De fem böcker som jag har läst är:
Utmanande undervisning av James Nottingham
Det digitala läsandet av Maria Rasmusson
Att läsa faktatexter av Adrienne Gear
Utvandrarna - LL-förlaget
Axel var idiot - LL-förlaget
Två av böckerna fanns med i det "pedagogiska läslyftet" och har diskuterats där (både på Facebook och via HangOuts). Jag var med i två HangOuts (2 och 3) och vill man höra diskussionerna i efterhand finns de att se här nedan:
Vad tar då jag med mig från Nottinghams "Utmanande undervisning"? En hel del skulle jag vilja säga. Förutom konkreta verktyg väcktes många tankar och inför HangOuten valde jag att skriva ner några av dessa.
1) Reflektion - Att lära sig reflektera är viktigt. Hur kan vi som lärare hjälpa eleverna att utveckla denna förmåga? Hur kan vi som pedagoger modellera reflektion?
2) Återkoppling - återkoppling, formativ sådan, är viktig. Hur ska vi som pedagoger hinna med att återkoppla till alla elever? Kan självbedömning och kamratbedömning vara en lösning? Kan man avsätta tid utanför lektionstid för individuella samtal såsom Nottingham skriver? Hur kan man konkret göra? Och hur kan man utveckla sin återkoppling via de digitala hjälpmedlen? Här tänker jag framför allt på dator och video/ljud. Nottingham skriver att det är viktigt att eleverna lär sig återkoppla till sig själv och till andra. Kan de inte det är de hela tiden i behov av läraren och lärarens feedback.
3) Betyg/återkoppling vid utvecklingssamtal - Nottingham skriver att man ska undvika att ge återkoppling i form av betyg. Hur ska man göra så att det blir tydligt för elever/föräldrar var eleven ligger i förhållande till kunskapskraven? Matriser, kan det vara en hjälp?
4) Beröm - enligt Notingham ska beröm fokusera på handling och inte på förmåga. Varför är det så? Hur kan man bli medveten om sitt eget sätt att beröma?
Jag läste också Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och denna var ju uppbyggd på ett helt annat sätt än vad Nottinghams bok var. Rasmusson fick mig att reflektera över det här med läsning och lässtrategier och då framför allt med fokus på det digitala läsandet och digitala texter. Jag tror ju att man ska modellera och visa sina elever hur saker och ting är uppbyggda eller hur man t ex ska närma sig en text. För mig har dock text i många fall varit skönlitterär text eller sakprosa. De digitala texterna har hamnat lite i skymundan. Visst har jag haft genomgångar och visat t ex blogginlägg men jag har inte lika tydligt och strukturerat arbetat med lässtrategier kopplat till de digitala texterna. Det ska jag givetvis råda bot på direkt i min egen undervisning i höst. Rasmusson lyfte fram vissa förmågor eller färdigheter som hon hade sett var viktiga för att elever skulle kunna ta till sig digitala texter på Internet. Dessa var:
1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)
Jag kommer under hösten att fundera vidare kring dessa 5 förmågor/färdigheter för att se hur jag ska kunna få med dem i min undervisning.
Den tredje boken jag läste var Att läsa faktatexter. Det här är en bok som jag tänker att alla pedagoger borde läsa. Den berör faktatexter och hur man kan arbeta med sådana i sitt klassrum. Målgrupp är egentligen lärare på låg- och mellanstadiet men jag hävdar att boken likväl kan läsas av lärare på högstadiet, gymnasiet eller VUX. Det finns så många bra exempel och idéer som man kan använda sig utav i sin egen undervisning. Denna bok har flera beröringspunkter med Rasmussons avhandling. En är vikten av att ha förmågor/färdigheter kopplat till olika texttyper. Gear lyfter i boken fram 5 strategier som hon hävdar är viktiga för att förstå en faktatext. Dessa är:
1) Att zooma in
2) Att ställa frågor och att göra inferenser
3) Att avgöra vad som är viktigt
4) Att göra kopplingar
5) Att transformera
En del av er ser säkert att det finns paralleller också till strategierna som lyfts fram i En läsande klass och som jag tidigare bloggat om gällande gymnasiet (se bl a Projekt läsning).
Förutom att Gear går igenom strategierna ger hon också verktyg för hur man som lärare kan arbeta med strategierna i sitt klassrum. Hon har tydliga exempel från det att läraren modellerar, vidare till uppgifter där elever arbetar tillsammans för att slutligen visa hur eleverna kan arbeta med strategierna på egen hand. Boken är också mycket tydligt uppbyggd då varje strategi har fått ett eget kapitel. Vill man endast fördjupa sig i en av strategierna är det alltså enkelt. Jag kommer att återkomma till Gear i höst och då för att visa hur jag arbetat med strategierna i mitt klassrum.
Jag har också läst två nya böcker från LL-förlaget. Det är klassikern Utvandrarna och sedan en nyskriven bok som heter Axel var idiot. Till båda dessa har jag tagit fram lektionsförslag och lektionerna finns att hämta här på bloggen under "Mallar och instruktioner" eller via lattlast.se. Jag gillade dessa böcker, om man nu kan säga så om böcker som skildrar rätt svåra och jobbiga saker. Axel var idiot skildrar hur det kunde vara att leva med utvecklingsstörning i 1900-talets Sverige. Med sitt enkla språk blir skildringen direkt och påtaglig. Jag tror inte någon lämnas oberörd efter att ha läst den. Utvandrarna i sin tur bygger på Mobergs bok men är omskriven till enklare språk. Här skildras det svenska samhället under 1800-talet och man får följa en bondes kamp för att få jordbruket och ekonomin att gå runt. Efter missväxt, torka och förstörda skördar finns inte längre någon möjlighet att behålla gården och hoppet sätts till landet där borta. Berättelsen om Karl-Oskar och Kristina är inte bara en berättelse om dem. Det är också en berättelse om hur närmare 1,5 miljon svenskar under perioden 1850-1920 valde att utvandra i hopp om att få ett bättre liv i Amerika. Vad är det som gör att en människa väljer att lämna sitt hemland och hur kan det svenska samhället ha sett ut när så många valde att flytta under 1800-talets senare del? Det är bara några av de frågor man ställer sig under och efter läsningen av Utvandrarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar