Varje år brukar jag lägga ner en del tid på emigrationen när jag undervisar i historia. Jag tänker att det är något som alla kan relatera till. Det kan handla om de senaste årens stora flyktingströmmar, om svenskarnas utvandring till Amerika eller om släktingar som flytt/lämnat sitt hemland för att bosätta sig någon annanstans. I detta kan man ta avstamp.
För någon vecka sedan fick jag en fråga om vilket material jag brukar använda och det tänkte jag berätta i detta inlägg. Det handlar om en film, om statistik och om ett skönlitterärt textutdrag.
Filmen Den stora utvandringen har den AV Mediacentral som jag tillhör köpt in. Det gör att eleverna och jag enkelt kan titta på den. Till filmen finns en lärarhandledning som jag delvis utgår ifrån. Eleverna får arbeta med frågor till filmen med också med större diskussionsfrågor. De får även leva sig in i dåtiden och skriva ett eget dagboksinlägg.
Väldigt många svenskar valde att emigrera till Amerika men det fanns regionala skillnader i antalet som utvandrade. Detta är spännande att fördjupa sig i. På SCB finns en bra artikel att utgå ifrån, Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning. Till denna brukar jag koppla Historisk statistik för Sverige och bland annat titta på befolkningsmängden vid olika årtal (man får scrolla rätt långt ner i dokumentet för att komma fram till de olika tabellerna). Här kan man ta fram en mängd olika uppgifter till eleverna och låta dem jämföra, analysera och dra slutsatser.
Slutligen brukar jag arbeta med ett utdrag ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna. Jag har valt kapitlet Om en veteåker och ett fat korngrynsgröt. Utgår man från Mobergs roman från 1949 är det sidorna 146-154. Detta kapitel väcker tankar och känslor och ger andra, mer personliga, förklaringar till varför många valde att emigrera till Amerika.
Vad använder du för material när du låter eleverna fördjupa sig i emigrationen?
I Kristianstads kommun, precis som i många andra kommuner i Sverige, har man "Sommarboken". Det är bibliotekens sommarlovssatsning för barn och unga. Det man ska göra är att läsa 5 böcker och få en. Jag gillar idén med "sommarboken" och har därför själv passat på att ha "sommarboken". Jag har läst 5 böcker som direkt kan kopplas till min undervisning. Jag har dock inte valt någon bok efter min läsning. Den sporren behöver jag inte längre!
De fem böcker som jag har läst är:
Utmanande undervisning av James Nottingham Det digitala läsandet av Maria Rasmusson Att läsa faktatexter av Adrienne Gear Utvandrarna - LL-förlaget Axel var idiot - LL-förlaget
Två av böckerna fanns med i det "pedagogiska läslyftet" och har diskuterats där (både på Facebook och via HangOuts). Jag var med i två HangOuts (2 och 3) och vill man höra diskussionerna i efterhand finns de att se här nedan:
Vad tar då jag med mig från Nottinghams "Utmanande undervisning"? En hel del skulle jag vilja säga. Förutom konkreta verktyg väcktes många tankar och inför HangOuten valde jag att skriva ner några av dessa.
1) Reflektion - Att lära sig reflektera är viktigt. Hur kan vi som lärare hjälpa eleverna att utveckla denna förmåga? Hur kan vi som pedagoger modellera reflektion?
2) Återkoppling - återkoppling, formativ sådan, är viktig. Hur ska vi som pedagoger hinna med att återkoppla till alla elever? Kan självbedömning och kamratbedömning vara en lösning? Kan man avsätta tid utanför lektionstid för individuella samtal såsom Nottingham skriver? Hur kan man konkret göra? Och hur kan man utveckla sin återkoppling via de digitala hjälpmedlen? Här tänker jag framför allt på dator och video/ljud. Nottingham skriver att det är viktigt att eleverna lär sig återkoppla till sig själv och till andra. Kan de inte det är de hela tiden i behov av läraren och lärarens feedback.
3) Betyg/återkoppling vid utvecklingssamtal - Nottingham skriver att man ska undvika att ge återkoppling i form av betyg. Hur ska man göra så att det blir tydligt för elever/föräldrar var eleven ligger i förhållande till kunskapskraven? Matriser, kan det vara en hjälp?
4) Beröm - enligt Notingham ska beröm fokusera på handling och inte på förmåga. Varför är det så? Hur kan man bli medveten om sitt eget sätt att beröma?
Jag läste också Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och denna var ju uppbyggd på ett helt annat sätt än vad Nottinghams bok var. Rasmusson fick mig att reflektera över det här med läsning och lässtrategier och då framför allt med fokus på det digitala läsandet och digitala texter. Jag tror ju att man ska modellera och visa sina elever hur saker och ting är uppbyggda eller hur man t ex ska närma sig en text. För mig har dock text i många fall varit skönlitterär text eller sakprosa. De digitala texterna har hamnat lite i skymundan. Visst har jag haft genomgångar och visat t ex blogginlägg men jag har inte lika tydligt och strukturerat arbetat med lässtrategier kopplat till de digitala texterna. Det ska jag givetvis råda bot på direkt i min egen undervisning i höst. Rasmusson lyfte fram vissa förmågor eller färdigheter som hon hade sett var viktiga för att elever skulle kunna ta till sig digitala texter på Internet. Dessa var:
1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)
Jag kommer under hösten att fundera vidare kring dessa 5 förmågor/färdigheter för att se hur jag ska kunna få med dem i min undervisning.
Den tredje boken jag läste var Att läsa faktatexter. Det här är en bok som jag tänker att alla pedagoger borde läsa. Den berör faktatexter och hur man kan arbeta med sådana i sitt klassrum. Målgrupp är egentligen lärare på låg- och mellanstadiet men jag hävdar att boken likväl kan läsas av lärare på högstadiet, gymnasiet eller VUX. Det finns så många bra exempel och idéer som man kan använda sig utav i sin egen undervisning. Denna bok har flera beröringspunkter med Rasmussons avhandling. En är vikten av att ha förmågor/färdigheter kopplat till olika texttyper. Gear lyfter i boken fram 5 strategier som hon hävdar är viktiga för att förstå en faktatext. Dessa är:
1) Att zooma in
2) Att ställa frågor och att göra inferenser
3) Att avgöra vad som är viktigt
4) Att göra kopplingar
5) Att transformera
En del av er ser säkert att det finns paralleller också till strategierna som lyfts fram i En läsande klass och som jag tidigare bloggat om gällande gymnasiet (se bl a Projekt läsning).
Förutom att Gear går igenom strategierna ger hon också verktyg för hur man som lärare kan arbeta med strategierna i sitt klassrum. Hon har tydliga exempel från det att läraren modellerar, vidare till uppgifter där elever arbetar tillsammans för att slutligen visa hur eleverna kan arbeta med strategierna på egen hand. Boken är också mycket tydligt uppbyggd då varje strategi har fått ett eget kapitel. Vill man endast fördjupa sig i en av strategierna är det alltså enkelt. Jag kommer att återkomma till Gear i höst och då för att visa hur jag arbetat med strategierna i mitt klassrum.
Jag har också läst två nya böcker från LL-förlaget. Det är klassikern Utvandrarna och sedan en nyskriven bok som heter Axel var idiot. Till båda dessa har jag tagit fram lektionsförslag och lektionerna finns att hämta här på bloggen under "Mallar och instruktioner" eller via lattlast.se. Jag gillade dessa böcker, om man nu kan säga så om böcker som skildrar rätt svåra och jobbiga saker. Axel var idiot skildrar hur det kunde vara att leva med utvecklingsstörning i 1900-talets Sverige. Med sitt enkla språk blir skildringen direkt och påtaglig. Jag tror inte någon lämnas oberörd efter att ha läst den. Utvandrarna i sin tur bygger på Mobergs bok men är omskriven till enklare språk. Här skildras det svenska samhället under 1800-talet och man får följa en bondes kamp för att få jordbruket och ekonomin att gå runt. Efter missväxt, torka och förstörda skördar finns inte längre någon möjlighet att behålla gården och hoppet sätts till landet där borta. Berättelsen om Karl-Oskar och Kristina är inte bara en berättelse om dem. Det är också en berättelse om hur närmare 1,5 miljon svenskar under perioden 1850-1920 valde att utvandra i hopp om att få ett bättre liv i Amerika. Vad är det som gör att en människa väljer att lämna sitt hemland och hur kan det svenska samhället ha sett ut när så många valde att flytta under 1800-talets senare del? Det är bara några av de frågor man ställer sig under och efter läsningen av Utvandrarna.
