Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3

Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3.

Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Eleverna fick sätta ett helhetsomdöme på arbetsområdet och de kunde välja mellan 1-4, där 1 var mindre bra och 4 mycket bra. Klassens snitt blev 3,4 och alla elever valde att svara 3 eller 4.

Hur inledde jag då arbetsområdet? Jag tog min början i Minna Sundbergs språkträd (se bild nedan). Visst är det fint! Vi diskuterade språkens ursprung och vilka som var besläktade. Jag läste högt ur Bibeln (Babels torn) och vi diskuterade hur man i olika länder och kulturer förklarar de språkliga skillnaderna.

Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Vi gick igenom kopplingen mellan arbetsområdet och det centrala innehållet och eleverna fick ut bedömningsmatrisen. 

Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort.

När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. Vi närläste inte texterna för att analysera innehållet utan vi närläste texterna för att analysera språket. Vilket alfabet användes under perioden? Hur stavade man? Vad fanns det för böjningar? Vilka språk lånade man ord ifrån? Till närläsningarna använde jag framför allt material från Litteraturbanken. Här finns Äldre Västgötalagen, Then Swänska Argus, Karl XII:s bibel och en hel del andra intressanta texter. Eleverna fick arbeta tillsammans i grupper efter att jag hade haft genomgångar om de olika perioderna. De närläste texterna för att försöka hitta kännetecken från den valda perioden.

När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram.

Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. På provet fanns bl a texter från olika perioder. Eleverna skulle bestämma från vilken period texten var hämtad samt vad det var i texten som gjorde att de kopplade texten till den valda perioden. Några elever tyckte att provet var svårt och i utvärderingen skrev de att de borde ha varit mer engagerade under lektionstid samt läst på lite bättre inför provet.

Jag hade tänkt att jag också skulle ha arbetat med material från Stockholmskällan men tiden räckte inte riktigt till. Det får kanske bli ett annat år.

Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering? Först och främst verkar det som om eleverna tycker det är rätt skoj att arbeta med språkhistoria. Denna grupp gillade mina genomgångar där jag i korta drag lyfte fram perioden, när den började och slutade, vilka språkliga kännetecken som fanns samt vilka texttyper som var de vanliga. Eleverna tyckte också det var bra att de fick ut stödanteckningar från mig i samband med genomgångarna. Det gjorde att eleverna kunde fokusera på att lyssna samtidigt som de som ville kunde fylla i ytterligare saker på stödanteckningarna. Det verkar också som om Värsta språket börjar bli lite uttjajat. En del hade tittat på det under grundskolan. Här får jag fundera på alternativ. Att jag högläste en del texter uppskattades och det har jag ju märkt detta läsår. Oavsett ämne och grupp gillar eleverna när fröken läser högt. Det ska jag definitivt fortsätta med. Överlag var detta alltså ett arbetsområde som eleverna gillade. Det känns bra med tanke på att det detta läsår avslutar kursen Svenska 3.