Många är det som i dessa tider väljer att dela med sig av sitt material. För att underlätta för er har jag valt att sammanställa en del av det material som jag har på min YouTube-kanal. Jag har utgått från följande rubriker:
Litteraturhistoria
Hålla tal
Litteraturvetenskapliga begrepp
Att skriva novell
Referatteknik
Använd gärna!
Litteraturhistoria - filmade genomgångar
Hålla tal
Litteraturvetenskapliga begrepp
Att skriva novell
Referatteknik
Mina tankar, funderingar och idéer kopplat till mitt arbete som lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad.
Visar inlägg med etikett referatteknik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett referatteknik. Visa alla inlägg
fredag 20 mars 2020
Material till svenskämnet när du ska arbeta med distans- och fjärrundervisning
Etiketter:
antiken,
berättarperspektiv,
berättelsekurvan,
distansundervisning,
fabel,
fjärrundervisning,
karaktärer,
komparativ analys,
medeltiden,
motiv,
partesmodellen,
referatteknik,
renässansen,
svenska,
tal,
tema
torsdag 1 mars 2018
Stöd och stöttning inför de nationella proven
Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.
I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".
Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:
- inledning
- huvuddel
- avslutning
Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.
När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).
På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?
Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:
Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1.
Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar?
Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.
söndag 23 augusti 2015
På riktigt med Unga reportrar
I samband med läsårsstart och nya grupper i svenska 1 försöker jag alltid få till ett arbetsområde där eleverna får med flera delar av svenskämnet. Jag vill att de ska få läsa, bearbeta texter, skriva egna texter, diskutera och hålla muntligt anförande. Detta för att jag tidigt på läsåret ska få en överblick över mina eleverns styrkor men också få kunskap om vilka delar det är de behöver utveckla. I nästa steg handlar det ju om att jag ska få ett bra underlag till de kommande lektionerna, där det blir tydligt för mig vad jag och eleverna ska arbeta med.
Det är inte alltid så lätt att få till ett arbetsområde som inrymmer allt det som jag önskar och det som oftast är det svåraste är att få till arbetsuppgifter som är "på riktigt" d v s där det finns ett uttalat syfte som går utanför klassrummet och kursen Svenska 1. Detta läsår har jag vänt och vridit på min planering och när jag fick nys om Unga reportrar kände jag att detta skulle kunna vara något för kursen Svenska 1. Här blir det verkligen "på riktigt". Eleverna ska ta fram texter och några av texterna ska publiceras på deras Unga reportrars hemsida. Det finns också möjlighet att vinna ett pris och detta tänker jag kanske kan vara en ytterligare sporre för eleverna.
Varför det är det så viktigt med att det ska vara uppgifter som är "på riktigt"? Och varför är det så viktigt att det finns en riktig, en autentisk mottagare? Jag tror att eleverna går in med en större lust och motivation om de känner att uppgiften inte bara blir gjord till mig eller till klasskompisen utan till en verklig mottagare utanför klassrummet. Detta är något som också forskningen har visat. Elevernas engagemang och motivation ökar när de känner att det finns någon annan som läser och kanske också kommenterar den lästa texten (se t ex Dan Åkerlunds avhandling Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare). Just lust och motivation är också något som både Peter Gärdenfors och Knud Illeris för fram. Gärdenfors skriver om detta i boken Lusten att förstå och Illeris i boken Lärande.
Tillbaka till Unga reportrar och kursen Svenska 1. Vad är det då mina elever rent konkret ska få göra? Jag har satt samman en inledande presentation som eleverna kommer att få ta del av. I denna kan de bl a läsa:
Till vår hjälp kommer vi att ha delar av det material som Unga reportrar har på sin hemsida. Vi kommer att använda mallarna för krönika, debattartikel och nyhetsartikel. Vi kommer också att använda det material som de har till 1 lektion och till arbetsplan. Utöver detta kommer jag att utgå från de exempel som Skolverket har gällande det muntliga delprovet för Svenska 1. Jag kommer också att använda mina egna mallar för kamratbedömning som finns att nå HÄR och min egen film om referatteknik:
Läroplanen då och det centrala innehållet? Var finns de kopplingarna? Så här kan man läsa i Läroplanen för gymnasieskolans första kapitel:
Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.Och läser man vidare i kapitel 2.1 står det:
Det är skolans ansvar att varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.Går man sedan till kursen Svenska 1 och det centrala innhållet kan man läsa att undervisningen i kursen bl a ska behandla följande centrala innehåll:
- Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
- Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
- Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
Visst känns det som om min planering med Unga reportrar går att koppla ihop bra med både kursens centrala innehåll och läroplanens mer övergripande perspektiv?!
Vad händer nu då? Jo, nu kommer arbetsområdet att dra igång och under den kommande månaden (kanske ytterligare någon vecka) är det det här som är i fokus. Jag ser redan fram emot den slututvärdering vi ska ha. Jag hoppas att den visar att eleverna känt att undervisningen varit "på riktigt".
Har du några frågor eller funderingar kring mitt arbetsområde eller vill få mer information får du gärna höra av dig. Mina kontaktuppgifter ser du under rubriken Om mig.
torsdag 16 oktober 2014
Fel, fel, fel eller tänk om, tänk rätt!
Idag blev det fel, fel, fel och det var absolut inte meningen. Med min ena klass skulle jag köra en snabbrepetition på det här med referatteknik. Vi kollade på mitt klipp Referatteknik med Fröken JE och det gick bra. Jag följde upp klippet med frågor kring referat, citat och referatmarkörer. Eleverna fick sedan ut en artikel som de skulle läsa och referera och det var då det började gå fel. En del kom igång med läsningen, andra inte. Av de som kom igång med läsningen var det endast ett fåtal som sedan kunde skriva ett referat. Flertalet lyckades alltså inte lösa uppgiften.
Som pedagog kan man då fråga sig, vad var det som hände? Och gärna också, vad skulle jag gjort annorlunda? Jag avslutade lektionen och gick på lunch. Då började jag tänka. Det verkade som eleverna hade hyfsad koll på vad ett referat är. De flesta kunde också ange referatmarkörer och de visste vad källa var. De hade alltså koll på de olika begreppen. Det som de däremot inte kunde var att omsätta mitt filmklipp (och de olika begreppen) till praktisk handling. De kunde inte skriva ett eget referat.
Jag började spåna. Kanske skulle jag efter filmen läsa en artikel högt och sedan tillsammans med klassen skriva olika exempel på en inledning på ett referat.
Därefter skulle jag och klassen kunna ge exempel på referatmarkörer från den lästa texten. När vi kommit så långt skulle jag kunna be dem skriva ett referat på den artikel jag läst högt. De hade då stöd från våra gemensamma exempel på inledningar och referatmarkörer.
Jag skrev ner mina tankar och kände att det här kan nog fungera. Efter lunch testade jag mitt upplägg och ja, det fungerade. Eleverna fick stöd av:
1. filmklippet om referatteknik
2. min högläsning av artikeln
3. våra gemensamma inledningar uppskrivna på tavlan
4. våra exempel på referatmarkörer uppskrivna på tavlan
Som pedagog gäller det att våga ta ett steg tillbaka och reflektera över sin undervisning. Genom reflektionen kan man se nya saker. Fel, fel, fel blir tänk om, tänk rätt!
Som pedagog kan man då fråga sig, vad var det som hände? Och gärna också, vad skulle jag gjort annorlunda? Jag avslutade lektionen och gick på lunch. Då började jag tänka. Det verkade som eleverna hade hyfsad koll på vad ett referat är. De flesta kunde också ange referatmarkörer och de visste vad källa var. De hade alltså koll på de olika begreppen. Det som de däremot inte kunde var att omsätta mitt filmklipp (och de olika begreppen) till praktisk handling. De kunde inte skriva ett eget referat.
Därefter skulle jag och klassen kunna ge exempel på referatmarkörer från den lästa texten. När vi kommit så långt skulle jag kunna be dem skriva ett referat på den artikel jag läst högt. De hade då stöd från våra gemensamma exempel på inledningar och referatmarkörer.
Jag skrev ner mina tankar och kände att det här kan nog fungera. Efter lunch testade jag mitt upplägg och ja, det fungerade. Eleverna fick stöd av:
1. filmklippet om referatteknik
2. min högläsning av artikeln
3. våra gemensamma inledningar uppskrivna på tavlan
4. våra exempel på referatmarkörer uppskrivna på tavlan
Som pedagog gäller det att våga ta ett steg tillbaka och reflektera över sin undervisning. Genom reflektionen kan man se nya saker. Fel, fel, fel blir tänk om, tänk rätt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




