Att våga utmana

Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Min tanke med arbetet vara att det skulle leda både till läsning, skrivande och samtal i någon form.

Jag utgick från ämnets syfte:

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
3. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
4. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet:

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Med dessa utgångspunkter utmanade jag mina elever vid flera tillfällen. Första utmaningen var att få alla elever att läsa en valfri roman. Många av mina elever säger att de inte läser och att de absolut inte vill läsa någon påhittad berättelse. För mig blev detta alltså utmaning nr 1, att få alla att välja en bok och sedan komma igång med sin läsning. Vi läste via telefon och Legimus, vi använde Läshörnan från Avmedia Skåne och vi använde traditionella böcker.

Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. De flesta av mina elever har fått skriva traditionella bokrecensioner och det är de bekväma i. Att ändra uppgiftens form och få eleverna att köpa den nya redovisningsformen blev utmaning nr 2.

Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Det där att spela in sin röst och att prata om en bok som man läst var för många till en början helt otänkbart.  

Hur gick det då? Och vad gjorde vi under detta arbetsområde?

Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. Mina elever fick möjlighet att välja en roman från sidorna 46-53 i årets katalog. De gick sedan till biblioteket och lånade den valda romanen. När några elever kommit igång med sin läsning kände de att romanen inte riktigt fångade dem. Jag lät dem därför välja om och denna gång fick de också välja romaner som hade några år på nacken.

Med elevernas valda romaner till hjälp arbetade vi sedan med de fyra lässtrategierna:

- att överblicka/ se framåt

- att ställa frågor/undra

- att upptäcka/reda ut oklarheter

- att sammanfatta

Är man intresserad av att ta del av det material som jag tagit fram till dessa strategier finns de att hämta här:

Mallar och instruktioner

Eleverna fick alltså läsa i sina böcker och sedan utifrån det de läst arbeta med strategierna. De fick diskutera med varandra och de fick berätta muntligt men också skriva ner sina tankar till mig. Tidigt under arbetet fick de också ut en skriftlig uppgift som jag kallade "romanredovisning". Denna utgick ifrån fyra punkter kring vilka eleverna skulle skriva. Rubrikerna var:

- Om huvudpersonen

- Viktigaste händelsen

- Bästa meningen

- Omdöme

Eleverna skrev i Google Dokument och delade sina romanredovisningar med mig. Jag kommenterade under resans gång och eleverna kunde kontinuerligt utveckla sina texter. När de kände sig nöjda sa de till mig att deras texter var klara och jag läste och bedömde dem.

Det sista steget i detta arbeta var att spela in en podcast i grupp. Eleverna fick ut denna instruktion:

Flera av eleverna hade inte koll på vad en podcast är så vi fick börja där. Vi tog också hjälp av Ljungsbroskolans elever, då några där spelat in en podcast. Mina elever fick lyssna på Ljungsbroskolans inspelning och kunde då få en förståelse för vad de själva sedan skulle göra.  Jag delade in klassen i grupper och eleverna fick vara med och påverka gruppindelningen. Det som var utgångspunkt för indelningen var att ingen i gruppen skulle ha läst samma bok. Eleverna fick fria tyglar att strukturera upp innehållet i podcasten men för att stötta och ge exempel gick jag igenom Chambers fyra rubriker men också punkterna till romanredovisningen. Dessa skulle de kunna använda för att hitta struktur till sitt manus. 

Grupperna började arbete och de tog fram manus med punkter kring det de ville prata om. Någon elev valde att börja punkta ner på sin dialekt. Så här såg det ut:

Efterhand som grupperna blev klara började vi spela in på iPad. Första gruppen spelade in i Garageband men det blev inte riktigt bra. Jag tog därför på mig att ta fram en annan app. Jag testade Opinion och Wavepad och de följande grupperna valde sedan att spela in i WavePad. 

Detta att spela in en Podcast var nog den största utmaningen. En av mina elever förklarade att han aldrig hade svettats så mycket under en lektion som  han gjorde i samband med inspelningen. Han fixade dock att prata och berätta om sin bok och det gjorde att han växte. Det var också denna elev som i samband med att uppgiften presenterades sa att han aldrig skulle vara med vid inspelningen. Han ändrade sig dock, som ni förstår. 

Fortfarande återstår ett par podcastinspelningar men majoriteten har blivit klara. Det som jag upplever positivt efter vårt arbete med romanerna är:

1. att alla elever läste en roman.

2. att många elever gillade sina böcker. "En farlig vän" av Ritta Jacobsson fick 8 av 10, "Kickboxaren 2"  av Niklas Krog fick 4 av 5, "Leva med döden" av Caroline Larsson fick 4 av 5 och samma betyg fick också "Gåtan Felicia Hill" av Elsie Petrén.

3. att eleverna gjorde bra podcast-inspelningar där de samtalade om sina böcker. Visst skulle de kunnat ha mer dialog och mer spontana tankar men för att vara första gången är inspelningarna klart godkända. 

4. att vi kunnat använda skönlitterära böcker för att arbeta med flera av punkterna från det centrala innehållet.

5. att eleverna vågade gå in i utmaningarna och också leverera. Så häftigt!