Läsning som social hävstång

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Den ena rapporten efter den andra visar samma sak. Skillnaderna i vår svenska skola ökar. Det kan man läsa i exempelvis OECD:s rapport Equity in Education.  Breaking Down Barriers to Social Mobility (publicerad den 23 oktober 2018), i Education at a Glance 2018. OECDIndicators (publicerad den 11 september 2018) och i Unicefs An Unfair Start

Inequalityin Children’s Education in Rich Countries (publicerad i oktober 2018). Det rimmar helt fel med våra styrdokument. I dem framgår det med tydlighet att skolan ska vara likvärdig. I Skollagen kan man läsa:

Likvärdig utbildning
9 §   Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen)

I läroplanen för gymnasieskolan, som jag följer, står följande:

En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov […] En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. (Gy11)

Men rapporterna talar sitt tydliga språk. Vi når inte fram. Vår skola är inte likvärdig. Och det som blir tydligt är att skillnaderna ökar ju äldre eleverna blir. Tittar man på läskunnigheten, som är ett område som ligger mig varmt om hjärtat, ser man att nästan 20 % av alla 15-åringar saknar grundläggande läskunskaper. Att inte kunna läsa leder till stora svårigheter i ett kommande vuxen- och yrkesliv men det leder också till en ökad risk för fattigdom och till utanförskap. Och tyvärr är det så att barn till föräldrar med låg utbildningsnivå generellt lyckas sämre i den svenska skolan. När dessa barn sedan växer upp och får egna barn är den negativa spiralen ett faktum.

Att jag lyfter läsningen är inte bara för att det är en viktig fråga för mig utan också för att den är så central för lärandet. Kan du läsa klarar du många av skolans ämnen och du har goda förutsättningar att ta dig igenom både grundskola och gymnasieskola men också universitetsstudier. Och klarar du av dina studier har du goda chanser till jobb och risken för utanförskap minskar. Läsningen kan bli en social hävstång för att använda ett begrepp som Statens Kulturråd för fram i skriften Med läsning som mål (2015, s 100-101). Det har visat sig att lustläsning på fritiden har större betydelse för elevers skolresultat än deras föräldrars utbildningsnivå. Med detta i tanke blir det viktigt att arbeta med läsningen från förskola till universitetet. Läsningen får inte släppas när eleverna kommer upp på högstadiet eller gymnasiet. Gör man det, kommer framtida undersökningar visa samma resultat som de nutida…skillnaderna i elevernas läsförmåga ökar med stigande ålder.

Vad kan man då göra som lärare? Jag tänker att man ska fortsätta arbeta med litteratur i klassrummet. Man ska läsa tillsammans, samtala om det man läst men också skriva kring läsningen. Det är viktigt. Jag tror också att man ska fortsätta lägga tid på enskild läsning. Om eleverna får läsa 20 minuter varje dag under alla sina år från lågstadiet till gymnasiet kommer deras läsförmåga med största sannolikhet att öka. Läsning är en färdighet som behöver underhållas. Ju mer du läser, ju bättre läsare blir du. Därför är jag extra glad när min skola, Wendesgymnasiet, nu har bestämt sig för att satsa på läsning. Alla elever på Fordons- och transportprogrammet får varje morgon under 20 minuter läsa i en bok som de valt på egen hand eller i samråd med undervisande lärare och bibliotekarie. En del läser med öronen, andra med ögonen. Hur de läser spelar egentligen ingen roll. Det viktiga är att de läser. Vårt mål? Det är givetvis att skapa goda läsare och att låta läsningen bli den där sociala hävstången.