lördag 20 juni 2015

Nu tar jag sommarledigt från bloggen!


Efter ett mycket spännande och utvecklande läsår är det dags för sommarledighet. Jag kommer att låta bloggen vila drygt en månad för att i början av augusti väcka den till liv på nytt. Under sommaren kommer jag att samla kraft och förhoppningsvis också få ny input och inspiration så att läsåret 15/16 blir minst lika spännande som detta läsår varit.

Redan nu vet jag att det väntar en hel del nyheter till läsår 15/16:

- Jag kommer med start i augusti att börja arbeta som förstelärare i svenska/språkutveckling/IKT på Wendesgymnasiet i Kristianstad
- Jag kommer att vara en av representanterna i Lärarförbundets nya centrala referensorgan Gymnasieskola
- Jag kommer att föreläsa om läsning och lässtrategier, bland annat på SETT Syd den 28 oktober

Nu väntar dock först en härlig sommarledighet och jag hoppas att alla ni som följer min blogg också passar på att ta ledigt och ser till att njuta av den svenska sommaren!



Slutkonferens för Furutorp goes digital


Den 16-17 juni var det slutkonferens för projektet Furutorp goes digital, ett projekt finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Slutkonferensen ägde rum på Norra station i Hässleholm och jag var på plats under båda dagarna.

Vad är då Furutorp goes digital? Jo, det är ett treårigt projekt på en liten grundskola i Vinslöv, Furutorpskolan F-6. Jag var med och startade upp projektet 2012, då jag var rektor på skolan. Under det sista läsåret har jag inte varit så delaktig i projektet i och med att jag börjat arbeta som gymnasielärare hösten 2014. När det nu var dags för slutkonferens var det dock givet att jag skulle vara med och jag fick möjlighet att öppna upp hela konferensen med en presentation av projektet (bakgrund, syfte, mål och resultat). Vill du läsa mer om projektet i sig kan du klicka HÄR. Du kan också lyssna på en kort sändning från Radio Kristianstad, Slutkonferens Furutorp goes digital.

Vad innebar då slutkonferensen? Jo, förutom att dra ihop trådarna från projektet och lyfta fram en del resultat skulle konferensen bidra till ny input för skolans personal och alla andra som valde att delta på konferensen. Det fanns också ett teachmeet där framför allt skolans personal visade på olika sätt att använda digital teknik. Vilka var de externa föreläsarna? På plats fanns Anna Prissberg, Sara Bruun, Camilla Askebäck Diaz, Fredrik Bernelf och Magnus Blixt och de hjälpte alla till med att inspirera och väcka tankar.


Sara Bruun pratade om flippat klassrum och visade hur hon arbetar med sina elever. Publiken fick vara med genom att svara på frågor som "Vad tänker du på när du hör uttrycket "flippat klassrum"? Sara poängterade vid flertalet tillfällen att undervisning med digitala verktyg kräver MER struktur än "vanlig" undervisning och så är det nog. Som lärare måste man ha koll på de didaktiska frågorna (som går att koppla till syfte, innehåll och metod) och vad det är man vill åstadkomma genom IKT-verktygen. Har man inte koll kan det lätt bli att eleverna använder den digitala tekniken till att exempelvis surfa och chatta och inte alls till det som var målet med uppgiften/lektionen.

Camilla Askebäck Diaz presentation hade rubriken "Interaktivitet & visuellt med digitala verktyg" och under drygt 1,5 timme fick publiken en mängd tips på digitala verktyg men också möjligheten att testa dem. Camilla visade bl a "Dylan Wiliam-appar", Plickers och Kahoot. Det jag fastnade för i hennes presentation (förutom en del app-tips som Teachers pick och Stage. Jag bara måste testa dessa appar kommande läsår) var TLC (Teaching Learning Community), en modell framtagen av Dylan Wiliam. Genom denna modell kan man som skola få igång ett bra utvecklingsarbete. Camilla förklarade hur de gjorde på hennes skola. Hon sa att personalen var uppdelad i mindre grupper där varje grupp hade ett fokusområde ex IKT-verktyg eller formativ bedömning. Varje grupp träffades en gång i månaden och varje träff var uppbyggd på samma sätt. Först fick alla berätta om det mål de hade satt upp förra gången och hur de hade gjort för att nå det. Övriga fick ge respons och komma med följdfrågor. Därefter tog gruppledaren vid och lyfte in något nytt (ex ett nytt forskningsrön eller ett nytt IKT-verktyg) och slutligen fick deltagarna fundera över hur de skulle kunna ta till sig det nya i sin undervisning och så satte var och en upp ett nytt mål. Nästa gång de sågs fick alla på nytt berätta om målet de hade satt upp gången innan och vad de gjort för att nå det...Genom denna modell ser jag att alla blir engagerade och delaktiga. Kanske kan den faktiskt leda till skolutveckling på riktigt!


Magnus Blixt kom in i slutet av Sara Bruuns presentation och de två förde en diskussion om att våga och att ta det där steget ut i det okända. Magnus hade senare också en kort genomgång i hur man kan arbeta med kollaborativt textarbete i GAFE. Spännande!

Anna Prissberg fokuserade på kodning i skolan och visade på allt från Bee bot till scratch och vid ett tillfälle fick hon hela publiken att flytta sig efter de olika pilar som kodningen var baserad på. Skoj! Vill man arbeta med kodning i skolan och då med de yngre eleverna gav hon tips på appar som Be bot, Kodable, Lightbot one hour of code, Cargo boat och Scratch Jr. 

Fredrik Bernelf talade om Entreprenöriellt lärande. Då hans föreläsning låg parallellt med Sara Bruuns kunde jag inte delta på den. Fredrik valde dock att spela in sin föreläsning och för de som missade hans presentation kan man idag se den på Youtube eller här nedan:




Förutom de externa föreläsarna hade några lärare från Furutorpskolan F-6 också egna längre presentationer. Det var Thomas Clementson som talade om ämnet Idrott och hälsa och digital teknik och Petra Rosén och Camilla Olofsson som berättade om hur de vävt in den digitala tekniken i undervisningen i åk 1-3. 



Konferensen var lyckad och fastän att många nu har gått på ledighet tror jag att det har börjat gro en hel del tankar som efter sommaren omsätts i praktiskt arbete bland annat på Furutorpskolan F-6 i Vinslöv och på Wendesgymnasiet i Kristianstad.

måndag 8 juni 2015

#pedläslyft som sommarfortbildning

Om några veckor drar #pedläslyft eller det pedagogiska läslyftet igång. Bakom lyftet står några engagerade lärare som tillsammans har skapat en nätbaserad bokcirkel. Just det nätbaserade är viktigt för alla ska kunna delta, oavsett var man bor eller befinner sig. Jag fick nys om lyftet på Facebook och såg snabbt till att anmäla mig. Sedan jag anmälde mig har jag kunnat komma med litteraturförslag men också kunnat vara med i omröstningen av bok och avhandling. Nu när rösterna är räknade har det visat sig att valet denna gång föll på James Nottinghams "Utmanande undervisning" och Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet". Spännande sommarläsning väntar med andra ord.

För den som är intresserad av att delta på #pedläslyft men känner att den vill få mer information om upplägg får jag hänvisa till Facebook-gruppen "Det pedagogiska läslyftet" eller till Annika Sjödahls blogginlägg Hur gör vi? #pedläslyft alternativt till Sara Bruuns blogginlägg pedläslyft - så här gör vi.

För den som direkt känner att "det här är något för mig" finns möjlighet att anmäla sig på #pedläslyft!

För den som kanske inte vill delta men ändå är nyfiken på upplägg och vald litteratur finns alltid möjligheten att under sommaren kika in på min blogg. Jag kommer att skriva något om den litteratur jag läst men också något om själva läslyftet i sig.

Kanske möts vi under sommaren i den nätbaserade bokcirkeln #pedläslyft!

torsdag 4 juni 2015

Läsårets sista novellsamtal

I mina grupper i Svenska 1 valde vi att avsluta med novellsamtal. Då vi tidigare använt Aidan Chambers modell kändes det naturligt att fortsätta med den. Eleverna visste hur den fungerade och de kunde fokusera på texten i sig och inte så mycket på hur samtalet skulle gå till.

För att få ett bra samtal fick eleverna i förväg ut den mall som jag gjort. För den som är intresserad finns mallen att hämta HÄR.

Jag och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, såg också till att de noveller vi använde lästes under lektionstid. Några elever valde att läsa tyst på egen hand, några andra lyssnade på fröken, några elever läste högt för varandra och vissa valde att lyssna på novellerna på Spotify. De noveller vi valt till dessa samtal var:

Början av Gun-Britt Sundström
Heder av Jens Lapidus 
Spår i snön av Jonas Karlsson

Grupperna var ungefär desamma som vid förra samtalet och varje grupp bestod av 6 elever. Rätt små grupper alltså. När det var dags för samtal hade jag en grupp och bibliotekarien en annan. Den tredje gruppen fick på egen hand arbeta med andra uppgifter alternativt förbereda sig för novellsamtalet.

Hur gick då samtalen? Jag kunde se en klar utveckling från det att vi för första gången använde modellen. Vi gjorde på samma sätt. Vi började med att kort sammanfatta novellen. Sedan gick vi vidare till de fyra rubrikerna och jag punktade upp på tavlan. Därefter försökte vi koppla ihop det vi hade skrivit upp på tavlan och sedan började den egentliga diskussionen. Det jag märkte var att eleverna på ett helt annat sätt kunde diskutera novellerna och de kunde ta hjälp av de lässtrategier vi arbetat med. De kunde hitta ledtrådar i texten, de kunde läsa mellan raderna och de kunde utan problem sammanfatta novellerna. De kunde också lyfta in en del av de begrepp vi använt när vi läst olika skönlitterära texter. 


Samtalen blev olika i grupperna och detta trots att vissa grupper hade läst samma novell. En av grupperna fastnade för en del krångliga ord och då de skrivit upp på vilken sida orden fanns kunde gruppen tillsammans, genom att läsa raden med ordet högt, få en förståelse för innebörden och sedan med andra ord förklara vad ordet betydde. En annan grupp fastnade i novellens uppbyggnad. Novellen hoppar mellan dåtid och nutid och eleverna pratade om återblickar, icke-kronologiskt berättad och parallellhandling. En tredje grupp fastnade för pojken som var mobbad. De diskuterade vad det var som gjorde att man sa att han inte var som alla andra. De letade ledtrådar i texten, läste mellan raderna och satte ihop det de fick fram till en bra förklaring. En fjärde grupp fastnade i karaktärerna och hur dessa hängde ihop och då fick vi stanna en stund vid detta.



Att samtalen gick bra förstår ni genom det jag skrivit. Riktigt skoj tycker jag också att det är att vi faktiskt kunde använda oss utav allt det vi lärt oss under året. Samtalen kom förbi gillar och ogillar och i flera grupper kunde samtalen röra sig nära den text vi tillsammans läst. Positivt med tanke på att Katarina Lycken Ruter vid uppstarten för utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare nämnde att forskning visar att många textsamtal i klassrummen stannar vid gillar/ogillar samt går långt utanför texten.

Vad tyckte då eleverna om dessa samtal? Fortfarande var det många som var mycket positiva till samtalen. 92 % av eleverna gav samtalen 3,4 eller 5 på en skala 1-5. Det var dock några fler som denna gång gav samtalen en trea och när jag läste igenom deras motiveringar kunde jag bl a se förklaringar som:

"Vi gav inte allt"
"Vi kunde läst på bättre"

Eleverna har alltså reflekterat över sin insats och menar antagligen att de inte kunde delta lika aktivt som de kanske skulle ha kunnat om de läst novellen en extra gång.

Samtalen var en bra avslutning på terminen och kursen och samtalsformen enligt Chambers modell tar jag med mig till nästa läsår och mina nya grupper i Svenska 1.