Mallar och instruktioner

onsdag 10 februari 2016

Multimodala texter - hur gör man?

Under det sista året har jag alltmer börjat fundera över hur man ska arbeta med multimodala texter och då framför allt digitala multimodala texter. Kanske beror det på att jag låter mer och mer av min undervisning innehålla digital teknik och digitala lärresurser. Precis som jag aktivt arbetar med strategier för traditionella texttyper (se t ex Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2 och Arbetet med lässtrategier går nu in i slutfasen) har jag börjat arbeta med strategier för digitala multimodala texter.

Mitt arbete har tagit avstamp i Läroplanen för gymnasieskolan, Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet. Begrepp, process och resultat men också i Staffan Selanders och Kristina Danielsson Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete


I läroplanens inledande avsnitt kan man läsa att " Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig" (s 7). Här ser jag direkta paralleller till att vi som lärare måste ge eleverna verktyg och redskap att möta bl a digitala texter. 

Rasmusson skriver att det krävs vissa förmågor och färdigheter för att kunna ta till sig digitala texter. Färdigheterna och förmågorna är:

1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)

Det handlar alltså inte bara om att kunna läsa en text utan också att förstå hur man navigerar på nätet, hur man är källkritisk och hur man söker och letar efter information. Läsning på nätet är så mycket mer än bara ren läsförståelse.

Hur kan man då göra för att träna elevernas läsförmåga av digitala multimodala texter? Jag tror att man kan göra på många sätt. Det viktiga är nog att man precis som vi vanliga lässtrategier ger sig tid att modellera dem men också arbetar med dem i flera steg. Jag brukar använda mig av en process i 3 steg, där första steget är att jag modellerar. Andra steget innebär att eleverna arbetar  i grupper och sista steget att eleverna arbetar på egen hand. 



Sedan ska man också försöka arbeta med strategierna i ett sammanhang. Viktigt blir att de inte bara tränas som isolerade färdigheter. Ska eleverna läsa en specifik text för att få fram information kan man använda den texten för att också visa hur strategierna fungerar.

Vill man ha hjälp för hur man kan tänka och hur man kan göra ska man läsa Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. I denna presenteras en modell för hur man kan arbeta med multimodala texter. Modellen består av fyra steg:

1) Arbeta med textens övergripande struktur och iscensättning
2) Se samspelet mellan textens delar
3) Undersöka det verbala bildspråket
4) Fördjupa sig i textens värderingar

I de olika stegen ingår både ett textfokus och ett didaktiskt fokus d v s vad i texten man ska fokusera på samt hur man ska göra det. Vid en bearbetning och ett närmande av en multimodal text kan man enligt författarna använda alla stegen eller fokusera på några av dem. Här får man som pedagog ta ställning till hur man vill göra och då ha i åtanke t ex lektionens syfte, textens struktur och elevernas förförståelse. Jag har använt modellen i min planering och vid genomförande av lektioner, där lässtrategier kopplat till digitala multimodala texter, har varit i fokus. 

Jag kan ge ett exempel. Alla mina lektioner utgår från en blogg, Fröken JE:s blogg, och när jag möter mina elever för första gången behöver jag visa dem bloggen och hur den fungerar. En blogg är ju ett exempel på en digital multimodal text. Jag utgår från Danielsson och Selanders modell och börjar i den övergripande strukturen och iscensättningen. Hur bjuder bloggen in till läsning? Hur erbjuds innehållet? Vilka aktiviteter uppmanar den till genom sin uppbyggnad? Jag går sedan vidare och undersöker tillsammans med eleverna bloggens anslag och sekvensering. Vi diskuterar hur man kan hitta information, hur bloggen ska läsas och vilka svårigheter det kan kan finnas.





Just vid min blogg behöver eleverna veta att rubriken "Klasser" är oerhört central. Det är härifrån man styr vad som ska läsas på sidan. Genom att klicka på sin klass kommer eleven till de inlägg som gäller just för den egna klassen. Gör man inte detta val kommer man som elev rätt snart att uppleva bloggen som svår att förstå. 

Nästa steg blir sedan att se hur textens olika delar samspelar och här måste eleverna först och främst förstå att de ska klicka på rubriken till varje inlägg för att få upp information om endast det inlägget. I inlägget kan det sedan finns hyperlänkar, filmer, bilder, ljudfiler och även detta måste man visa eleverna. Det som ligger i inlägget är ju centralt för lektionen och det som eleverna ska använda/göra under lektionen. Just när det gäller min blogg brukar jag försöka använda olika medier för att exemplifiera, fördjupa eller förstärka. Ibland kan det också handla om att mer dekorera inlägget. De olika syftena behöver tydliggöras för eleverna för beroende på syfte får medierna läsas på olika sätt. När det gäller steg 3 och 4 brukar jag lämna dem därhän inledningsvis. De återkommer jag till när jag arbetar med andra digitala multimodala texter. 

Vill man ha fler exempel på hur man kan arbeta med modellen ska man läsa Danielssons och Selanders bok. De lyfter texttyper både för grund- och gymnasieskolan och visar genom närläsning hur modellen kan användas. Inspirerande!

Efter att ha börjat arbeta mer med strategier för att läsa digitala multimodala texter blir mitt nästa steg att försöka utveckla mitt arbete med Rasmussons femte punkt, förmågan att hantera information. Mina elever behöver utveckla sina färdigheter i att söka och granska källor och kanske kan detta vara något som jag gör i samarbete med skolans bibliotekarie.




2 kommentarer:

  1. Ett ypperligt till fälle att koppla in skolbiblioteket med din unervisning. Hoppas din bibliotekarie har samma kunskap som du kring multimodala texter och hur ni ska angripa problemet för ett lärande hos era studerande

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar! Jag och skolans bibliotekarie har ett gott samarbete och vårt nästa steg blir just att närma oss källor, källhantering och källkritik.
    Hälsningar
    Jenny

    SvaraRadera