Visar inlägg med etikett språkhistoria. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språkhistoria. Visa alla inlägg

söndag 13 oktober 2019

Språkdetektiver i svenska 3

Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.



Du kommer åt presentationen via denna länk, https://prezi.com/_pl0-lecsdn6/sprakhistoria/

Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.

Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:

Then Swänska Argus

Thet Nyia Testamentit på Swensko

Äldre Västgötalagen

Röda rummet


Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!


fredag 29 maj 2015

Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3

Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3.

Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Eleverna fick sätta ett helhetsomdöme på arbetsområdet och de kunde välja mellan 1-4, där 1 var mindre bra och 4 mycket bra. Klassens snitt blev 3,4 och alla elever valde att svara 3 eller 4.

Hur inledde jag då arbetsområdet? Jag tog min början i Minna Sundbergs språkträd (se bild nedan). Visst är det fint! Vi diskuterade språkens ursprung och vilka som var besläktade. Jag läste högt ur Bibeln (Babels torn) och vi diskuterade hur man i olika länder och kulturer förklarar de språkliga skillnaderna.


Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Vi gick igenom kopplingen mellan arbetsområdet och det centrala innehållet och eleverna fick ut bedömningsmatrisen. 


Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort.





När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. Vi närläste inte texterna för att analysera innehållet utan vi närläste texterna för att analysera språket. Vilket alfabet användes under perioden? Hur stavade man? Vad fanns det för böjningar? Vilka språk lånade man ord ifrån? Till närläsningarna använde jag framför allt material från Litteraturbanken. Här finns Äldre Västgötalagen, Then Swänska Argus, Karl XII:s bibel och en hel del andra intressanta texter. Eleverna fick arbeta tillsammans i grupper efter att jag hade haft genomgångar om de olika perioderna. De närläste texterna för att försöka hitta kännetecken från den valda perioden.

När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram.


Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. På provet fanns bl a texter från olika perioder. Eleverna skulle bestämma från vilken period texten var hämtad samt vad det var i texten som gjorde att de kopplade texten till den valda perioden. Några elever tyckte att provet var svårt och i utvärderingen skrev de att de borde ha varit mer engagerade under lektionstid samt läst på lite bättre inför provet.

Jag hade tänkt att jag också skulle ha arbetat med material från Stockholmskällan men tiden räckte inte riktigt till. Det får kanske bli ett annat år.

Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering? Först och främst verkar det som om eleverna tycker det är rätt skoj att arbeta med språkhistoria. Denna grupp gillade mina genomgångar där jag i korta drag lyfte fram perioden, när den började och slutade, vilka språkliga kännetecken som fanns samt vilka texttyper som var de vanliga. Eleverna tyckte också det var bra att de fick ut stödanteckningar från mig i samband med genomgångarna. Det gjorde att eleverna kunde fokusera på att lyssna samtidigt som de som ville kunde fylla i ytterligare saker på stödanteckningarna. Det verkar också som om Värsta språket börjar bli lite uttjajat. En del hade tittat på det under grundskolan. Här får jag fundera på alternativ. Att jag högläste en del texter uppskattades och det har jag ju märkt detta läsår. Oavsett ämne och grupp gillar eleverna när fröken läser högt. Det ska jag definitivt fortsätta med. Överlag var detta alltså ett arbetsområde som eleverna gillade. Det känns bra med tanke på att det detta läsår avslutar kursen Svenska 3.

fredag 24 april 2015

Att reflektera över sitt lärande

När jag var på SETT lyssande jag bl a på Anders Holmgren. Anders Holmgren arbetar med bedömning för lärande. Det var kanske därför inte så konstigt att hans föreläsning på SETT hette just "Bedömning för lärande - digitalt".

Under sin föreläsning pratade Holmgren bl a om matriser kopplat till bedömning. Jag reflekterade inte så mycket över denna diskussion just då och inte heller så mycket dagarna efter men när jag skulle börja arbeta med ett nytt arbetsområde inom svenska 3 (språkhistoria) kom tankarna. Visst var det väl så att Holmgren visade på ett exempel där eleverna blev ägare över sitt eget lärande? Fanns det inte en bild på en matris, där eleverna själva skulle fylla i vad de kunde, vad de behövde utveckla vidare och slutligen hur de skulle göra för att komma vidare i sitt lärande. Jag kollade igenom mina anteckningar och mycket riktigt där fanns en matris med oifyllda rutor, en matris som eleven själv skulle fylla i. Jag tog med mig Holmgrens tankar in i mitt eget arbeta med arbetsområdet kring svensk språkhistoria. Jag tog fram en vanlig matris med tre nivåer och sedan en matris där rubrikerna blev:

- Jag kan
- Jag behöver utveckla
- Jag kan utveckla detta genom att


Hur ska jag då arbeta med denna matris? Tanken är att eleverna under arbetets gång ska reflektera över sitt eget lärande. När vi har diskuterat och arbetat med en tidsperiod i svensk språkhistoria kan vi ta fram matrisen och fundera över de tre frågorna. Vad kan jag, som elev, kopplat till denna tidsperiod? Vad behöver jag utveckla? Och hur ska jag utveckla detta? Om vi gör så kontinuerligt under arbetets gång får eleverna förhoppningsvis syn på sitt eget lärande. Får de syn på sitt eget lärande och blir medvetna om vad som krävs för att nå ett snäpp högre blir de också själva kunskapsbärare och ägare av begreppet KVALITET som Holmgren pratade mycket om under sin föreläsning. Först när eleverna gjorts till ägare av sitt eget lärande kan de bli aktiva. 

Vad är mitt mål med arbetet med matrisen? Mitt mål är att eleverna blir mer aktiva i sitt lärande. Fortfarande är det många elever som går direkt till mig för att att få reda på vad de behöver göra för att komma vidare. De reflekterar inte så mycket själva utan vill att fröken ska svara vad nästa steg för dem är. Nu kommer de förhoppningsvis själva bli mer aktiva och reflekterande. Det hoppas jag i alla fall. Jag får återkomma så snart jag och eleverna har gjort en utvärdering.

Skulle du vara intresserad av att ta del av det material vi använder finns en del att att hämta här på bloggen. Klicka HÄR eller gå in under rubriken "Mallar och instruktioner".