Jennys julkalender 24 december 2019 - Nätetik och källkritik

Igår tipsade jag om en övning från Statens medieråd. I dag ska jag tipsa om bra sidor för att arbeta med nätetik och källkritik. Statens medieråd är en av dessa. Här finns mycket användbart, ofta med färdiga powerpoint, lärarhandledningar och elevövningar. Ett av deras senaste tillskott är materialet Bilder och verkligheter. Det var därifrån jag plockade övningen som jag publicerade igår. Ett annat bra material är det som heter Källkritik - vem, vad och varför?  Jag tycker också MIK för mig är väl värd att nämna. Här finns en mängd färdiga lektionspaket.

Även Internetstiftelsen har mycket som är användbart för skolan. Deras Digitala lektioner kan vara väl värd att djupdyka i.

Slutligen vill jag nämna Skolverket och deras Lärportalen med en massa fördjupningsområden inom digital kompetens. Här kan man som lärare själv få påfyllning inom bland annat området digitalisering. 

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Detta var årets sista inlägg i Jennys julkalender (men inte årets sista på bloggen). Nu får jag passa på att önska dig en 

GOD JUL!

Jennys julkalender 23 december 2019 - Spåra en bild

I dag ska jag tipsa om en övning som Statens medieråd står bakom. Den heter "Spåra en bild på internet" och syftet med övningen är eleverna ska fördjupa sina kunskaper i att söka bilder på nätet. De ska lära sig spåra digitala bilder och läsa ut dess data och på så sätt bli mer källkritiska. Det finns en färdig lärarhandledning med elevuppgifter. Vill man komplettera övningen kan man ta hjälp av Bibblan Bildar där det finns steg-för-steg-manual för hur man kan avslöja falska bilder.

Förstå, värdera, tolka och skapa - Jennys julkalender den 14 december 2018

Den digitala kompetensen finns numera inskriven i våra läroplaner. Fortfarande är vi dock många som funderar över vad det är eleverna ska göra för att utveckla en digital kompetens. Vilka verktyg ska de använda? Vilka förmågor ska tränas? Och hur ska arbetet gå till? Hjälp, idéer och inspiration kan man få genom att utgå från material som Statens Medieråd, Internetstiftelsen, Viralgranskaren Skolverket och Mediekompass tagit fram. Nedan finns en del av detta material länkat.

I början av december publicerade Statens Medieråd och Mediekompass ett material med titeln Publicistguiden.

I denna guide finns samlat fakta och information vad gäller journalistiskt skrivande. Här kan man läsa om olika texttyper, hur man ska gå tillväga för att källkritiskt granska information och vad som gäller vid publicering.

Kopplat till guiden finns MIK för mig och Mediekompass lektionstips. Ett intressant lektionstips är Spåra källan där eleverna just ska spåra källan. De får läsa artiklar och markera det som är fakta eller påstående i artikeln. Sedan försöker de ta reda på varifrån skribenten har hämtat sin fakta.

En annan spännande övning är att leta efter dold reklam i olika medier. Här har Statens Medieråd tagit fram en övning kallad Reklamkurragömma och till denna finns ett dokument att utgå ifrån (se bild till höger). 

Internetstiftelsen har också tagit fram flera lektionsförslag kopplat till digital kompetens. En som jag gillar är den där man granskar vilken bild man ger av sig själv på sociala medier. Lektionen heter Granska kändisar på nätet.

Viralgranskaren granskar nyheter som blir virala genom sociala medier. De lyfter fram bluffsidor och de lyfter fram nyheter som är påhittade. De har även tagit fram en lärarhandledning i källkritik. Den riktar sig både till grundskola och gymnasieskola.

Skolverket har också tagit fram material för lärare kring digital kompetens. För den som vill fördjupa sig finns flera intressanta artiklar att läsa i de olika moduler som presenteras på Lärportalen.

Jag hämtar en bild från Google - om informationssökning och källkritik i undervisningen

Just nu arbetar mina elever i åk 1 på gymnasiet med språksociologi. Vi har pratat om vad språksociologi är för något och jag har haft en traditionell genomgång. Vi har lyssnat på Robert Gustafsson när han talar dialekt. Vi har läst novellen Elixir och sett filmen med samma namn.

Idag var det dags att starta upp en fördjupning. Eleverna ska två och två fördjupa sig i ett område inom språksociologi. De får själva välja område utifrån en lista som jag tagit fram. Fördjupningen ska presenteras muntligt för övriga i klassen utifrån en Google Presentation. Då det var första gången som klassen skulle arbeta med Google Presentation sedan jag började undervisa dem hade jag idag en genomgång kring detta presentationsprogram. Allt flöt på bra men när jag trodde att vi var klara med genomgången sa en av eleverna en sak som fick mig att reagera. Hen sa:

- Men jag kan ju bara hämta en bild från Google och klistra in.

Det här var bra för det gjorde att vi kunde börja diskutera bilder och bildrättigheter. Jag insåg att många av mina elever tänker att det som finns på Google är fritt att använda utan att fundera över vem som är upphovsman eller om bilden ens får användas. Det gjorde också att jag kunde visa mina elever några sätt att arbeta med bilder. Jag gick igenom Googles bildsök. Jag visade eleverna hur man kan söka efter bilder (jag valde att söka bilder på katter) och hur man kan ställa in sina sökningar genom att använda Verktyg och Användningsrättigheter (se de två bilderna nedan). Gör man det begränsas sökningen och man får fram bilder som förhoppningsvis är ok att använda utifrån upphovsrätt.

Jag visade också hur man anger källa till en bild som man klistrat in i en Google Presentation. Jag sa till eleverna att de alltid ska ha med:

- Upphovsman (alltså den som tagit bilden)

- Namn på bild (finns inget namn bortser man från denna punkt)

- Länk till bild 

- Licens (om bilden finns under Creative Commons-licens)

Mer än så hann jag inte under dagens lektion men under kommande lektioner kommer jag att fortsätta arbeta med informationssökning och källkritik med fokus på bilder. Jag kommer att låta eleverna få använda olika sidor där det finns bilder som man kan använda. Jag tänker då främst på Pixabay, Pexels och Unsplash. Jag kommer också att låta eleverna fördjupa sig i Creative Commons och ta hjälp av läroboken Metafor 1 där kapitlet Att läsa, granska och ta ställning - nätetik och källkritik tar upp detta. Jag ska också ta hjälp av skolans bibliotekarie då jag vet att hon har bra koll på informationssökning. 

Att skapa ordning i kaos

Jag har ett par grupper i historia där jag har haft svårt att få till riktigt bra lektioner. Eleverna är "rörliga" och har väldigt svårt att sitta still. När det nu var dags att påbörja ett nytt arbetsområde funderade jag länge och väl HUR jag skulle göra för att få till det. Arbetsområdet som vi hade bestämt oss för var källkritik och i historieämnets syfte står det så här:

Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (Lgy11)

Och i det centrala innehållet för kursen kan man läsa:

• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitetet 

• Tolkning och användning av olika slags källmaterial

Jag kände att jag behövde fokusera på begreppen som hör till den källkritiska metoden för ofta har eleverna svårt för dem eller åtminstone svårt för att använda dem när de granskar, tolkar och värderar källor. Jag kände också att jag behövde ha en kort genomgång av den källkritiska metoden och att eleverna i grupper behövde få arbeta med begreppen innan de sedan på egen hand skulle få använda dem i en slutuppgift. 

Jag läste avsnittet om Begreppsförmågan i Göran Svanelids De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5 och jag passade också på att lyssna på Svanelid under Bokmässan i Göteborg. Parallellt med detta diskuterade jag Big 5 med andra lärare på FB (en sluten grupp) och fick inspiration. Jag skulle arbeta aktivt med begreppsförmågan och precis som Svanelid skriver se till att eleverna fick arbeta med begreppen så att de fick med sig de tre punkterna på bilden nedan. 

Jag utgick från min tidigare gjorda presentation om källkritisk metod (Källmaterial och källkritik). Därefter plastade jag in en sex uppsättningar av varje begrepp, så att sex grupper kunde arbeta parallellt med begreppen.  

Jag letade därefter efter bra källmaterial och hittade Joakim Wendells material om Ådalen 31 (Historia 123).  Fördelen med detta material är att det både går att läsa och få uppläst. Perfekt för mina grupper. På Youtube hittade jag också korta filmer om Ådalen 31 och de skulle passa bra som en ingång till händelserna. 

Nu var det snart dags att dra igång lektionerna. Jag valde att lägga upp dem så här:

Lektion 1 (1,5 timme):

1. Papper och penna utlagt på alla bänkar i samband med lektionsstart.

2. Kort genomgång av arbetsområdet.

3. Förklaring till varför alla fått papper och penna (alla skriva ner anteckningar under min korta genomgång. Dessa skulle sedan bli grunden till första gruppuppgiften).

4. Genomgång

5. Indelning i grupper 

6. Grupperna arbeta med begreppen (och då i de tre steg som Svanelid skriver om)

Lektion 2 (1,5 timme):

1. Återkopppling lektion 1.

2. Filmklipp om Ådalen 31 

3. Kort genomgång

4. Grupperna arbetar med källmaterial från Ådalen 31 och använder begreppen från förra lektionen. De läser, samtalar och diskuterar.

Lektion 3 (1,5 timme):

1. Individuellt arbete med källmaterial och begreppen från första lektionen används i detta arbete. 

Hur gick det då? Jag är ännu inte i hamn med området men de lektioner jag haft har varit riktigt bra. När eleverna har fått tydliga "uppdrag" har deras energi använts till rätt saker och det känns som om de också själva har upplevt lektionerna som givande. De har blivit duktiga på begreppen och kan använda dem när de i grupp muntligt redogör för och diskuterar olika källor. Det ska bli spännande att se vad eleverna säger när de får utvärdera hela arbetsområdet.

Vad var det som gjorde att dessa lektioner blev bättre än de tidigare? Jag tror att det har att göra med att jag haft en tydligare struktur och att jag också "tagit bort" en del störmoment (tidigare har det t ex kunnat vara diskussioner om penna och papper. Nu fick alla ut det direkt och därmed slapp vi lägga tid på penn- och pappersletande). Jag tror också att det passade eleverna bättre att få arbeta i mindre grupper, där grupperna hade tydliga uppdrag. Materialet med de plastade begreppskorten gav också eleverna inledningsvis ett fokus och de visste från början att de här begreppen var de som bar hela arbetsområdet.