Vilket gensvar jag fick på mitt första inlägg om PM-uppgift till romanen Störst av allt, http://jennypawendes.blogspot.com/2020/02/pm-uppgift-till-storst-av-allt.html. Många har hört av sig med önskan om att få ta del av de två andra PM-uppgifterna samt de artiklar som eleverna fick utgå ifrån vid sitt skrivande. Jag har därför valt att lägga in dem här nedan. Håll till godo!
Uppgift 2 och 3
När det gäller artiklarna är de listade under respektive uppgift.
Det finns givetvis en mängd andra artiklar man kan använda. Se dessa som exempel.
Använder du några av mina PM-uppgifter får du gärna tagga mig och/eller höra av dig och berätta hur uppgifterna mottogs av eleverna. Det är alltid spännande att få ta del av andras reflektioner och tankar.
Jag får en del frågor om skolans läsprojekt och tänkte därför förtydliga hur vi arbetar. Våren 2019 skrev jag inlägget Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen, där jag beskrev hur projektet växte fram efter att under några år ha haft ett kortare läsprojekt.
Läsprojektet genomförs på Fordons- och transportprogrammet, årskurs 1 på gymnasiet. När höstterminen startar ser jag, tillsammans med berörda lärare, över schemat. Förra året lät vi eleverna läsa direkt på morgonen men efter synpunkter från elever och lärare valde vi i år att vara lite mer flexibla med när läsningen kan äga rum. Vi var alla överens om att det inte skulle läggas på de ämnen som endast har en lektion i veckan.
I år valde vi att lägga läsningen på svensklektionerna (vi har tvålektioner per vecka) och på karaktärsämnena (eleverna har två heldagar i veckan) samt på en av engelsklektionerna (eleverna har två pass per vecka).
Nedan ser man de klasser som går åk 1 på FT och vilka pass läsningen ligger på. Står det inte något efter ämnet är det dagens första lektion som läsningen äger rum på.
Läsningen utgår från böcker som eleverna själva väljer eller som de får hjälp att välja av skolans lärare eller bibliotekarie. För att kunna hjälpa till i bokval får eleverna i samband med terminsstarten fylla i en enkät om sina läsvanor och läsintresse (se inlägget som är länkat ovan) och utifrån den kan vi (lärare och skolans bibliotekarie) hjälpa eleverna hitta böcker som passar dem, både utifrån svårighetsgrad och genre. Till vår hjälp har vi även den screening som genomförs i samband med terminsstart. Intressant är att en klar majoritet av våra elever (ca 90 %) tydligt signalerar i början av hösten att de inte gillar att läsa. Vår satsning börjar därför i en rejäl uppförsbacke.
Läsningen äger rum alla årets veckor med undantag för om det är någon schemabrytande aktivitet. Efter varje termin får eleverna utvärdera läsningen och då vi alldeles nyligen avslutade höstterminen har eleverna fått utvärdera projektet. Utifrån höstens utvärdering kan vi se att:
65 % tycker det är mycket bra/bra att läsa varje dag (sätt det i relation till de 90 % som i början av terminen inte gillade att läsa)
90 % har fått läsa böcker som de gillar
62 % tycker att läsningen fungerar alla dagar i veckan
87 % har hunnit läsa flera böcker under terminen (också intressant med tanke på att de flesta knappt läser något i vanliga fall)
På frisvarsfrågorna har vi kunnat se att:
eleverna önskar att alla lärare är konsekventa när det gäller att läsa
vissa elever upplever att de inte fått läsa en bra bok
vissa elever önskar korta ner läsningen till 15 minuter per dag
vissa elever upplever det svårt att få läsro
vissa elever upplever läsningen som långtråkig
många elever säger att läsningen ger en bra start på dagen
många elever upplever att de fått ett bättre ordförråd
många elever upplever att de fått en högre läshastighet
många elever upplever att de fått ett ökat intresse för läsning
Nu är vårterminen igång och vi kämpar vidare med satsningen "Läs 20 minuter om dagen". I juni får eleverna på nytt utvärdera läsningen och utifrån den kommer vi lärare sedan att lägga upp riktlinjerna för lässatsningen läsåret 2020/2021.
Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.
Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.
Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:
Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!
I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition.
Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson.
På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna. De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var:
Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över
a) handling
b) språk
c) miljö och tid
d) karaktärer
e) berättarperspektiv
Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:
"Skönlitterära
texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och
dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp.
Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)
När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys".
De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas.
De senaste veckorna har det kommit flera frågor till mig om skolans läsprojekt. Jag tänkte därför skriva lite kort om det. Har man fler frågor får man gärna höra av sig direkt till mig (frokenje@gmail.com) eller genom att kommentera bloggen.
Under några år har vi haft ett mindre läsprojekt på skolan. Under 4-5 veckor under hösten har alla elever och lärare läst 20 minuter varje morgon. Det har varit tyst egen läsning (läsa med öron eller ögon). Dessa kortare läsprojekt har eleverna uppskattat. I år bestämde vi oss för att utveckla detta läsprojekt till att gälla hela läsåret. Vi valde att dra igång projektet på Fordons- och transportprogrammet och med fokus på åk 1 (åk 2 och åk 3 har APL och är ute antingen i perioder eller vissa dagar varje vecka. I dessa klasser är det alltså inte samma intensitet).
Vi startade med att låta alla elever fylla i en enkät om sina läsvanor och fritidsvanor. Denna tog vår skolbibliotekarie fram. Här fanns frågor om:
genre
bokens längd
hur många böcker de läst klart de senaste åren
bästa bok
favoritfilm
favoritserie
fritidsintressen
bästa ämne i skolan
Utifrån enkätsvaren försökte vi, jag skriver vi för det har varit ett samarbete mellan skolans bibliotekarie, skolans biblioteksassistent och mig, matcha elev och bok. En bok valdes ut till varje elev.
Vi bestämde att läsningen skulle ske på morgonen, klassens första timme, och att läsningen skulle pågå under 20 minuter. Därefter satte vi igång. Till jul fick eleverna besvara en enkät om projektet. Då de flesta av våra elever ser sig som icke-läsare var det extra roligt att se enkätsammanställningen. 70 % av eleverna gillade läsprojektet. De sa sig gilla det för att:
Man lär sig läsa bättre. Man lär sig läsa snabbare och snabbare och vill bara läsa mer. Man utvecklar sin läskunnighet och håller hjärnan igång. Gillar att man får läsa något som man själv valt.
De som var kritiska skrev:
Man läser ut boken snabbt och sedan får man inte tid att låna en ny. Det är jobbigt att läsa direkt på morgonen. Jag har lässvårigheter och blir trött efter läsningen. Svårt att hålla fokus på morgonen.
De fick också fundera över hur projektet kunde bli bättre. Eleverna gav följande förslag:
Få tid att gå till biblioteket (under lektionstid) Kanske läsa senare på dagen. All lärare måste engagera sig Svårt att läsa i verkstaden (mycket ljud)
Nu har läsprojektet varit igång ett tag och överlag är vi lärare nöjda. Det är roligt att se eleverna läsa. Det blir en bra start på morgonen och förhoppningsvis kommer elevernas läsning att utvecklas. Det som vi lärare upplever som det svåraste är att hitta utrymme att med jämna mellanrum besöka biblioteket. Det är lokaliserat i en byggnad en bit bort. För att inte eleverna ska bli "utan" bok har bl a jag börjat låna på mig en hög med böcker som jag har på mitt skrivbord. Hit kan eleverna gå för att hitta en ny bok lite snabbt. Jag har också försökt se till att varje vecka stämma av vilka av mina elever som börjar bli klara med sina böcker. Under svensklektionerna lägga vi reservationer på nya böcker.
Vi lärare har också märkt att det är svårt att hinna matcha elev och bok. Vissa elever vet inte vad de vill läsa. De har inte några egna förslag och de är i stort behov av att få boktips. Här gäller det att vara inläst på modern ungdomslitteratur men också deckar-, fantasy- och dystopigenrerna (det är framför allt den typen av litteratur som eleverna har valt att läsa). Skolans bibliotekarie slutade i julas och det har bidragit till att vi inte på samma sätt som tidigare fått tips på nya böcker som köpts in. Någon ny bibliotekarie har ännu inte anställts.
Trots dessa "problem" är vi nöjda med resultatet så här långt. Många elever har kommit in i läsningen och när jag har morgonlektioner är det helt tyst i klassrummet. När vi denna vecka hade muntliga nationella prov var dagens första fråga:
-Ska vi inte läsa idag?
Läsprojektet är alltså något som vi upplever som positivt. Vi är i detta fall både elever och lärare. I juni ska en ny utvärdering göras och då får vi se vad eleverna säger. Vi hoppas givetvis att de är lika positiva som nu.
På bilden syns några av de böcker som mina elever har läst eller håller på att läsa.
Just nu arbetar mina elever i åk 1 på gymnasiet med språksociologi. Vi har pratat om vad språksociologi är för något och jag har haft en traditionell genomgång. Vi har lyssnat på Robert Gustafsson när han talar dialekt. Vi har läst novellen Elixir och sett filmen med samma namn.
Idag var det dags att starta upp en fördjupning. Eleverna ska två och två fördjupa sig i ett område inom språksociologi. De får själva välja område utifrån en lista som jag tagit fram. Fördjupningen ska presenteras muntligt för övriga i klassen utifrån en Google Presentation. Då det var första gången som klassen skulle arbeta med Google Presentation sedan jag började undervisa dem hade jag idag en genomgång kring detta presentationsprogram. Allt flöt på bra men när jag trodde att vi var klara med genomgången sa en av eleverna en sak som fick mig att reagera. Hen sa:
- Men jag kan ju bara hämta en bild från Google och klistra in.
Det här var bra för det gjorde att vi kunde börja diskutera bilder och bildrättigheter. Jag insåg att många av mina elever tänker att det som finns på Google är fritt att använda utan att fundera över vem som är upphovsman eller om bilden ens får användas. Det gjorde också att jag kunde visa mina elever några sätt att arbeta med bilder. Jag gick igenom Googles bildsök. Jag visade eleverna hur man kan söka efter bilder (jag valde att söka bilder på katter) och hur man kan ställa in sina sökningar genom att använda Verktyg och Användningsrättigheter (se de två bilderna nedan). Gör man det begränsas sökningen och man får fram bilder som förhoppningsvis är ok att använda utifrån upphovsrätt.
Jag visade också hur man anger källa till en bild som man klistrat in i en Google Presentation. Jag sa till eleverna att de alltid ska ha med:
- Upphovsman (alltså den som tagit bilden)
- Namn på bild (finns inget namn bortser man från denna punkt)
- Länk till bild
- Licens (om bilden finns under Creative Commons-licens)
Mer än så hann jag inte under dagens lektion men under kommande lektioner kommer jag att fortsätta arbeta med informationssökning och källkritik med fokus på bilder. Jag kommer att låta eleverna få använda olika sidor där det finns bilder som man kan använda. Jag tänker då främst på Pixabay, Pexels och Unsplash. Jag kommer också att låta eleverna fördjupa sig i Creative Commons och ta hjälp av läroboken Metafor 1 där kapitlet Att läsa, granska och ta ställning - nätetik och källkritik tar upp detta. Jag ska också ta hjälp av skolans bibliotekarie då jag vet att hon har bra koll på informationssökning.
Kanske har jag och eleverna gett oss i kast med något helt galet. Just nu läser vi Jan Fridegårds roman Trägudars land i kursen svenska 2. Jag vet att många har avrått mig men jag tycker att denna roman är bra och att den än idag håller, speciellt om man också kopplar samman romanen med den historiska period som den skildrar. För mig som undervisar i både svenska och historia är romanen perfekt.
Hur gör vi då? Vi, alltså eleverna på Fordon- och transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet och jag, inledde med att fundera över handlingen. Vad kan en roman som heter Trägudars land handla om? Vi tittade på omslagen för att se om de kunde ge ytterligare någon ledtråd. Jag får skriva omslagen för vi har två olika versioner i gång i klassrummet.
Därefter satte vi igång med läsningen.
Jag ser alltid till att läsa ett antal sidor högt vid varje lektion och sedan får eleverna läsa eller lyssna på några sidor. Till läsningen har jag tagit fram frågor och dessa får eleverna besvara vid de olika lässtopp som är framtagna. Jag brukar ha 5-6 frågor vid varje stopp. Den sista frågan utgår alltid från elevernas egna tankar om boken och lite längre ner i texten ser du hur den är formulerad. Genom att ha en sistafråga som är mer öppen kan jag lätt fånga upp om det är något som jag måste tänka på vid vårt fortsatta arbete med boken.
Vi har nu hunnit läsa en tredjedel av boken och haft två lässtopp. Frågorna till första lässtoppet (sidorna gäller den röda pocket-versionen) var följande:
Under andra lässtoppet fick eleverna bland annat fundera över det samhälle som skildras. Vad har de fått reda på om det? De fick samla fakta om hur man bodde, vad man åt, vilka samhällsklasser som fanns, vilken religion man tillhörde, vad man hade för kläder och vad dessa var gjorda av och också hur en vanlig dag såg ut för en man eller kvinna under denna epok. Det var riktigt spännande att läsa elevernas loggar. Utifrån romanen och Fridegårds beskrivningar hade de kunnat samla på sig en hel del information.
Imorgon fortsätter vårt arbete med romanen. Vi ska samla ihop läsningen med en gemensam tankekarta och därefter kommer jag att läsa högt igen. Då flera elever under lässtopp 1 och 2 lyft att det finns en hel del svåra ord i romanen kommer vi fortsättningsvis att arbeta mer aktivt med dessa ord och begrepp. Jag har exempelvis samlat en hel del ålderdomliga eller för epoken typiska ord i ett dokument och tillsammans kommer jag och eleverna att se till att vi har koll på vad de betyder och hur de kan användas i språket.
Vad tycker då eleverna om romanen så här långt? Det är lite blandat. Några tycker den är mycket intressant, då den ger en bild av vikingatiden. Andra säger att den är lite seg, att det finns för mycket beskrivningar och för lite action. Vi får se vad de säger när vi läst ut hela romanen. En spännande höst väntar!
Har du också arbetat med denna roman i en klass? I så fall får du gärna dela med dig.
Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.
Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen.
Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp.
Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:
1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?
En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.
Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:
Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.
Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.
När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass.
När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:
Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.
Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell.
Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.
Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad.
Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.
När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår.
Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen.
Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd.
En av de saker vi gjort är en aktivitet som kallas Blackout Poetry. Det är ett sätt att skapa poesi utan att egentligen skriva poesi. Låter det krångligt? Det är det inte. Jag ska förklara. I Blackout Poetry utgår du från andras eller dina egna texter.
1. Du väljer en text.
2. Du läser texten och väljer ut de ord du vill använda dig utav.
3. Orden du väljer ringar du in med en tuschpenna (förslagsvis svart eller blå).
4. De ord som inte är inringade målar du över med den svarta/blå tuschpennan.
5. Du har nu en tuschad text med vissa ord som framträder tydligt. Dessa ord är din dikt.
6. Du har, genom en annan text, skapat Blackout Poetry.
I min undervisning valde jag att använda den lokala tidningen, Kristianstadsbladet. Jag tog med mig en bunt tidningar till klassrummet, tillsammans med tuschpennor, färgade papper, tejp och saxar. Eleverna valde artiklar, läste igenom dem och ringade in de ord de ville ha med i sina dikter. Övriga ord tuschade de över. När de var klara med tuschandet fick de tejpa dikterna på ett färgat papper och sedan läsa upp dikterna för varandra (under tiden som jag spelade in med iPad). Det var pirrigt och jobbigt att läsa inför de andra, tyckte många.
Jag gjorde denna övning under ett pass (1,5 timme) och eleverna var fokuserade och koncentrerade. De tyckte det var en rolig och kreativ övning. Det svåraste upplevde de var att läsa/uppträda inför varandra. Det ska vi givetvis träna mer på. För den som vill vill se hur arbetet löpte på finns det en kort iMovie-film, där jag presenterar arbetsgången och där några sekunder av elevernas uppläsningar finns med.
Då var det snart dags för sommarledighet. Så skönt det ska bli! För mig personligen har det varit ett händelserikt läsår. Jag blev 2015 års Amy-pristagare, jag var en av tre guldäpplefinalister och jag har börjat skriva på en bok. Till detta ska man lägga allt det som vanligtvis kan hända under ett läsår.
För mig blir sommaren en möjlighet att ladda batterierna men också en möjlighet att läsa. Jag ska läsa in mig på Läslyftets moduler för gymnasiet. De har så smått börjat publiceras på Läs- och skrivportalen. Roligt är att jag har fått vara delvis delaktig i modularbetet. Under läsåret kom Malmö högskola på besök för att göra en inspelning av min historieundervisning på Barn- och fritidsprogrammet. För den som vill se hur vi arbetade med industriella revolutionen är det bara att starta filmen nedan.
I augusti ska min skola starta upp Läslyftet på Fordon- och transportprogrammet och jag ska vara en av handledarna. Jag tycker det är bra att vi låter alla lärare på ett program delta och jag tänker att det borde skapa ytterligare möjligheter till ett ökat kollegialt lärande.
Vi har som skola också skickat in till Läsrörelsens satsning "Berättelser som förändrar". Tänk vad skoj om vi också kunde få ingå i denna satsning. Då skulle de program som inte är med i Läslyftet kunna delta i detta. I augusti vet vi hur det blir.
Sommaren innebär för mig också läsning i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. Vi ska ha två HangOut on Air där vi diskuterar Meg Rosoffs romaner. Jag har aldrig läst något av henne så det ska bli riktigt spännande att se vad jag tycker om årets ALMA-pristagare. För den som vill vara med på en HangOut och diskutera Meg Rosoffs romaner finns det platser kvar. Hör i så fall av er till mig!
"Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?"
"Vad då, menar du?"
"Jo, det där med bilderna."
Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Därefter visade jag en bild och bad eleverna under begränsad tid (2 minuter) skriva egna anaforer. Oj, vad de satte igång. De skrev, tänkte, skrev...och när de två minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Vi gjorde om det några gånger och varje gång med en ny bild. Fem minuter efter ordinarie lektionstid insåg vi att vi hade kört på övertid.
Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Jag var inte sen att hänga på. Jag valde dock att ta ett nytt begrepp, allitteration, och precis som förra lektionen gick jag igenom begreppet och gav exempel. Därefter visade jag en bild och gav eleverna två minuter på sig att skriva en egen allitteration. De var hur aktiva som helst och när minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Även denna övning gjorde vi om några gånger.
Varför gillade då mina elever detta? Jag tror att det kan finnas flera förklaringar:
1. Uppgiften var kort och avgränsad.
2. Uppgiften var på tid. Det blev nästan som ett tävlingsmoment.
3. Uppgiften genomfördes med bildstöd. Eleverna behövde alltså inte skriva anaforer eller allitteration utifrån sina egna tankar utan de kunde utgå från något de såg på bilden.
4. Alla kunde delta och gjorde det utifrån sina förutsättningar.
Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Hör av dig om du vill ha mer information. Jag delar gärna med mig!
Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för.
I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Hela området kommer att avslutas med en gemensam filmvisning och filmen blir utgångspunkt för ett "textsamtal" utifrån Aidan Chambers modell.
Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Idén har sedan legat på tillväxt och i början av vårterminen blommade den ut i fullo. Jag ville nyttja Läshörnan, en tjänst från AV Media Skåne, som innehåller e-böcker och ljudböcker, jag ville få in informationssökning, jag ville använda den digitala tekniken på olika sätt och jag ville att mina elever skulle få möjlighet att delta i organiserade samtal. Utgångspunkt var följande delar ur det centrala innehållet:
Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. Hon var positiv och ville gärna vara med men då från början. Vi satte därför igång vår planering och kom fram till att vi kunde:
- läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. Jag kollade igenom utbudet och gjorde i ordning en digital bokhylla med klassiska noveller. Jag såg till att det fanns mer lättlästa noveller men också en del språkligt svårare noveller, jag såg till att det fanns svenska författare och utländska författare, kvinnliga författare och manliga författare och jag såg till att det fanns noveller som e-bok men också noveller som ljudbok. Bibliotekarien kollade Legimus och Inläsningstjänst för att hitta noveller där till de elever som behövde detta stöd. Det skulle finnas något för alla.
- arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. Vi utgick från min filmade genomgång om berättarkurvan. Därefter modellerade bibliotekarien och jag hur man kan lägga in en novell på berättarkurvan. Vi utgick från Stig Dagermans novell "Att döda ett barn" och visade den filmade version som Skarsgård gjort. Min filmade genomgång kan du se här:
- ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. Då vi tidigare arbetat med Aidan Chambers modell för boksamtal ville vi använda samma modell. Vi ville ha en action-film och gärna en novellfilm för att hinna se den under en lektion. Jag kastade ut en fråga om bästa tips på novellfilm på FB och fick en en mängd goda förslag. Just nu håller vi på att välja ut den film vi ska använda oss utav.
- bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. Vi utgick från de söktjänster vi har på skolan och började med ne.se. Eleverna fick läsa, plocka ut viktig information och sedan sammanställa sin information genom att skapa infografk. Då eleverna har Chromebook ville vi arbeta med ett tillägg som gick att koppla ihop med deras konto. Vi valde Piktochart och skolbibliotekarien hade i förväg tagit fram ett exempel. Hon modellerade hur man skapade konto, visade den färdiga mall vi ville att eleverna skulle arbete med och sedan visade hon hur man arbetade med mallen. Hon repeterade också hur man loggar in och söker på ne.se.
- arbeta med skriftlig framställning av text genom att låta eleverna beskriva och analysera sin lästa novell utifrån berättarkurvan. Eleverna fick skriva i Google Dokument och dela sin text med mig.
När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).
Arbetsområde: Den klassiska berättarkurvan
Det du ska få göra under de kommande veckorna är:
Lära dig vad den klassiska berättarkurvan är för något
Söka och sammanställa information om novellens författare
Skapa infografik om författaren
Se en film och analysera filmen utifrån berättarkurvan
Ha ett textsamtal utifrån Chambers modell (Gillar, Ogillar, Frågetecken, Mönster) om den film vi tillsammans sett
I denna information la jag in en enkel tabell, där de olika uppgifterna synliggjordes (se nedan). Elevernas uppgift blev att fylla i efterhand som de gjort klart de olika uppgifterna men också beskriva hur de gjort och vad de kunde ha gjort för att förbättra eller utveckla.
Uppgifter:
Detta är gjort:
Jag gjorde så här:
Jag skulle kunna utveckla/förbättra genom att göra så här:
Lära mig den klassiska berättarkurvan
Läsa en klassisk novell
Söka och sammanställa information om novellens författare
Skapa infografik om författaren
Se film och analysera utifrån berättarkurvan
Genomföra textsamtal utifrån Chambers modell
Vårt arbete har löpt på och eleverna har varit engagerade. Vissa lektioner har vi glömt bort tiden och haft längre lektioner än vanligt. Visst är det härligt! Nu ska vi snart dra ihop trådarna och utvärdera arbetsområdet. Spännande ska det bli!
Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Min tanke med arbetet vara att det skulle leda både till läsning, skrivande och samtal i någon form. Jag utgick från ämnets syfte:
Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet:
Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Med dessa utgångspunkter utmanade jag mina elever vid flera tillfällen. Första utmaningen var att få alla elever att läsa en valfri roman. Många av mina elever säger att de inte läser och att de absolut inte vill läsa någon påhittad berättelse. För mig blev detta alltså utmaning nr 1, att få alla att välja en bok och sedan komma igång med sin läsning. Vi läste via telefon och Legimus, vi använde Läshörnan från Avmedia Skåne och vi använde traditionella böcker.
Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. De flesta av mina elever har fått skriva traditionella bokrecensioner och det är de bekväma i. Att ändra uppgiftens form och få eleverna att köpa den nya redovisningsformen blev utmaning nr 2.
Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Det där att spela in sin röst och att prata om en bok som man läst var för många till en början helt otänkbart.
Hur gick det då? Och vad gjorde vi under detta arbetsområde?
Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. Mina elever fick möjlighet att välja en roman från sidorna 46-53 i årets katalog. De gick sedan till biblioteket och lånade den valda romanen. När några elever kommit igång med sin läsning kände de att romanen inte riktigt fångade dem. Jag lät dem därför välja om och denna gång fick de också välja romaner som hade några år på nacken.
Med elevernas valda romaner till hjälp arbetade vi sedan med de fyra lässtrategierna:
- att överblicka/ se framåt
- att ställa frågor/undra
- att upptäcka/reda ut oklarheter
- att sammanfatta
Är man intresserad av att ta del av det material som jag tagit fram till dessa strategier finns de att hämta här:
Eleverna fick alltså läsa i sina böcker och sedan utifrån det de läst arbeta med strategierna. De fick diskutera med varandra och de fick berätta muntligt men också skriva ner sina tankar till mig. Tidigt under arbetet fick de också ut en skriftlig uppgift som jag kallade "romanredovisning". Denna utgick ifrån fyra punkter kring vilka eleverna skulle skriva. Rubrikerna var:
- Om huvudpersonen
- Viktigaste händelsen
- Bästa meningen
- Omdöme
Eleverna skrev i Google Dokument och delade sina romanredovisningar med mig. Jag kommenterade under resans gång och eleverna kunde kontinuerligt utveckla sina texter. När de kände sig nöjda sa de till mig att deras texter var klara och jag läste och bedömde dem.
Det sista steget i detta arbeta var att spela in en podcast i grupp. Eleverna fick ut denna instruktion:
Flera av eleverna hade inte koll på vad en podcast är så vi fick börja där. Vi tog också hjälp av Ljungsbroskolans elever, då några där spelat in en podcast. Mina elever fick lyssna på Ljungsbroskolans inspelning och kunde då få en förståelse för vad de själva sedan skulle göra. Jag delade in klassen i grupper och eleverna fick vara med och påverka gruppindelningen. Det som var utgångspunkt för indelningen var att ingen i gruppen skulle ha läst samma bok. Eleverna fick fria tyglar att strukturera upp innehållet i podcasten men för att stötta och ge exempel gick jag igenom Chambers fyra rubriker men också punkterna till romanredovisningen. Dessa skulle de kunna använda för att hitta struktur till sitt manus.
Grupperna började arbete och de tog fram manus med punkter kring det de ville prata om. Någon elev valde att börja punkta ner på sin dialekt. Så här såg det ut:
Efterhand som grupperna blev klara började vi spela in på iPad. Första gruppen spelade in i Garageband men det blev inte riktigt bra. Jag tog därför på mig att ta fram en annan app. Jag testade Opinion och Wavepad och de följande grupperna valde sedan att spela in i WavePad.
Detta att spela in en Podcast var nog den största utmaningen. En av mina elever förklarade att han aldrig hade svettats så mycket under en lektion som han gjorde i samband med inspelningen. Han fixade dock att prata och berätta om sin bok och det gjorde att han växte. Det var också denna elev som i samband med att uppgiften presenterades sa att han aldrig skulle vara med vid inspelningen. Han ändrade sig dock, som ni förstår.
Fortfarande återstår ett par podcastinspelningar men majoriteten har blivit klara. Det som jag upplever positivt efter vårt arbete med romanerna är:
1. att alla elever läste en roman.
2. att många elever gillade sina böcker. "En farlig vän" av Ritta Jacobsson fick 8 av 10, "Kickboxaren 2" av Niklas Krog fick 4 av 5, "Leva med döden" av Caroline Larsson fick 4 av 5 och samma betyg fick också "Gåtan Felicia Hill" av Elsie Petrén.
3. att eleverna gjorde bra podcast-inspelningar där de samtalade om sina böcker. Visst skulle de kunnat ha mer dialog och mer spontana tankar men för att vara första gången är inspelningarna klart godkända.
4. att vi kunnat använda skönlitterära böcker för att arbeta med flera av punkterna från det centrala innehållet.
5. att eleverna vågade gå in i utmaningarna och också leverera. Så häftigt!
