Mallar och instruktioner

måndag 26 januari 2015

Att arbeta med skönlitteratur och sakprosa i historia



Att läsa skönlitteratur är för mig självklart. Jag läser gärna och mycket. Ibland önskar jag att dygnet hade fler timmar så att jag skulle kunna läsa ytterligare lite till. Samtidigt som det är så för mig vet jag att många av mina elever inte möter några skönlitterära texter mer än i möjligtvis svensk- och engelskundervisningen. Väldigt synd, tycker jag, för skönlitterära böcker av olika slag kan berika och skapa en annan förståelse och inlevelse än vad rena sakprosatexter kan.  Med detta i mina tankar bestämde jag mig för att jag från och med januari månad skulle se till att koppla samman någon skönlitterär text med varje nytt arbetsområde i historia. Jag bestämde också att texten ska läsas högt av mig så att ingen elev hamnar utanför p g a bristande läsförståelse.

Hur har det då gått? Jo, över förväntan måste jag säga. Jag har startat upp två nya arbetsområde än så länge. Ett om revolutionerna och stora förändringar på 1700-1800-talet och ett om världskrigen. Till båda kopplade jag litteratur.

När jag skulle inleda arbetsområdet om revolutioner och stora förändringar valde jag att läsa ett utdrag ur Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. Eleverna fick under min läsning fundera på vad mitt utdrag hade att göra med förändringar och industrialismen. För att inte eleverna skulle fastna i språket utgick jag från en lättläst version.



Eleverna hängde med direkt i min läsning och det kändes som om de fick en förståelse för tiden och för de förändringar som hände i samhället under denna tid. Länken från Sveriges 1800-tal till Englands 1700-tal blev enkel och eleverna följde sedan med i det fortsatta arbetet.

När det gällde arbetsområdet om världskrigen valde jag att utgå från På västfronten intet nytt. Jag läste vissa delar av boken högt och till detta ställde jag också ett antal frågor som eleverna fick diskutera tillsammans med mig efter läsningen. Även denna bok fungerade bra som en inkörsport till området och vi kunde tillsammans diskutera vad vi egentligen hade fått reda på om kriget utifrån det jag läst. Sedan byggde vi vidare på vår gemensamma kunskap och utökade den genom en mindmap i klassrummet.

Då det fungerade väldigt bra att arbeta med högläsning i historia valde jag att fortsätta med det inom arbetsområdet världskrigen. Jag bytte dock litteratur och gick från På västfronten intet nytt till Blod och lera.



Har du inte använt denna bok tidigare måste jag passa på att tipsa om den. Det är en bok, som också den är utgiven av LL-förlaget. Den varvar fakta med utdrag från brev, från uttalanden av historiska personer och den fokuserar helt på första världskriget. Vill man inte själv bygga upp lektioner kopplat till den kan jag tipsa om de lektionsplaneringar som finns att hitta HÄR.

Jag valde att läsa flera avsnitt högt (ungefär ett till varje pass och mina pass är knappt 1,5 timme långa) och sedan diskuterade vi vissa frågor muntligt och/eller skriftligt, i grupp och/eller enskilt. Vi gjorde vid något tillfälle mindmaps tillsammans på tavlan och genom arbetet utvecklade vi vår gemensamma kunskap om första världskriget.

Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, jag tror att man ska våga arbeta med litteratur i fler ämnen än i de traditionella läsämnena. Jag tror också att man ska våga, även på gymnasiet, att arbeta mer med högläsning. När man läser för en klass på 20 killar och man kan höra en knappnål falla...då är det magiskt! Det är jag med om nästan varje dag.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar