Att läsa - så här gör vi i mitt klassrum!

Att kunna läsa och förstå en text är oerhört centralt. I mitt förra inlägg, Multimodala texter - hur gör man?, skrev jag om ett vidgat textbegrepp där också de digitala multimodala texterna finns med. 

Väljer man att se text som mer än bara skriven text ökar antalet texttyper i takt med samhällets förändring och den digitala teknikens utveckling. Det gör att man idag som läsare behöver kunna möta fler texttyper än vad man någonsin tidigare behövt göra. Det ställer stora krav på läsaren och det ställer stora krav på oss lärare. Det är vi som ska "skola" in eleverna i läsningen och ge dem redskap och strategier som de kan ha med sig in i ett framtida samhälle och ett kommande yrkesliv. Hur gör du när du arbetar med läsning och med olika texttyper? Det skulle jag gärna vilja veta. Tillsammans kan vi lära av varandra och det gynnar alla, inte minst eleverna. 

Oavsett hur man som lärare tänker kring texter och läsning tror jag att alla kan hålla med om att en god läsförståelse och läsförmåga är A och O. Alla elever har dock inte lika lätt för att läsa skrivna texter utan en del kan behöva stöd och anpassningar för att komma vidare i sin läsning. Det här är ett område som jag finner oerhört fascinerande. Tänk så mycket man kan göra för att alla ska kunna uppleva läsning som en helt ok sysselsättning.

Jag började fundera lite över min undervisning och hur läsning går till i mitt klassrum. För att tydliggöra för mig själv gjorde jag en enkel sammanställning i Venngage, ett verktyg för att skapa infografik. 

När jag var klar med min sammanställning insåg jag att det inte bara är så här mina elever kan läsa. De kan också få stöd i sitt läsande på Internet genom att använda talsyntes (en talsyntes konverterar text till tal, något jag skrivit om i detta inlägg Stötta eleverna i deras lärande). Sammanställningen synliggjorde för mig att läsning faktiskt sker på många olika sätt i mitt klassrum. 

Vad betyder då de olika punkterna i sammanställningen? Jo, bok med hård pärm får symbolisera det traditionella sättet att läsa. Man håller en bok i sin hand och sedan läser man den. Nästa punkt, e-bok, handlar om att läsa digitalt via sin padda, telefon eller dator. Tredje punkten, Läshörnan/AV Media Skåne, är ett projekt som bl a mina elever och jag är inne i. Under ett års tid får vi tillgång till e-böcker och dessa kan vi antingen läsa eller lyssna på. Man kan säga att Läshörnan är som ett slags digitalt bibliotek. Eleverna kan läsa hemma, på skolan, på bussen. Fjärde punkten, Spotify, handlar just om musiktjänsten Spotify. Inte alla är medvetna om att det finns en massa inlästa böcker och noveller på denna tjänst. Som användare kan man lyssna både till klassiker och nyskriven litteratur. 

Legimus och Inläsningstjänst är specifika stöd för de elever som har läs- och skrivsvårigheter och behöver få tillgång till inläst litteratur. 

Genom att låta alla varianter av läsning finnas i klassrummet blir det ok att läsa på det sätt som man för stunden behöver. Det blir aldrig konstigt när läsandet tar sig olika uttryck. Just detta att skapa ett klassrum där alla kan delta utifrån sina förutsättningar är grunden för att skapa en god läsförståelse och läsförmåga hos eleverna. Så tänker i alla fall jag. När det gäller olika sätt att läsa på har jag säkert missat en del och vissa kanske jag inte ens är medveten om. Tipsa mig gärna!

Avslutningsvis tänkte jag passa på att lyfta några helt underbara källor till litteratur. Vi har Litteraturbanken, en källa till glädje för alla oss som vill kunna läsa och diskutera äldre litteratur och sedan har vi Lässugen, som man hittar på ur.se. Lässugen är för de yngre barnen och här blir förhållandevis moderna sagor och bilderböcker upplästa av olika svenska skådespelare. Kolla gärna in om du inte redan gjort det!