Jag frågar eleverna vad de ser. De berättar för varandra och sedan tar jag vid. Jag preciserar varifrån fotografiet är, vem Josef Schultz är och vad han gör. Jag säger att Josef är 31 år gammal, att han var soldat under andra världskriget, att han valde att lägga ner sitt vapen och att många tror att han för sin vapenvägran straffades med döden.
Tillsammans har vi nu skapat en förståelse för vad fotografiet visar. Vi går vidare.
Jag berättar att vi ska lyssna på en novell, en nyskriven sådan av Olivia Bergdahl. Novellen heter Hjälten Josef Schultz på fotografiet. Till denna finns några diskussionsfrågor som eleverna får ut.
Vi lyssnar på novellen tillsammans och när novellen är slut får var och en skriva ner sina reflektioner kring frågorna. Elevernas delas sedan in i grupper. Tillsammans får de diskutera sina svar. Gruppernas svar sammanställs och läggs sedan på en digital samarbetsyta, Padlet. När klassen samlas igen tar vi avstamp i vår Padlet. Vi ser på gruppernas svar. Vilka tankar och åsikter har kommit fram?
***
Så här arbetade jag med ett fotografi och en novell som finns att lyssna på på Sveriges Radio. Det blev ett avstamp i ett arbetsområde som handlar om historiska källor och källkritik. Vårt arbete ska nu fortsätta. Hur trovärdig är egentligen ett foto? Och hur påverkas vi när vi får höra novellen "Hjälten Josef Schultz på fotografiet"?
Igår fick jag möjlighet att hålla i förmiddagens program på min skola. Uppdraget, som jag fått från skolledningen, var att presentera IKT och gärna lite om språkutvecklande arbetssätt. Sagt och gjort. Jag tog fram ett program, där jag inledde med IKT för alla kollegor på skolan. Därefter pratade jag och skolans bibliotekarie Marit Hammarland om boksamtal för skolans språklärare och andra intresserade. Sedan följde en kort översikt över språkutvecklande arbetssätt som avslutades med en workshop i padlet.
Då jag gärna ser att de som lyssnar på mig får med sig något som de direkt kan använda i sin egen undervisning lät jag kollegorna få börja med en entrance ticket på vanlig post it-lapp. De skulle utifrån den information som skolledningen gått ut med få skriva ner sina förväntningar på förmiddagen.
När jag sedan drog igång med IKT-presentationen valde jag bl a att prata om följande punkter:
Google Dokument
Google Drive
Tillägg till Chrome
Responsverktyg
Interaktion - dialog
Entrance och exit ticket
Mina kollegor fick testa att använda Padlet, där de fyllde i hur de använda IKT i sin undervisning. Så här skrev några av dem.
De fick också skatta sin egen säkerhet i användandet av Googles produkter, en högst aktuell fråga då vi ska gå in i GAFE. Till denna fråga fick de använda voto.se.
Sedan lät jag dem också reflektera över hur de skulle kunna använda verktyg som voto.se och todaysmeet.com i sin egen undervisning och till denna fråga fick de testa todaysmeet.com.
Sist men inte minst fick de tipsa varandra om olika IKT-verktyg som de använder och upplever som bra. Denna övning gjordes i answergarden.
För de som kände sig osäkra på hur man drar ner tillägg visade jag min Youtube-kanal och filmen "Lägga till tillägg i Chrome".
När passet började gå mot sitt slut fick kollegorna ta fram sin entrance ticket, läsa igenom det de skrivit och sedan ge en kommentar. Lappen satte de sedan på dörren i samband med att de lämnade lokalen. På så sätt fick de också göra en exit ticket.
När jag sedan drog igång det andra passet, det om boksamtal, gjorde jag det tillsammans med Marit Hammarland. Vi berättade om strukturen för samtalen men också vinsten med att vara två. Förhoppningsvis är det fler som känner att de kan ta hjälp av skolbibliotekarien i sitt arbete med litteratur och textsamtal.
Sista delen av förmiddagen användes till en kort introduktion till språkutvecklande arbetssätt och jag valde att även här fokusera på saker som kollegorna skulle kunna nyttja direkt i sin egen undervisning. Jag lyfte några lässtrategier. Sedan fokuserade jag på textstrukturer och hur man kan använda grafiska modeller för att stötta eleverna, på sambandsord som återfinns i olika textstrukturer och slutligen begreppsförmågan och hur man kan arbeta med den.
Nedan ser du några exempel på hur man grafiskt kan ge eleverna stöd när man pratar om textstrukturer. Först ett exempel på en tankekarta, som kan användas när man pratar om beskrivande texter. Därefter en tidslinje som kan användas när man pratar om kronologi, tidsföljd och slutligen ett venndiagram, som kan användas när man pratar om komparativa, jämförande texter (likheter och skillnader):
Alla fick också testa att göra en egen padlet och det var uppskattat. För den som är osäker på hur padlet fungerar kan man läsa vidare i ett av mina tidigare inlägg där det också finns en steg-för-steg-handledning:
Jag hoppas och tror att mina kollegor gillade förmiddagens upplägg. Nu gäller det att vi på min skola går vidare och fortsätter skapa tid och utrymme för olika workshops, där vi bl a fokuserar på GAFE och hur man kan arbeta med GAFE i undervisningen.
Ibland får man frågor om olika IKT-verktyg och denna vecka har flera sådana frågor ställts till mig. En kollega undrade efter verktyg för att göra digitala exit tickets och en annan hur man skulle kunna fånga upp åhörares åsikter efter en föreläsning. I båda fallen svarade jag att man kan använda Padlet.
Vad är då padlet? Jag ser padlet som ett verktyg med flera olika användningsmöjligheter. Man kan använda padlet för att skapa en digital anslagstavla för sig själv eller tillsammans med andra (kanske vid brainstorming). Man kan använda padlet för att köra exit tickets (återkoppling/utvärdering) . Man kan också använda padlet för att skapa ett gemensamt "rum" till ett arbetsområde (kanske när man ska skapa ämnesövergripande projekt).
Hur gör man då för att komma igång med padlet? Först och främst ska man skapa ett eget konto. Med ett eget konto kan du styra över dina padlet på ett annat sätt än om du bara skapar en padlet utan inlogg. När du väl har skapat inlogg är det bara att börja bygga. Nedan kommer jag steg för steg att visa hur du bygger din vägg:
1. Börja med att skapa en ny padlet
2. Redigera sedan din vägg. Det gör du genom att klicka på kugghjulet
3. Döp din vägg, lägg eventuellt till en beskrivning och ett porträtt
4. Välj bakgrundsbild (och här får du fundera över vad du ska använda din padlet till. Ska du låta många skriva på den ska du kanske inte använda en bild med alltför många färger och former. Då kan det vara svårt att se de olika inläggen).
'
5. Välj layout (här kan du välja att låta alla inlägg komma huller om buller (fri form), efter varandra (ström) eller bredvid varandra (grid)
6. Fundera över vem som ska få se och få tillgång till din padlet (integritet). Jag brukar välja "Dold länk".
7. Välj adress som ska användas. Här brukar jag kopiera adressen och sedan gå till korta.nu för att skapa en egen adress (som är lättare och som jag själv bestämt)
8. Nu är din sida klar och du kan dela ut den som en länk, HÄR ÄR MIN LÄNK eller bädda in den på exempelvis en blogg (längst ner på sidan ser du hur min padlet blev).
9. När du sedan har använt din padlet och t ex fått in alla svar från en utvärdering kan du exportera dessa (visst är det bra!)
Här ser du min padlet. Lägg gärna in hur du använder padlet i din undervisning!
Att arbeta som lärare är oerhört roligt och inspirerande. Att också få lov att arbeta med den digitala tekniken i lärandet och undervisningen gör att ens arbete blir än roligare. Det tycker i alla fall jag. Jag försöker hålla mig uppdaterad i den nya tekniken och jag försöker lära mig olika program och appar som på olika sätt kan bidra till att min undervisning skapar ökade förutsättningar för alla att lyckas.
Jag tänkte här nedan kommer med några tips på program och appar som jag har stor nytta av i min undervisning och som jag hoppas du också kan ha nytta av.
För alla de som har läs- och skrivsvårigheter är det guld värt att kunna använda LEGIMUS. Legimus finns idag som app till padda och telefon och det gör att eleverna kan läsa sina böcker precis när som helst, var som helst. Så smidigt! Är du osäker på hur man får till ett konto kan du alltid prata med din skolbibliotekarie. Bibliotekarierna brukar vara experter på detta!
I min historieundervisning använder jag en hel del tidslinjer. Jag har själv snöat in på TIMETOAST, som jag tycker är enkel att använda. Du skapar din tidslinje, lägger till händelser, personer o.s.v. och sedan kan du också länka vidare till ytterligare information om personen eller händelsen. Det som jag också gillar med Timetoast är att du kan bädda in sidan på din blogg så att tidslinjen dyker upp så som den är i ditt inlägg.
I undervisningen kan det också vara av intresse att ibland köra röstningar eller kanske omröstningar. Här finns det många olika varianter att välja mellan. Den som jag använt mest är VOTO. Även Voto är enkel att använda och för att ha koll på mina röstningar har jag valt att skapa ett eget konto. Det behöver man dock inte.
När undervisningen ska utvärderas kan det ibland vara bra att göra utvärderingen digital. Då får man allt material samlat och kan sedan arbeta vidare med det. När jag gör digitala utvärderingar använder jag mig av SURVEYMONKEY. Även här finns det många olika varianter men som sagt Surveymonkey har jag fastnat för.
Ibland vill man skapa en gemensam samarbetsyta och till detta använder jag PADLET. Du kan själv bestämma vem som ska se din yta, vilka rättigheter personerna ska ha (läsa, skriva, korrigera...) och du kan på din yta lägga in text, länkar, bilder och en hel del annat. Jag använder Padlet mest för gruppdiskussioner men jag vet att det finns många som använder Padlet till ett nytt arbetsområde. All information man vill ha samlad kan man ju lägga in på sin yta.
Mina senaste erövringar är Prezi och Lucidchart. Prezi är kanon som ett alternativ till vanliga genomgångar och presentationer. Med Lucidchart kan du göra snygga diagram och jag som gillar struktur är helt såld på detta. I svenskundervisningen arbetar jag med Venndiagram och det kan man enkelt få till här.
Mitt sista tips idag är kanske det allra viktigaste. Säkert har många, precis som jag, surfat runt på nätet, hittat en massa bra sidor och sen när du någon vecka senare ska komma ihåg sidan är den spårlöst försvunnen från ditt minne. För att slippa detta kan man använda sig utav PEARLTREES. Här samlar du alla bra sidor som du hittat på nätet. Du kan skapa mappar för olika ämnen eller innehåll. Det bästa med Pearltrees är att du kommer åt det från din telefon, din dator och från din padda. Lägger du till en sida när du är på mobilen kommer sidan automatiskt att finnas med när du går in via din dator. Supersmidigt! Den näst bästa med Pearltrees är att man inte bara kan samla sidor på nätet utan också foto, dokument och anteckningar. Rätt heltäckande med andra ord.
