Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 

Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:

Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår.