Världsbokdagen den 23 april - det här ska jag göra!

På måndag, den 23 april, är det Världsbokdagen. Det är en dag som jag tycker alla i skolan borde uppmärksamma. Varför det, kanske du undrar? Jo, jag anser att litteratur och tillgången till litteratur är viktigt i ett samhälle. Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), som står bakom denna dag, säger att:

Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande, och målet med Världsbokdagen är att uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism. 

            Källa: http://www.unesco.se/varldsbokdagen/

Det kan jag skriva under på.

På måndag är det då dags att lyfta författare och böcker och det ska jag göra i min undervisning i Svenska 1 på gymnasiet. Vi ska använda 1,5 timme till detta, för så lång är min lektion. Vad är det då eleverna och jag ska göra? Jo, följande.

Jag har i samråd med skolans bibliotekarie Marit Hammarland valt ut tre olika böcker. Jag kommer att läsa inledningarna till dessa tre böcker högt för klassen. Eleverna kommer sedan att få arbeta enskilt med några frågor.

Frågor efter högläsningen

1. Vilken av de tre inledningarna gillade du mest?

2. Varför gillade du denna? Förklara och motivera.

3. Om du kort skulle sammanfatta vad inledningen handlade om, vad skulle du då skriva? Din sammanfattning får vara på max 7 meningar.

När alla fått möjlighet att skriva ner sina svar kommer klassen att delas in i grupper om 3-4 personer. I gruppen berättar eleverna för varandra vilken inledning de gillade mest och varför de gillade just denna. De ska också få läsa upp sina sammanfattningar för varandra och jämföra dem. Har de som valt samma bok tagit upp samma saker?

När detta är gjort kommer jag kort att berätta om Unesco och Unescos arbete. Därefter ska grupperna få ut diskussionsuppgifter som är kopplade till det citat från Unesco som jag har lagt in här ovan. 

Diskussionsuppgifter:

1. Unesco säger att "Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande". Vad tror du att Unesco menar med detta? Diskutera i gruppen och skriv ner era tankar.

2.  Enligt Unesco är målet med Världsbokdagen att "uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism". Hur tänker du att man kan göra för att kämpa mot analfabetism och uppmuntra författare att skriva? Diskutera och lista alla de förslag som ni kan komma på.

När grupperna fått diskutera kommer vi att följa upp svaren i helklass. Så kommer vårt arbete att läggas upp. 

Nu undrar du säkert vilka inledningar det är jag ska läsa. Det är inledningen av Boktjuven av Markus Zusak, 

Tappa greppet av Katarina von Bredow 

och Förflyttade av Hanna Christenson.

Man skulle kunna välja helt andra böcker, böcker som berör teman som krig, uppväxtmiljö och barndom. Hade jag gjort det hade jag nog valt Jag är Malala av Malala Yousafzai, Om det var krig i Norden av Janne Teller och novellen Du och jag mot världen av Zulmir Becevic. 

Tycker du att mitt upplägg verkar intressant får du gärna knycka det. Trevlig läsning på Världsbokdagen!

Svenska i samarbete med skolans bibliotekarie

Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för.

I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Hela området kommer att avslutas med en gemensam filmvisning och filmen blir utgångspunkt för ett "textsamtal" utifrån Aidan Chambers modell.

Vill man ha den långa versionen av vårt samarbete är den så här. Under hösten samarbetade jag och skolans bibliotekarie när vi skulle läsa noveller och ha novellsamtal. Om du är intresserad av att läsa om hur vi arbetet med novellsamtal kan du läsa vidare i inläggen Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie och Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie del 2.

Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Idén har sedan legat på tillväxt och i början av vårterminen blommade den ut i fullo. Jag ville nyttja Läshörnan, en tjänst från AV Media Skåne, som innehåller e-böcker och ljudböcker, jag ville få in informationssökning, jag ville använda den digitala tekniken på olika sätt och jag ville att mina elever skulle få möjlighet att delta i organiserade samtal. Utgångspunkt var följande delar ur det centrala innehållet:

Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. Hon var positiv och ville gärna vara med men då från början. Vi satte därför igång vår planering och kom fram till att vi kunde:

- läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. Jag kollade igenom utbudet och gjorde i ordning en digital bokhylla med klassiska noveller. Jag såg till att det fanns mer lättlästa noveller men också en del språkligt svårare noveller, jag såg till att det fanns svenska författare och utländska författare, kvinnliga författare och manliga författare och jag såg till att det fanns noveller som e-bok men också noveller som ljudbok. Bibliotekarien kollade Legimus och Inläsningstjänst för att hitta noveller där till de elever som behövde detta stöd. Det skulle finnas något för alla.

- arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. Vi utgick från min filmade genomgång om berättarkurvan. Därefter modellerade bibliotekarien och jag hur man kan lägga in en novell på berättarkurvan. Vi utgick från Stig Dagermans novell "Att döda ett barn" och visade den filmade version som Skarsgård gjort. Min filmade genomgång kan du se här:

- ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. Då vi tidigare arbetat med Aidan Chambers modell för boksamtal ville vi använda samma modell. Vi ville ha en action-film och gärna en novellfilm för att hinna se den under en lektion. Jag kastade ut en fråga om bästa tips på novellfilm på FB och fick en en mängd goda förslag. Just nu håller vi på att välja ut den film vi ska använda oss utav.

- bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. Vi utgick från de söktjänster vi har på skolan och började med ne.se. Eleverna fick läsa, plocka ut viktig information och sedan sammanställa sin information genom att skapa infografk. Då eleverna har Chromebook ville vi arbeta med ett tillägg som gick att koppla ihop med deras konto. Vi valde Piktochart och skolbibliotekarien hade i förväg tagit fram ett exempel. Hon modellerade hur man skapade konto, visade den färdiga mall vi ville att eleverna skulle arbete med och sedan visade hon hur man arbetade med mallen. Hon repeterade också hur man loggar in och söker på ne.se. 

- arbeta med skriftlig framställning av text genom att låta eleverna beskriva och analysera sin lästa novell utifrån berättarkurvan. Eleverna fick skriva i Google Dokument och dela sin text med mig.



När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).

Arbetsområde: Den klassiska berättarkurvan

Det du ska få göra under de kommande veckorna är:

• Lära dig vad den klassiska berättarkurvan är för något
• Läsa en klassiska novell, gå till Läshörnan på http://www.avmediaskane.se/
• Söka och sammanställa information om novellens författare
• Skapa infografik om författaren
• Se en film och analysera filmen utifrån berättarkurvan
• Ha ett textsamtal utifrån Chambers modell (Gillar, Ogillar, Frågetecken, Mönster) om den film vi tillsammans sett

I denna information la jag in en enkel tabell, där de olika uppgifterna synliggjordes (se nedan). Elevernas uppgift blev att fylla i efterhand som de gjort klart de olika uppgifterna men också beskriva hur de gjort och vad de kunde ha gjort för att förbättra eller utveckla.

Uppgifter:	Detta är gjort:	Jag gjorde så här:	Jag skulle kunna utveckla/förbättra genom att göra så här:
Lära mig den klassiska berättarkurvan
Läsa en klassisk novell
Söka och sammanställa information om novellens författare
Skapa infografik om författaren
Se film och analysera utifrån berättarkurvan
Genomföra textsamtal utifrån Chambers modell

Vårt arbete har löpt på och eleverna har varit engagerade. Vissa lektioner har vi glömt bort tiden och haft längre lektioner än vanligt. Visst är det härligt! Nu ska vi snart dra ihop trådarna och utvärdera arbetsområdet. Spännande ska det bli!

Läsårets sista novellsamtal

I mina grupper i Svenska 1 valde vi att avsluta med novellsamtal. Då vi tidigare använt Aidan Chambers modell kändes det naturligt att fortsätta med den. Eleverna visste hur den fungerade och de kunde fokusera på texten i sig och inte så mycket på hur samtalet skulle gå till.

För att få ett bra samtal fick eleverna i förväg ut den mall som jag gjort. För den som är intresserad finns mallen att hämta HÄR.

Jag och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, såg också till att de noveller vi använde lästes under lektionstid. Några elever valde att läsa tyst på egen hand, några andra lyssnade på fröken, några elever läste högt för varandra och vissa valde att lyssna på novellerna på Spotify. De noveller vi valt till dessa samtal var:

Början av Gun-Britt Sundström

Heder av Jens Lapidus 

Spår i snön av Jonas Karlsson

Grupperna var ungefär desamma som vid förra samtalet och varje grupp bestod av 6 elever. Rätt små grupper alltså. När det var dags för samtal hade jag en grupp och bibliotekarien en annan. Den tredje gruppen fick på egen hand arbeta med andra uppgifter alternativt förbereda sig för novellsamtalet.

Hur gick då samtalen? Jag kunde se en klar utveckling från det att vi för första gången använde modellen. Vi gjorde på samma sätt. Vi började med att kort sammanfatta novellen. Sedan gick vi vidare till de fyra rubrikerna och jag punktade upp på tavlan. Därefter försökte vi koppla ihop det vi hade skrivit upp på tavlan och sedan började den egentliga diskussionen. Det jag märkte var att eleverna på ett helt annat sätt kunde diskutera novellerna och de kunde ta hjälp av de lässtrategier vi arbetat med. De kunde hitta ledtrådar i texten, de kunde läsa mellan raderna och de kunde utan problem sammanfatta novellerna. De kunde också lyfta in en del av de begrepp vi använt när vi läst olika skönlitterära texter. 

Samtalen blev olika i grupperna och detta trots att vissa grupper hade läst samma novell. En av grupperna fastnade för en del krångliga ord och då de skrivit upp på vilken sida orden fanns kunde gruppen tillsammans, genom att läsa raden med ordet högt, få en förståelse för innebörden och sedan med andra ord förklara vad ordet betydde. En annan grupp fastnade i novellens uppbyggnad. Novellen hoppar mellan dåtid och nutid och eleverna pratade om återblickar, icke-kronologiskt berättad och parallellhandling. En tredje grupp fastnade för pojken som var mobbad. De diskuterade vad det var som gjorde att man sa att han inte var som alla andra. De letade ledtrådar i texten, läste mellan raderna och satte ihop det de fick fram till en bra förklaring. En fjärde grupp fastnade i karaktärerna och hur dessa hängde ihop och då fick vi stanna en stund vid detta.

Att samtalen gick bra förstår ni genom det jag skrivit. Riktigt skoj tycker jag också att det är att vi faktiskt kunde använda oss utav allt det vi lärt oss under året. Samtalen kom förbi gillar och ogillar och i flera grupper kunde samtalen röra sig nära den text vi tillsammans läst. Positivt med tanke på att Katarina Lycken Ruter vid uppstarten för utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare nämnde att forskning visar att många textsamtal i klassrummen stannar vid gillar/ogillar samt går långt utanför texten.

Vad tyckte då eleverna om dessa samtal? Fortfarande var det många som var mycket positiva till samtalen. 92 % av eleverna gav samtalen 3,4 eller 5 på en skala 1-5. Det var dock några fler som denna gång gav samtalen en trea och när jag läste igenom deras motiveringar kunde jag bl a se förklaringar som:

"Vi gav inte allt"

"Vi kunde läst på bättre"

Eleverna har alltså reflekterat över sin insats och menar antagligen att de inte kunde delta lika aktivt som de kanske skulle ha kunnat om de läst novellen en extra gång.

Samtalen var en bra avslutning på terminen och kursen och samtalsformen enligt Chambers modell tar jag med mig till nästa läsår och mina nya grupper i Svenska 1.