Boktips - pedagogisk litteratur

Detta är det tredje inlägget om boktips och det sista i denna serie. Det första inlägget handlade om Boktips för barn. Det andra om Boktips för ungdomar och vuxna. Detta, det tredje, kommer att handla om pedagogisk litteratur.

Jag har under det senaste året läst en del litteratur som rör läsning och språkutveckling och här har jag hittat några riktigt läsvärda böcker. En är Astrid Roes Läsdidaktik. I Roes bok får du en bra överblick över vad läsning och läsförståelse är men också tips och idéer kring hur du som lärare kan bygga upp din läsundervisning. För mig har den blivit lite av en handbok som jag återkommer till när jag behöver stöd.  

En annan bok som också är ett måste i min bokhylla är Aidan Chambers Böcker inom oss: Om boksamtal. Kring hans modell har jag strukturerat elevernas boksamtal i Svenska 1 och det har fungerat riktigt bra. Den som vill se närmare på mitt arbete utifrån Chambers modell kan t ex läsa vidare här: 

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Läsårets sista novellsamtal

Om man är intresserad av nyskriven litteratur kan jag tipsa om Adrienne Gears Att läsa faktatexter och Maria Bjerregaards och Björn Kindenbergs Språkutvecklande SO-undervisning. Den första handlar om hur man kan arbeta med faktatexter utifrån olika strategier och den sistnämnda diskuterar och visar hur man kan arbeta med SO-ämnena så att både språk- och kunskapsutvecklingen gynnas. Genom dessa två får man många konkreta redskap som direkt kan tas in i det egna klassrummet. Två härliga källor att få inspiration ifrån. 

Den senaste tiden har jag läst tre böcker som jag tror passar utmärkt att arbeta med tillsammans med kollegorna på den egna skolan. Det är Motivation och lärande av Skaalvik & Skaalvik, Det professionella lärandets inneboende kraft  av Helen Timperley och Bedömning, betyg och lärande av Alli Klapp. Alla tre är uppbyggda på så sätt att varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som man kan arbeta med på egen hand eller ännu hellre tillsammans med kollegor. På min skola är vi några som, tillsammans med rektor, just nu läser Timperley och för läslogg. Vi har precis börjat och endast lämnat in läslogg på första kapitlet. Jag gillar detta att vi tillsammans gör något. Man tvingas då reflektera över sin egen roll som lärare samtidigt som man får ny input från övriga.  Chambers säger att det är först när man diskuterar en text som man förstår den och lite så är det faktiskt, tänker jag. 

Vad handlar då de tre böckerna om? Timperleys handlar om det professionella lärandet och utveckling och hur det påverkar elevernas lärande. Hon betonar att det är upp till varje lärare att utveckla sin praktik så att elevernas lärande påverkas positivt. Hon menar också att skolledaren har en viktig roll. Det är skolledaren som ger ramarna och förutsättningarna för lärarna och skolledaren måste se till att det kollegiala lärandet fungerar.

Motivation och lärande fokuserar egentligen på motivation. För att lärande ska till måste eleverna vara motiverade. I boken diskuteras olika motivationsteorier och de försöker på olika sätt svara på frågan, Hur skapar man motiverade elever? Boken är lättläst och kopplar teorier till konkreta undervisningssituationer och det är en av bokens styrkor. Man kan välja att läsa alla kapitel eller de som för tillfället känns mest aktuella. Då vi på min skola pratar mycket om inkludering och motivation valde jag att mer noggrant läsa "Inre och yttre motivation", "Självkänsla" och "Sociala relationer".

Boken Bedömning, betyg och lärande lyfter också lärandet och elevernas motivation men då utifrån aspekterna bedömning och betyg. Hur påverkas elever av lärares bedömningspraktik? Vad kan jag som lärare göra för att min undervisning och min bedömningspraktik ska gynna och stötta eleverna? Det som jag gillar med denna bok är att den går från det teoretiska till det konkreta, till det som händer i klassrummet och att det sedan också efter varje kapitel finns frågor som gör att man tvingas fundera över sitt eget arbete. Frågorna kan givetvis också användas för att få igång en diskussion i kollegiet. 

Slutligen måste jag också nämna pedagogisk litteratur utifrån ett vidgat textbegrepp. För den som inte hela tiden vill läsa kan man faktiskt hitta riktigt bra material på Internet i form av filmer. UR och Lärlabbet har hur mycket bra material som helst. Tillsammans med mina kollegor såg jag häromveckan programmet Inkludering och efter det hade vi gruppdiskussioner. Vi fokuserade på frågan, vad är inkludering för dig? Under programmet antecknade jag en hel del och mina anteckningar blev till en tankekarta. Tankekartan väcker nu i efterhand många nya tankar och idéer hos mig och nästa vecka fortsätter vi på skolan att diskutera och arbeta med begreppet inkludering.  Det ska bli spännande att se var vi landar!