om mänskliga rättigheter. Vi har varit på museet, sett ett par utställningar och haft workshops kopplat till dem. Vi har läst litteratur som knutit an till dessa teman. Vi har också alldeles nyligen haft en dokumentärfilmare på besök och det tänkte jag kort berätta om. 


Jag fick reda på att AV Media Skåne erbjöd ett kostnadsfritt skolbesök. Jag läste vidare och insåg att det passade riktigt bra in i ett av våra övergripande teman (mänskliga rättigheter). Jag tittade på filmen Blodssystrar, som var utgångspunkt för skolbesöket, och kände att den skulle kunna vara intressant att visa eleverna samtidigt som den skulle vara riktigt utmanande. I mina klasser har jag mest grabbar. De flesta är födda i Sverige och har bott på ett och samma ställe hela sin uppväxt. Många av dem bor på landet. I filmen är det två tjejer (tvillingar) man får följa. De har tvingats fly från sitt hemland. De bor i en storstad och de har fått flytta många gånger. Jag insåg att den här kontrasten skulle kunna leda till riktigt intressanta diskussioner.


Jag tog kontakt med Av Media Skåne och hörde mig för. Gällde erbjudandet även för gymnasiet? Jag fick ett positivt svar och kontaktuppgifterna till Malin Andersson, dokumentärfilmare. Hon kunde tänka sig komma till skolan, visa sin film och efter filmvisningen arbeta vidare med klassen. Superspännande, tyckte jag! Jag kollade med mina kollegor så att jag kunde få ha mina klasser i halvdagar och sedan fortsatta Malin och jag att planera filmvisningen. 


Vi pratade först om att låta eleverna göra egna dokumentärer men insåg snart att tiden var för knapp. Vi hade endast en halvdag per klass. Istället diskuterade vi möjligheten att arbeta med fyrahörnsövningar och olika diskussionsfrågor. Malin tog fram ett fint arbetsmaterial efter våra samtal och detta material blev vår utgångspunkt när vi tillsammans träffade klasserna.

Hur blev då besöken? Jag måste säga att de blev riktigt bra. Dokumentärfilmen utmanade eleverna. Jag märkte det tydligt under filmvisningen. Flera av eleverna kommenterade och hade åsikter och tankar. Efter filmen lät Malin eleverna skriva ner alla sina tankar och eventuella frågor. Det visade sig att eleverna hade så många frågor att vi inte i någon grupp hann med de planerade fyrahörnsövningarna. Frågorna var blandade och kunde handla om både stort och smått, om filmen i sig men också om att göra film. Här kommer några av frågorna:

Varför får vi inte följa mamman? Var är hon någonstans?

Det nämns aldrig någon pappa? Varför inte det?

Hur har de råd att bo i lägenhet i Malmö?
Varför gifte hon sig?
Under hur lång tid följde du Julia och Johanna?
Hur går det till när du filmar?
Ställer du frågor till dem som de sedan besvarar eller får de bara prata helt fritt?
Varför får vi inte veta så mycket om hennes man?
Vad utsattes de egentligen för när de var inlåsta?
Hur kom du i kontakt med Johanna och Julia?
Är det deras riktiga namn?

Under samtalen kunde eleverna tydligt koppla till sig själva. En del kunde känna igen sig, andra fastnade mer i de skillnader som fanns mellan deras eget liv och Johannas och Julias liv. Några lyfte att det är lätt att man dömer människor (genom exempelvis utseende) och att de egna fördomarna då styr en fel. Man tror att det är på ett visst sätt men när man får veta mer inser man att det är precis tvärtom.

Jag tror att Malin också uppskattade elevernas frågor och elevernas raka sätt. De lyfte allt det som de kom på utan att censurera sig.

Nu hoppas jag att fler lärare tar denna möjlighet och bjuder in Malin Andersson till sina klasser. Blodssystrar är en film som öppnar upp till diskussion och som fint knyter an till vår läroplans Grundläggande värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Gy11)

Jag tänker att det är i mötet med Den Andre som vi också får syn på oss själva samtidigt som vi får en ökad förståelse för vår egen verklighet.


söndag 28 april 2019

Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

Equilibrium (häftad)

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 



Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?



De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

  • Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
  • Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 


torsdag 11 april 2019

Några tips till världsbokdagen





Snart är det dags för Världsbokdagen, närmare bestämt den 23 april 2019.  Det är en dag som instiftades 1995 av Unesco med syfte att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter. På Unescos hemsida kan man också läsa att det övergripande målet är "att visa att böcker kan användas som ett verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande" (https://www.unesco.se/den-23-april-firas-varldsbokdagen/).  Det är en dag som är viktig att uppmärksamma, tycker jag.

Förra året berättade jag om hur jag skulle arbeta med dagen och jag delade mitt upplägg här på bloggen. Många uppskattade det och jag delar det därför på nytt, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/04/varldsbokdagen-den-23-april-det-har-ska.html.

I år kommer förslag på några olika böcker och också förslag på hur man skulle kunna arbeta med dem i klassrummet. Först ut är en bok för lågstadiet. Den heter Liten svart hund i natten och är skriven av Rose Lagercrantz.


Boken handlar om hunden Samsom. Han och hans matte är på väg till tunnelbanan och där, mitt på perrongen ramlar matte ihop. Ambulansen kommer och hämtar henne och kvar blir Samsom. Hur ska han klara sig? Hur ska han hitta hem? Det är en bok som är spännande och varm men också en bok som öppnar upp för många frågor och funderingar. Jag tänker att detta är en bok som man kan högläsa eller om man så vill lyssna på via Barnradion (3 avsnitt á 12 minuter). Jag tänker att man stannar upp i läsningen, öppnar upp för frågor och avslutar med samtal i smågrupper. Har man svårt att få igång diskussioner kan man ställa frågor som:

- Har du någon gång känt dig rädd? När var det?
- Hur tror du det kommer att gå för Samson? 
- Vad hände med Samsons matte? Hur vet vi det?
- Boken har titeln Liten svart hund i natten. Tycker du att titeln passar till handlingen? Motivera ditt svar.








Arbetar man på mellanstadiet kan en bok som Isaks universum av Anna Ehring användas.



Man hinner inte läsa hela boken på en dag men jag tänker att man kanske kan starta upp läsningen under Världsbokdagen. Som en introduktion kan man ställa frågor som:

Hur ser ditt universum ut? Vad tycker du är viktigt i ditt liv?

Sedan kan eleverna, var och en, få skriva ner sådant som är viktigt för dem. Utifrån orden kan de sedan få rita sina egna universum och berätta om dem för varandra i mindre grupp. När detta är gjort kan man inleda läsningen och högläsa bokens första två kapitel. Under tiden man läser kan eleverna få skriva upp sådant som de reagerat på. Utgångspunkt kan vara Chambers fyra grundfrågor:

- Vad är det du gillar i boken? 
- Vad är det du ogillar i boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster/kopplingar ser du?


Arbetar man med elever på högstadiet eller gymnasiet kan det vara intressant att högläsa en novell eller en kortare berättelse. En som jag gärna återkommer till är Tove Janssons Det osynliga barnet. Nu finns det också som bilderbok med titeln Mumintrollen och den osynliga gästen (vilket gör att man kan jämföra de två). 

När man läser Det osynliga barnet kan man arbeta med frågor som:

1. Ninni har blivit osynlig. Vad beror det på?
2. Tooticki tar med sig Ninni till muminfamiljen. Varför just muminfamiljen? 
3. Ninni blev inte så bra behandlad av den elaka tanten? Hur vet man det?
4. Hos muminfamiljen börjar Ninni bli synlig igen. Hur kommer det sig? 

Eller frågor som:

1. Ninni är rädd för den elaka tanten. Vad tror du att barn är rädda för idag? 
2. Finns det något som du är rädd för? 

Vill man lyssna på texten finns en inspelning av Tove Jansson. Den hittar man här, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet.







torsdag 21 mars 2019

Skriva poesi utifrån stationer



I december skrev jag ett inlägg om hur jag arbetat med diktskrivande i stationer. Du kan läsa det här:


Flera har hört av sig angående mitt material till dessa stationer. Jätteskoj tycker jag. För att underlätta har jag nu lagt upp instruktionerna till fyra olika stationer:







Du hittar dem även under fliken Mallar och instruktioner. Här finns också en lärarhandledning som jag tagit fram till Författarcentrum och deras projekt Jag skriver i dina ord. Den handlar om hur man kan arbeta med poesi i skolan.


onsdag 20 mars 2019

Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen

De senaste veckorna har det kommit flera frågor till mig om skolans läsprojekt. Jag tänkte därför skriva lite kort om det. Har man fler frågor får man gärna höra av sig direkt till mig (frokenje@gmail.com) eller genom att kommentera bloggen. 

Under några år har vi haft ett mindre läsprojekt på skolan. Under 4-5 veckor under hösten har alla elever och lärare läst 20 minuter varje morgon. Det har varit tyst egen läsning (läsa med öron eller ögon). Dessa kortare läsprojekt har eleverna uppskattat. I år bestämde vi oss för att utveckla detta läsprojekt till att gälla hela läsåret. Vi valde att dra igång projektet på Fordons- och transportprogrammet och med fokus på åk 1 (åk 2 och åk 3 har APL och är ute antingen i perioder eller vissa dagar varje vecka. I dessa klasser är det alltså inte samma intensitet).

Vi startade med att låta alla elever fylla i en enkät om sina läsvanor och fritidsvanor. Denna tog vår skolbibliotekarie fram. Här fanns frågor om:


  • genre
  • bokens längd
  • hur många böcker de läst klart de senaste åren
  • bästa bok
  • favoritfilm
  • favoritserie
  • fritidsintressen
  • bästa ämne i skolan


Utifrån enkätsvaren försökte vi, jag skriver vi för det har varit ett samarbete mellan skolans bibliotekarie, skolans biblioteksassistent och mig, matcha elev och bok. En bok valdes ut till varje elev.

Vi bestämde att läsningen skulle ske på morgonen, klassens första timme, och att läsningen skulle pågå under 20 minuter. Därefter satte vi igång. Till jul fick eleverna besvara en enkät om projektet. Då de flesta av våra elever ser sig som icke-läsare var det extra roligt att se enkätsammanställningen. 70 % av eleverna gillade läsprojektet. De sa sig gilla det för att:

Man lär sig läsa bättre.
Man lär sig läsa snabbare och snabbare och vill bara läsa mer.
Man utvecklar sin läskunnighet och håller hjärnan igång.
Gillar att man får läsa något som man själv valt.

De som var kritiska skrev:

Man läser ut boken snabbt och sedan får man inte tid att låna en ny.
Det är jobbigt att läsa direkt på morgonen.
Jag har lässvårigheter och blir trött efter läsningen.
Svårt att hålla fokus på morgonen.

De fick också fundera över hur projektet kunde bli bättre. Eleverna gav följande förslag:

Få tid att gå till biblioteket (under lektionstid)
Kanske läsa senare på dagen.
All lärare måste engagera sig
Svårt att läsa i verkstaden (mycket ljud)


Nu har läsprojektet varit igång ett tag och överlag är vi lärare nöjda. Det är roligt att se eleverna läsa. Det blir en bra start på morgonen och förhoppningsvis kommer elevernas läsning att utvecklas. Det som vi lärare upplever som det svåraste är att hitta utrymme att med jämna mellanrum besöka biblioteket. Det är lokaliserat i en byggnad en bit bort. För att inte eleverna ska bli "utan" bok har bl a jag börjat låna på mig en hög med böcker som jag har på mitt skrivbord. Hit kan eleverna gå för att hitta en ny bok lite snabbt. Jag har också försökt se till att varje vecka stämma av vilka av mina elever som börjar bli klara med sina böcker. Under svensklektionerna lägga vi reservationer på nya böcker. 

Vi lärare har också märkt att det är svårt att hinna matcha elev och bok. Vissa elever vet inte vad de vill läsa. De har inte några egna förslag och de är i stort behov av att få boktips. Här gäller det att vara inläst på modern ungdomslitteratur men också deckar-, fantasy- och dystopigenrerna (det är framför allt den typen av litteratur som eleverna har valt att läsa). Skolans bibliotekarie slutade i julas och det har bidragit till att vi inte på samma sätt som tidigare fått tips på nya böcker som köpts in. Någon ny bibliotekarie har ännu inte anställts. 

Trots dessa "problem" är vi nöjda med resultatet så här långt. Många elever har kommit in i läsningen och när jag har morgonlektioner är det helt tyst i klassrummet. När vi denna vecka hade muntliga nationella prov var dagens första fråga:
-Ska vi inte läsa idag?

Läsprojektet är alltså något som vi upplever som positivt. Vi är i detta fall både elever och lärare. I juni ska en ny utvärdering göras och då får vi se vad eleverna säger. Vi hoppas givetvis att de är lika positiva som nu. 


På bilden syns några av de böcker som mina elever har läst eller håller på att läsa.





lördag 2 mars 2019

Skräcknovell med tillhörande uppgift

Har du hört talas om den argentinska författaren Mariana Enriquez? Jag har läst några av hennes noveller och jag gillar det jag läser. Jag upplever att flera av dem kan fungera att använda i skolsammanhang. Det finns mycket att diskutera både vad gäller form och innehåll. 

Några av hennes noveller klassar jag som skräcknoveller och den som jag i dag ska tipsa om är just en av dessa. Den har titeln Slut på läsåret och återfinns i samlingen Det vi förlorade i elden (2017). Har man inte tillgång till novellsamlingen kan man hitta novellen på Norstedts hemsida (i fulltext).

Till novellen har jag tagit fram några frågor som mina elever har fått arbeta med. Kanske passar frågorna också dig och dina elever. I så fall är det bara att knycka dem! Om du använder novellen och frågorna får du gärna höra av dig och berätta hur det gick. Vad tyckte dina elever om Enriquez? 

Frågor till novellen
1. Vad tyckte du om texten? Beskriv din läsupplevelse.

2. Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen.

3. När utspelar sig handlingen? Vilka tidsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

4. Var utspelar sig novellen? Vilka platsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

5. Vem/vilka handlar novellen om? Hur beskrivs de? Vad får du veta om dem?

6. En novell kan inledas på olika sätt. Den kan exempelvis inledas
a) in media res, alltså mitt i handlingen
b) kronologiskt, alltså börjar med dag 1, sen gå vidare till dag 2 o.s.v.
c) med slutet
Hur inleds denna novell? Förklara och ge exempel från texten.

7. Vilken är novellens vändpunkt, peripeti? Förklara hur du tänker.

8. Novellen kan sägas ha ett öppet slut. Med “öppet slut” menas att läsaren själv får tänka sig en fortsättning. Man lämnas lite “mitt i” berättelsen.
a) Vad tycker du om slutet i denna novell? Är det bra eller dåligt?
b) Vad tror du kommer hända sen?

9. Novellens titel är Slut på läsåret. Varför tror du att novellen har fått denna titel?

10. Är detta en skräckberättelse? Vad tycker du? Motivera ditt svar. Ge gärna exempel från novellen.