Jag har ett par grupper i historia där jag har haft svårt att få till riktigt bra lektioner. Eleverna är "rörliga" och har väldigt svårt att sitta still. När det nu var dags att påbörja ett nytt arbetsområde funderade jag länge och väl HUR jag skulle göra för att få till det. Arbetsområdet som vi hade bestämt oss för var källkritik och i historieämnets syfte står det så här:
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (Lgy11)
Och i det centrala innehållet för kursen kan man läsa:
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitetet
- Tolkning och användning av olika slags källmaterial
Jag kände att jag behövde fokusera på begreppen som hör till den källkritiska metoden för ofta har eleverna svårt för dem eller åtminstone svårt för att använda dem när de granskar, tolkar och värderar källor. Jag kände också att jag behövde ha en kort genomgång av den källkritiska metoden och att eleverna i grupper behövde få arbeta med begreppen innan de sedan på egen hand skulle få använda dem i en slutuppgift.
Jag läste avsnittet om Begreppsförmågan i Göran Svanelids De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5 och jag passade också på att lyssna på Svanelid under Bokmässan i Göteborg. Parallellt med detta diskuterade jag Big 5 med andra lärare på FB (en sluten grupp) och fick inspiration. Jag skulle arbeta aktivt med begreppsförmågan och precis som Svanelid skriver se till att eleverna fick arbeta med begreppen så att de fick med sig de tre punkterna på bilden nedan.
Jag utgick från min tidigare gjorda presentation om källkritisk metod (Källmaterial och källkritik). Därefter plastade jag in en sex uppsättningar av varje begrepp, så att sex grupper kunde arbeta parallellt med begreppen.
Jag letade därefter efter bra källmaterial och hittade Joakim Wendells material om Ådalen 31 (Historia 123). Fördelen med detta material är att det både går att läsa och få uppläst. Perfekt för mina grupper. På Youtube hittade jag också korta filmer om Ådalen 31 och de skulle passa bra som en ingång till händelserna.
Nu var det snart dags att dra igång lektionerna. Jag valde att lägga upp dem så här:
Lektion 1 (1,5 timme):
1. Papper och penna utlagt på alla bänkar i samband med lektionsstart.
2. Kort genomgång av arbetsområdet.
3. Förklaring till varför alla fått papper och penna (alla skriva ner anteckningar under min korta genomgång. Dessa skulle sedan bli grunden till första gruppuppgiften).
4. Genomgång
5. Indelning i grupper
6. Grupperna arbeta med begreppen (och då i de tre steg som Svanelid skriver om)
Lektion 2 (1,5 timme):
1. Återkopppling lektion 1.
2. Filmklipp om Ådalen 31
3. Kort genomgång
4. Grupperna arbetar med källmaterial från Ådalen 31 och använder begreppen från förra lektionen. De läser, samtalar och diskuterar.
Lektion 3 (1,5 timme):
1. Individuellt arbete med källmaterial och begreppen från första lektionen används i detta arbete.
Hur gick det då? Jag är ännu inte i hamn med området men de lektioner jag haft har varit riktigt bra. När eleverna har fått tydliga "uppdrag" har deras energi använts till rätt saker och det känns som om de också själva har upplevt lektionerna som givande. De har blivit duktiga på begreppen och kan använda dem när de i grupp muntligt redogör för och diskuterar olika källor. Det ska bli spännande att se vad eleverna säger när de får utvärdera hela arbetsområdet.
Vad var det som gjorde att dessa lektioner blev bättre än de tidigare? Jag tror att det har att göra med att jag haft en tydligare struktur och att jag också "tagit bort" en del störmoment (tidigare har det t ex kunnat vara diskussioner om penna och papper. Nu fick alla ut det direkt och därmed slapp vi lägga tid på penn- och pappersletande). Jag tror också att det passade eleverna bättre att få arbeta i mindre grupper, där grupperna hade tydliga uppdrag. Materialet med de plastade begreppskorten gav också eleverna inledningsvis ett fokus och de visste från början att de här begreppen var de som bar hela arbetsområdet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar