Språksociologi - undersökning och Elixir

Sugen på att arbeta med språksociologi i en klass men liter osäker på vad du ska göra? Här kommer två tips som utgår från min egen undervisning i svenska 1 på gymnasiet. Knyck delar eller inspireras till egna planeringar.

Mina elever fick i år göra en mini-undersökning. De gjorde den individuellt och de fick göra den hemma. Undersökningen handlade om att eleverna skulle analysera sitt eget språk utifrån tre aspekter men också intervjua en vuxen i sin närhet samt gärna ytterligare en person utifrån samma aspekter. Det resultat som eleverna fick fram analyserade de sedan i syfte att hitta likheter och skillnader. Nedan ser du en del av uppgifts-beskrivningen.

Till sin hjälp fick eleverna också ut ett enkelt protokoll.

När eleverna genomfört sina intervjuer fick de presentera sin undersökning muntligt för övriga i klassen (vem de intervjuat, ålder och kön på den de intervjuat samt vilka likheter och skillnader de kunnat se). Det blev tydligt för oss alla att svordomarna mer eller mindre var de samma oavsett vem de intervjuat men att slanguttryck skilde sig åt utifrån framför allt ålder. De största skillnaderna fanns när eleverna jämförde hur olika personer använde förkortningar. Vuxna använde färre förkortningar och rätt "traditionella" sådana såsom mvh medan unga använde klart fler förkortningar och många som kom från engelskan såsom brb. 

Genom denna uppgift fick eleverna möjlighet att utgå från sig själva och sitt eget språk och sedan träna sig i att på ett enkelt sätt analysera och dra slutsatser. 

Vi har också under detta arbetsområde arbetat med en skönlitterär text, nämligen novellen Elixir av Alejandro Leiva Wenger. Novellen finns att läsa i Till vår ära.  Har du ännu inte läst novellen tycker jag att du ska göra det. Den bryter mot många av de regler som finns i vårt skriftspråk, samtidigt som den innehåller slang och uttryck som tillhör ungdomsspråk och gruppspråk. Givetvis är det det som gör att den är så bra att använda när man arbetar med språksociologi.

Novellen inleds så här:

Jag valde att läsa novellen högt för mina elever och de fick sedan enligt EPA (enskilt, par, alla) diskutera novellen utifrån ett givet antal frågor. Då jag tycker novellen är mycket intressant att samtala om utifrån ett språkligt perspektiv var det givetvis här fokus låg. Eleverna fick bl a fundera över:

- hur denna novell språkligt skilde sig från novellen Början av Gun-Britt Sundström, som vi tidigare läst.

- hur språket påverkade elevernas läsning av texten

- vad författaren kan ha haft för tanke med att skriva sin novell på detta sätt

- om novellen skulle kunna kopplas samman med några av de olika -lekter som vi gått igenom (sociolekt, idiolekt, dialekt, kronolekt) och vad i texten som kunde exemplifiera dessa -lekter

Sedan diskuterade vi som vanligt novellens handling, struktur, miljö och de olika karaktärer som återfinns i den. Riktigt bra diskussioner fick vi till. 

Jag hoppas att mina två tips kan inspirera dig i ditt arbete. Har du några frågor eller vill diskutera vidare kring området språksociologi får du gärna höra av dig!