Mallar och instruktioner

söndag 14 januari 2018

Silent books i undervisningen

Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Mitt direkta svar är...till alla. Alla kan läsa silent books, oavsett ålder. Jag vet dock att böckerna är uppskattade att använda med grupper som inte har ett gemensamt språk. I Sverige har IBBY haft projekt i samarbete med folkbibliotek och flyktinganläggningar. Om det kan du läsa här:


Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. I den handbok som tagits fram står det: 

"bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2).  

Och så är det ju. Bilden är kraftfull. Den kan få oss att drömma, associera, fantisera, reflektera... Det är också det som gör att böckerna kan användas i vilken klass som helst från förskoleklassen upp till gymnasiet och om man så vill till vuxenutbildningen. Utifrån de textlösa böckerna kan man skapa uppgifter som passar den målgrupp man har.

Vilka böcker ska man då använda? Jag har en del favoriter. Shaun Tans Ankomsten är en. Jag gillar också Aaron Beckers tre böcker Kartan, Resan och Återkomsten. Simbassängen av JiHyeon Lee är en annan favorit. Sedan måste också Pojken och huset av Maja Kastelic nämnas. 




Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Det lovar jag! 

Vad kan man då göra med böckerna? Ankomsten har jag redan nämnt ovan. Jag använde den i samband med ett poesiområde, där jag ville lyfta in ordklasser. Då boken innehåller fantasifigurer som inte finns namngivna kunde eleverna få leka med språket och hitta på egna substantiv. Utifrån några bilder i boken fick eleverna samla substantiv, verb och adjektiv och dessa ord skulle sedan bli utgångspunkt för en dikt. Arbetsområdet blev lyckat och uppskattades av eleverna!

Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Om du ska skriva en berättande text till Pojken och huset, en text som följer en kronologisk struktur, hur skulle den se ut? Till hjälp skulle eleverna ha en stödstruktur som visade på den kronologiska tidsordningen - först, sedan, sist.


Vill man bygga ut uppgiften skulle eleverna kunna få arbeta med den dramaturgiska kurvan och då också med hjälp av en stödstruktur. De olika delarna i kurvan hade man som lärare fått gå igenom och exemplifiera.



Aaron Beckers böcker är spännande. Med dessa skulle det vara intressant att skapa egna filmer, serier eller animeringar. Låt eleverna få välja en karaktär från någon av böckerna. Karaktären ska sedan få bli intervjuad. Vad har hen varit med om? Till detta skulle appen Animate Anything kunna användas. Och innan inspelningen gjordes hade eleverna fått skriva talmanus och då hade man som lärare behövt prata om detta. Vad är ett talmanus? Vilka delar ska finnas med? Hur ska man få lyssnaren intresserad av att lyssna vidare?

Med äldre elever hade det varit spännande att få till boksamtal i mindre grupp. Vad säger bilderna dig som läsare? Vad reagerar du på? Vad gillar/ogillar du? Finns det något i boken som du inte riktigt förstår? Kan du se några mönster? Göra några kopplingar? Här är utgångspunkten Aidan Chambers frågor. Är man intresserad av hur man kan arbeta med Chambers modell för boksamtal finns ett avsnitt om detta i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning



Man skulle också låta eleverna spela in en podd, "Klassens boktips", där elever i mindre grupper får ta fram manus för podden och sedan spela in så att andra kan lyssna på den. Jag har tidigare skrivit om podcast bl a i detta blogginlägg, http://jennypawendes.blogspot.se/2016/01/att-vaga-utmana.html. I läromedlet Metafor 1 finns också ett avsnitt som handlar om podcast, hur man skriver talmanus och sedan responsmallar som man kan använda för att utvärdera sitt arbete.



Utifrån Silen books kan man med andra ord hitta på mycket spännande. Nu vill jag veta hur du gör. Du får gärna lämna en kommentar, där du beskriver hur silent books används i ditt klassrum.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar