Mallar och instruktioner

söndag 1 november 2015

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Jag har haft möjlighet att denna vecka först besöka Skolforum för att sedan vara en dag på SETT Syd. Jag gick på en del föreläsningar och när jag nu summerar mina dagar inser jag att alla föreläsningar på ett eller annat sätt hade med språk och språkutvecklande undervisning att göra. Intressant! Kanske har det att göra med att jag själv tänker mycket på hur jag i min egen undervisning kan arbeta för att stimulera elevernas språkutveckling. Här nedan kommer jag att presentera några av de föreläsningar jag var på under Skolforum.

Under måndagen lyssnade jag på Kristina Danielsson och Staffan Selander och "Se texten!" De betonade att alla lärare behöver arbeta språkutvecklande. Alla ämnen har sina egna texttyper och för att förstå innehållet och hur de olika delarna i texten samspelar måste eleverna ges rätt redskap. Genom att läraren ger eleverna dessa redskap (strategier) kommer elevernas förståelse för innehållet också att öka. Danielsson och Selander har arbetat fram en modell som de tänker kan användas när man ska möta de olika texttyperna. Modellen ser ut enligt följande:



I första steget i modellen ska man närma sig texten och undersöka den övergripande strukturen. Därefter undersöker man textens olika delar och vad de har att erbjuda. I andra steget ser man hur textens olika delar samspelar. På vilket sätt hänger t ex en illustration ihop med själva brödtexten? I tredje steget går man djupare in i språket och ser på retoriska figurer såsom bildspråk. Vad använder författaren för liknelser och metaforer? I fjärde steget försöker man få fram om texten ger uttryck för värderingar.

Jag tänker att modellen är bra och kan användas när man vill arbeta för att tydliggöra texters uppbyggnad och struktur. Jag tror dock att den kräver lite diskussion i arbetslaget innan man börjar använda den. Alla är kanske inte lika hemma i begrepp som anslag, sekvensering, kongruens. Här kan säkert förstelärare, svensklärare och/eller språklärare vara ett stöd för övriga kollegor.

Den andra föreläsningen jag gick på hade titeln "Läsande och skrivande som redskap för lärande" och den höll Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg i.  De talade bl a om rörlighet i text och lyfte fram tre nivåer: 

- textbaserad rörlighet (som läsare är man kvar i texten och gör inte kopplingar utanför den text man läser)
- rörlighet utåt (här kan man koppla det man läser till sitt eget liv eller det omgivande samhället)
- interaktiv rörlighet (här kan man som läsare också se textens syfte, mottagare och hur den samspelar med andra texter)

De sa också att man ofta arbetar med textrörlighet när man arbetar med skönlitteratur men att man i skolan allt mer också borde arbeta med textrörlighet när man läser faktatexter. De betonade också vikten av att arbeta med mönstertexter så att eleverna förstår hur olika texter byggs upp men också att arbeta med sambandsord och skrivmallar av olika slag. Genom att ge eleverna rätt verktyg kommer eleverna lättare att kunna skapa egna texter men också läsa andras texter. Det här går hand i hand med tanken att modellera (tänka högt samtidigt som man som lärare visar) och skapa stödstrukturer för eleverna. Ibland används begreppet scaffolding teaching.

Den tredje föreläsningen jag gick på var Malina Huganders "Faktatext - att läsa för att lära" och denna föreläsning var väldigt konkret. Malin gav många tips på hur man kan arbeta med faktatexter i skolan. Hon lyfte fram venndiagram, hemgrupp-expertgrupp, olika strategier (förutspå, sammanfatta). Exempeln baserades på grundskolans läroplan och ämnen men jag tänker att man i mångt och mycket kan överföra dem till gymnasiet. 



Som man ser av bilden ovan är Malins punkter egentligen desamma som återfinns i Danielssons och Selanders modell för hur man kan arbeta med texter. Punkterna återfinns också i boken "Språkutvecklande SO-undervisning", som jag i inlägget Språkutvecklande undervisning för några veckor sedan lyfte fram.

Mitt Skolforum-besök avslutade jag med att lyssna på Barbro Westlund och "Aktiv Läskraft - vad är det?". Denna föreläsning hade många beröringspunkter med de ovan nämnda, då även Westlund lyfte fram vikten av att alla lärare stöttar eleverna i mötet med olika texttyper. Läraren måste modellera och visa för eleverna och sedan stötta elevernas lärande genom bl a stödstrukturer såsom venndiagram men också genom olika lässtrategier. Då jag själv försöker arbeta med olika stödstrukturer kändes det bra att avsluta med Westlunds föreläsning. På något sätt fick jag kvitto på att mitt arbete kan göra skillnad. För den som vill och är intresserad av att ta del av mina stödstrukturer kan man klicka på rubriken "Mallar och instruktioner" ovan eller direkt på länken HÄR

Slutligen måste jag nämna SETT Syd. Jag fick föreläsa för nästan fullsatt sal (ca 250 åhörare) utifrån rubriken:


Jag berättade om mitt arbete med lässtrategier och hur jag försöker utveckla elevernas läsning. Jag konkretiserade genom att visa steg för steg hur jag arbetar med novellsamtal enligt Chambers modell i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Jag knöt också an till ett språkutvecklande arbetssätt genom att visa både hur man kan arbeta med övergripande strategier kopplat till skönlitterär läsning


och hur man kan stötta eleverna genom att använda en mall för Chambers modell.



Det var oerhört skoj att få föreläsa och jag hoppas att jag kan få denna möjlighet fler gånger.












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar