Litteraturpris och läsning av pristagare

Igår tillkännagavs vem som fick årets nobelpris i litteratur, nämligen Kazuo Ishiguro. Det är inte ofta jag kan säga att jag redan läst nobelpristagaren men denna gång kan jag. Det känns bra. Jag ska snart ge mig i kast med flera av hans böcker men innan dess måste jag läsa lite annan litteratur. Nästa vecka offentliggörs de nominerade till ALMA-priset och den 23 oktober får vi reda på vilka som är nominerade till August-priset, kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok. De nominerade till dessa priser får gå före årets nobelpristagare. Varför kanske du undrar? Jo, för att både ALMA- och Augustpriset är mer intressant och också mer relevant för mig som arbetar i skolans värld, tänker jag. De senaste åren har jag använt flera av de nominerades och även pristagarnas böcker i undervisningen. Som förra året då Shaun Tans Ankomsten fick vara en del av ett arbetsområde om grammatik och diktskapande, Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?.

Litteraturpristagarna återfinns inte bara i klassrummet utan också på andra håll. I julas bestämde Katarina Lycken Rüter och jag att dra igång en läsutmaning med fokus på barn- och ungdomslitteratur. Den fick det väldigt originella namnet, Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017. Under två av de tolv utmaningarna är det litteraturpristagare i fokus. I maj ALMA-pristagare och i september August-pristagare. 

Flera av de nominerade böckerna och pristagarna till ALMA- och Augustpriset har även varit upp i Facebook-gruppen Den digitala bokcirkeln. Detta är en grupp, där medlemmarna röstar fram böcker som de sedan samtalar om. En del samtal görs som videosamtal och andra som inlägg direkt i flödet i gruppen. Ofta tas det fram frågor inför de olika samtalen. Som här när Schiefauers Pojkarna skulle diskuteras, Frågor till Pojkarna av Schiefauer. Och så här lät det när vi var några som samtalade om Shaun Tans författarskap.

Nu väntar jag med spänning på att få namnen och titlarna på de nominerade till ALMA- och Augustpriset. Så fort jag har fått dem ska det börja läsas. En mycket intressant läshöst väntar för mig. 

Om man redan nu är intresserad av att läsa något med sina elever kan jag tipsa om de romaner som finns med i Läsrörelsens projekt Berättelser som förändrar. När min skola deltog föregående termin valde jag att tillsammans med elever på Bygg- och anläggningsprogrammet läsa Johan Unenges Mitt extra liv och Lois Lowrys Den utvalde. Båda böckerna fungerar utmärkt att använda vid gemensam läsning och med elever som inte är världens mest läsvana. Och är det så att du inte riktigt vet hur du ska dra igång ett läsprojekt i klassen kan du kanske knycka något från mig. Kolla exempelvis in detta inlägg, Gemensam romanläsning i svenska 1 eller det här som handlar om Aidan Chambers modell för boksamtal, Läsårets sista novellsamtal.

Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur!

Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Rubriken är tagen från gymnasietävlingen med samma namn, en tävling som mina elever ska delta i (hoppas jag). I arbetsområdet läser vi olika texter, analyserar och skriver eget. Vi har arbetat med poesi och bland annat Blackout Poetry. Det kanske jag får återkomma till i ett annat inlägg. 

Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag valde att utgå från ALMA-pristagaren Shaun Tans grafiska roman Ankomsten. 

Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Jag tog fram en arbetsgång i 7 steg och varje steg var tidsbegränsat. Här nedan ska du få följa med in i arbetet.

Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. De skrev som aldrig förr. Långa listor med substantiv växte fram. Det som var så bra var att vi också fick in lite grammatikundervisning. Vad är ett substantiv? 

I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. Vad händer och sker på bilden? Ännu en gång satte eleverna igång att skriva och en ny lista trädde fram. Denna gång fylld med verb.

I steg 3 var det dags att samla adjektiv. Vad är egentligen ett adjektiv? Det var lite krångligt. Eleverna löste det dock och började skriva ner alla adjektiv utifrån den tredje bilden från romanen. 

När vi kom till steg 4 var det dags att skriva egna dikter med utgångspunkt från de ord de skrivit upp. Eleverna fick lägga till andra ord för att få ihop meningar och fraser men de ord de skrivit under steg 1-3 skulle vara i fokus.

När alla skrivit ett första diktutkast var det dags för högläsning. Eleverna gick fram vid tavlan och läste sina dikter för klasskompisarna. Lite pirrigt var det allt!

I steg 6 fick eleverna reflektera. De fick fundera över det de hört kopplat till sin egen dikt och sedan utveckla den egna dikten.

Steg 7 var lektionens sista steg och även det innebar reflektion och eftertanke.

Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Vi pratade grammatik, vi skrev, vi tolkade bilder och vi reflekterade under 1 timme och 40 minuter. Som avslutning ska du få läsa en av mina elevers dikter (version 1 överst och version 2 under reflektionen).