Mallar och instruktioner

lördag 28 november 2015

IKT och pedagogik


IKT plus pedagogik är sant! Ja, så är det faktiskt. Det räcker inte med att ha IKT-verktyg om man inte vet hur man ska arbeta med dem och på vilket sätt de kan stötta lärandet. Det har blivit så tydligt de sista veckorna inte minst genom diskussioner under och i samband med Internetdagarna men också
via Åke Grönlunds artikel Gärna en dator, men först en bra lärare. Han skriver:

"I bra skolor har lärarna utvecklat effektiva arbetsmetoder där man drar nytta av teknikens möjligheter. Man ger eleverna anpassade uppgifter, organiserar samarbete och formativ bedömning, utnyttjar tekniken för att hålla bättre kontakt med enskilda elever och stödja dem i arbetet. I andra skolor släpps eleverna ofta fria att i stor utsträckning arbeta på egen hand. Tekniken blir en ersättning för lärarens engagemang och det fungerar inte."

Hur gör man då för att få de två att hänga ihop? Hur kan IKT-verktygen bli en del av lärandet? Jo, precis som med all annan planering man gör i skolan måste man även här utgå från de didaktiska grundfrågorna. De finns tydligt definierade på t ex Skolverkets sida:


  • Vem ska lära sig?
  • Vad ska individen lära sig?
  • När ska individen lära sig?
  • Med vem ska individen lära sig?
  • Var ska individen lära sig?
  • Hur ska individen lära sig?
  • Genom vad ska individen lära sig?
  • Varför ska individen lära sig?
  • För vad ska individen lära sig? (Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik)

Genom att ha dessa med sig i sin planering får man in IKT-verktygen som en del i undervisningen. De finns där för ett syfte. 

Ibland när man pratar om planering och de didaktiska frågorna lyfts också den didaktiska triangeln in. Jag har gjort om den lite och också försökt få med kontexten d v s allt det som finns runt omkring som på olika sätt påverkar undervisningen. Det kan vara lärarens intresseområde, den miljö som skolan finns i, händelser i omvärlden, skolans ekonomiska förutsättningar och klassens/gruppens sammansättning för att visa på några exempel.


I mitten har jag sedan satt eleven för det är ju kring eleven undervisningen cirkulerar. Det är elevens förmågor som ska utvecklas så att de uppsatta målen nås. 

Jag försöker alltmer tänka på detta med att lyfta de didaktiska frågorna när jag är ute på skolor och föreläser/har workshop. När jag introducerar ett verktyg försöker jag visa hur det kan användas och hur det kan ingå som en del i ett större arbetsområde. I fredags när jag var på en grundskola i Vetlanda kommun visade jag Storybird  och Padlet. Jag berättade att de två tillsammans skulle kunna vara en del av ett sagotema, där högläsning, analyserande av sagans beståndsdelar, egen läsning, eget skrivande och muntliga redovisningar ingick. Till temat knöt jag "Berättelseansiktet" (finns på Natur & Kultur) som kan användas för att visa hur en berättelse byggs upp. 


Genom Padlet kunde vi skapa en samlingssida med materialet till Sagotemat. Vi kunde också använda padlet för att diskutera och sammanställa vad som kännetecknar en saga och så småningom också lägga upp alla färdiga sagor på sidan. Storybird använde vi för att skapa våra egna sagor, där fokus var att arbeta med språket till redan färdiga bilder.  Skrivandet kunde göras både i skrivarpar och individuellt. I och med att läraren skapade ett lärarkonto kunde läraren lägga in sin klass och administrera elevernas konto och så småningom färdiga sagor.  

Det gäller alltså att fundera över de didaktiska frågorna när man för in IKT-verktyg i undervisningen. Kanske är det så att det är än viktigare att man, när man arbetar med IKT, har en tanke bakom. Man måste, som Grönlund skriver, fundera över HUR man ska använda tekniken. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar