Jennys julkalender 24 december 2019 - Nätetik och källkritik

Igår tipsade jag om en övning från Statens medieråd. I dag ska jag tipsa om bra sidor för att arbeta med nätetik och källkritik. Statens medieråd är en av dessa. Här finns mycket användbart, ofta med färdiga powerpoint, lärarhandledningar och elevövningar. Ett av deras senaste tillskott är materialet Bilder och verkligheter. Det var därifrån jag plockade övningen som jag publicerade igår. Ett annat bra material är det som heter Källkritik - vem, vad och varför?  Jag tycker också MIK för mig är väl värd att nämna. Här finns en mängd färdiga lektionspaket.

Även Internetstiftelsen har mycket som är användbart för skolan. Deras Digitala lektioner kan vara väl värd att djupdyka i.

Slutligen vill jag nämna Skolverket och deras Lärportalen med en massa fördjupningsområden inom digital kompetens. Här kan man som lärare själv få påfyllning inom bland annat området digitalisering. 

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Detta var årets sista inlägg i Jennys julkalender (men inte årets sista på bloggen). Nu får jag passa på att önska dig en 

GOD JUL!

Jennys julkalender 23 december 2019 - Spåra en bild

I dag ska jag tipsa om en övning som Statens medieråd står bakom. Den heter "Spåra en bild på internet" och syftet med övningen är eleverna ska fördjupa sina kunskaper i att söka bilder på nätet. De ska lära sig spåra digitala bilder och läsa ut dess data och på så sätt bli mer källkritiska. Det finns en färdig lärarhandledning med elevuppgifter. Vill man komplettera övningen kan man ta hjälp av Bibblan Bildar där det finns steg-för-steg-manual för hur man kan avslöja falska bilder.

Att skapa läsvanor!

För ett tag sedan släppte Statens medieråd sin rapport Ungar & medier 2019. Säkert har du tagit del av rapporten eller åtminstone sammanfattningen av den. Det som jag reagerade på under min läsning var följande:

"Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %." ( https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/ungamerpanatetmenmermissnojda.3346.html)

11 %, alltså 1 av 10 läser dagligen på sin fritid. Det är inte många. Något som jag också reagerade på var detta:

"Särskilt mobilen och sociala medier anses vara tidsslukande i tonåren, på bekostnad av bland annat sport/träning/motion och läsa böcker/tidningar som stora andelar anser sig ägna för lite tid åt" (Ungar & medier 2019, s 12). 

De unga verkar alltså anse sig läsa för lite. Det i sig tänker jag är positivt. Det kan bli en grogrund för läsningen. Lyckas sedan vi i skolan stimulera läsningen och skapa tid till läsning kan vi vara på rätt väg. För det är nog det som behövs. Majoriteten av barn och unga läser inte längre på eget bevåg. De behöver ha läsande förebilder och de behöver översköljas av böcker. De behöver också få tid till läsning. Varför kanske du undrar? Det ska jag försöka svara på. Du får börja med att tänka dig in i följande:

Du är tonåring. Dina föräldrar läser inte. Du har inte några böcker hemma. Att gå till biblioteket känns lika avlägset som att resa till Mars. Dina kompisar läser inte. Att läsa förknippas med plugg och att vara nörd. Om tanken på att läsa en bok snuddar vid ditt medvetande försvinner den tanken snabbt bort igen. Du inser att det inte är någon idé att hålla fast i den. Du har ju inte en aning om vad du ska läsa.

Om det är så här, tror du att du på egen hand skulle kunna hitta en bok som du vill läsa? Jag tror inte det och här tänker jag att skolan och skolbiblioteken måste komma in. Jag tror att vi får hjälpa våra unga på traven. Vi får hjälpa dem välja böcker. Vi får hjälpa dem hitta tid till läsningen. Vi får lotsa dem in i böckernas magiska värld. Att läsa tar tid och att bli en läsare tar också tid. Om vi kan ge våra unga tiden och tillgång till bra litteratur, då är vi på rätt väg. Det gäller att skapa en vana och det är faktiskt något som vi i skolan kan bidra med. 

På min skola började vi förra året med en satsning som kan kallas "Läs 20 minuter om dagen". Vi avsatte tid från alla ämnen för att eleverna varje morgon skulle få läsa en stund i en egen vald bok (till en början fick lärarna och skolbibliotekarien vara eleverna behjälpliga i val av bok men när eleverna kommit igång med sin läsning kunde de snart hitta egna böcker). Satsningen mottogs positivt av eleverna. När alla skulle läsa handlade det inte längre om att läsning var något för pluggisar eller nördar. Nu var läsning något för alla. 

Denna satsning har vi fortsatt med detta läsår. Utöver det har vi i år även valt att lansera 16-årsboken. Under hösten kommer elever från två av kommunens gymnasieskolor (min skolan är den ena) att läsa en av fem romaner (Slutet, Inuti huvudet är jag kul, En ocean av kärlek, Sebbe sa nej och Jack). Under och efter läsningen arbetar eleverna med böckerna i klassrummet och under två temadagar i november möts eleverna över skol- och klassgränser för att samtala om sin läsning, skapa trailers och träffa en av författarna. 

Jag tror att denna typ av satsningar kan ge resultat. Jag tror att vi med dessa satsningar hjälper till att skapa vanor. Jag tror att vi genom dessa satsningar ger våra elever möjlighet att bli läsare. 

***

Vill du läsa mer om kommunens satsning 16-årsboken kan du klicka HÄR och HÄR.

Digitala medier på föräldriska - Jennys julkalender den 24 december 2018

Många av våra barn och elever tillbringar mycket tid på internet. För en del av oss kan det vara svårt att ha koll på alla de sociala medier som de använder. Statens Medieråd har tagit fram ett bra material där man som lärare och pedagog kan få information om vad barnen/eleverna gör när de är på nätet.

Det finns både en film, Sociala medier på föräldriska (inbäddad nedan), och sedan flera snabbguider kring olika digitala medier. Dessa snabbguider handlar bland annat om YouTube, Snapchat, Kik och TikTok. Du når dem HÄR. 

Kanske finns tid att titta på filmen eller läsa guiderna under jul.

***

Detta var sista inlägget i Jennys julkalender. I samband med nyår kommer jag att sammanfatta mitt år och därefter kommer jag att publicera inlägg precis som vanligt.

Jag får passa på att önska alla en riktigt fin jul.

Förstå, värdera, tolka och skapa - Jennys julkalender den 14 december 2018

Den digitala kompetensen finns numera inskriven i våra läroplaner. Fortfarande är vi dock många som funderar över vad det är eleverna ska göra för att utveckla en digital kompetens. Vilka verktyg ska de använda? Vilka förmågor ska tränas? Och hur ska arbetet gå till? Hjälp, idéer och inspiration kan man få genom att utgå från material som Statens Medieråd, Internetstiftelsen, Viralgranskaren Skolverket och Mediekompass tagit fram. Nedan finns en del av detta material länkat.

I början av december publicerade Statens Medieråd och Mediekompass ett material med titeln Publicistguiden.

I denna guide finns samlat fakta och information vad gäller journalistiskt skrivande. Här kan man läsa om olika texttyper, hur man ska gå tillväga för att källkritiskt granska information och vad som gäller vid publicering.

Kopplat till guiden finns MIK för mig och Mediekompass lektionstips. Ett intressant lektionstips är Spåra källan där eleverna just ska spåra källan. De får läsa artiklar och markera det som är fakta eller påstående i artikeln. Sedan försöker de ta reda på varifrån skribenten har hämtat sin fakta.

En annan spännande övning är att leta efter dold reklam i olika medier. Här har Statens Medieråd tagit fram en övning kallad Reklamkurragömma och till denna finns ett dokument att utgå ifrån (se bild till höger). 

Internetstiftelsen har också tagit fram flera lektionsförslag kopplat till digital kompetens. En som jag gillar är den där man granskar vilken bild man ger av sig själv på sociala medier. Lektionen heter Granska kändisar på nätet.

Viralgranskaren granskar nyheter som blir virala genom sociala medier. De lyfter fram bluffsidor och de lyfter fram nyheter som är påhittade. De har även tagit fram en lärarhandledning i källkritik. Den riktar sig både till grundskola och gymnasieskola.

Skolverket har också tagit fram material för lärare kring digital kompetens. För den som vill fördjupa sig finns flera intressanta artiklar att läsa i de olika moduler som presenteras på Lärportalen.

Porträttbild och upphovsrätt - Jennys julkalender den 9 december 2018

För ett tag sedan fick jag ett tips av Linda Sternö. Hon brukar använda en uppgift med porträttbilder för att få elever och studenter att fundera över frågor som:

- Vem äger bilden?

- Får jag lägga ut bilder hur som helst?

- Får jag ta bilder på vem som helst?
- Får jag spara bilder som jag tagit på andra personer?

Uppgiften handlar alltså om att börja fundera över frågor som rör bildrättigheter och upphovsrätt, något som är mycket spännande men också oerhört viktigt i vårt digitala samhälle. 

Hur går då denna uppgift till? Först och främst måste man se till att alla elever har en kamera eller en enhet med kamerafunktion. När det är gjort delar man in klassen i par. Eleverna ska sedan ställa tre frågor till varandra:

1. Får jag ta en bild av dig?

2. Får jag visa bilden för andra?

3. Får jag spara bilden på min enhet?

Man visar en fråga åt gången och eleverna inleder med att ställa fråga 1 till varandra. Får de ett ja tar de ett foto på varandra. Får de ett nej tar de inte ett foto. Därefter ställer de den andra frågan. Får de ett ja kan eleverna i paret visa bilderna för andra grupper. Sedan ställer de den tredje frågan till varandra. Får de ett ja sparar de bilden. Får de ett nej tar de bort bilden. 

När eleverna ställt de tre frågorna får de tid att reflektera över sina egna svar men också över klasskompisens svar. De kan exempelvis fundera över: Hade de svarat likadant hela tiden? Skilde sig svaren åt? Hur kändes det att få dessa frågor? Var det något som de oroade sig för?

Elevernas svar kan sedan följas upp i ett samtal i helklass. Ofta kan man se att paren under övningen fastnat i frågor som:

- Kan jag få se på bilden och godkänna att den är ok?

- Vad ska du göra med bilden?

- Varför vill du spara bilden?

- Får man ta bilder och lägga upp dem utan samtycke?

Det brukar också bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand. 

Vill man veta mer om vad som gäller med bilder och att lägga ut bilder i sociala medier kan man läsa vidare här:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/upphovsratten-for-bilder-i-skola

Man kan också kolla in denna film från Statens Medieråd.

Jennys julkalender - den 20 december

Visst är det så man brukar säga. Men vad är det då bilden säger och vilka bilder är det vi möter i vårt samhälle? Hur påverkar de oss? I det nya undervisningsmaterial som Statens Medieråd har tagit fram, Könsnormer i bildspråket, är bilden i fokus. Tre huvudfrågor löper som en röd tråd:

1. Hur ser de bilder ut som florerar i vårt samhälle?

2. Hur ser de bilder ut som vi själva producerar?

3. Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna ska bli mer inkluderande?

Materialet är rykande färskt och verkar mycket intressant. Handledningar, övningar, uppgifter, powerpointpresentationer, kopplingar till gällande styrdokument...här finns allt du kan behöva till en lektion eller snarare till flera lektioner. Materialet är tänkt att användas i åk 7-9 och på gymnasiet. Jag ska definitivt läsa in mig på det och se om jag inte kan använda det i min undervisning till våren. Kolla in det du också!