Svenska i samarbete med skolans bibliotekarie

Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för.

I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Hela området kommer att avslutas med en gemensam filmvisning och filmen blir utgångspunkt för ett "textsamtal" utifrån Aidan Chambers modell.

Vill man ha den långa versionen av vårt samarbete är den så här. Under hösten samarbetade jag och skolans bibliotekarie när vi skulle läsa noveller och ha novellsamtal. Om du är intresserad av att läsa om hur vi arbetet med novellsamtal kan du läsa vidare i inläggen Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie och Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie del 2.

Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Idén har sedan legat på tillväxt och i början av vårterminen blommade den ut i fullo. Jag ville nyttja Läshörnan, en tjänst från AV Media Skåne, som innehåller e-böcker och ljudböcker, jag ville få in informationssökning, jag ville använda den digitala tekniken på olika sätt och jag ville att mina elever skulle få möjlighet att delta i organiserade samtal. Utgångspunkt var följande delar ur det centrala innehållet:

Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. Hon var positiv och ville gärna vara med men då från början. Vi satte därför igång vår planering och kom fram till att vi kunde:

- läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. Jag kollade igenom utbudet och gjorde i ordning en digital bokhylla med klassiska noveller. Jag såg till att det fanns mer lättlästa noveller men också en del språkligt svårare noveller, jag såg till att det fanns svenska författare och utländska författare, kvinnliga författare och manliga författare och jag såg till att det fanns noveller som e-bok men också noveller som ljudbok. Bibliotekarien kollade Legimus och Inläsningstjänst för att hitta noveller där till de elever som behövde detta stöd. Det skulle finnas något för alla.

- arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. Vi utgick från min filmade genomgång om berättarkurvan. Därefter modellerade bibliotekarien och jag hur man kan lägga in en novell på berättarkurvan. Vi utgick från Stig Dagermans novell "Att döda ett barn" och visade den filmade version som Skarsgård gjort. Min filmade genomgång kan du se här:

- ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. Då vi tidigare arbetat med Aidan Chambers modell för boksamtal ville vi använda samma modell. Vi ville ha en action-film och gärna en novellfilm för att hinna se den under en lektion. Jag kastade ut en fråga om bästa tips på novellfilm på FB och fick en en mängd goda förslag. Just nu håller vi på att välja ut den film vi ska använda oss utav.

- bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. Vi utgick från de söktjänster vi har på skolan och började med ne.se. Eleverna fick läsa, plocka ut viktig information och sedan sammanställa sin information genom att skapa infografk. Då eleverna har Chromebook ville vi arbeta med ett tillägg som gick att koppla ihop med deras konto. Vi valde Piktochart och skolbibliotekarien hade i förväg tagit fram ett exempel. Hon modellerade hur man skapade konto, visade den färdiga mall vi ville att eleverna skulle arbete med och sedan visade hon hur man arbetade med mallen. Hon repeterade också hur man loggar in och söker på ne.se. 

- arbeta med skriftlig framställning av text genom att låta eleverna beskriva och analysera sin lästa novell utifrån berättarkurvan. Eleverna fick skriva i Google Dokument och dela sin text med mig.



När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).

Arbetsområde: Den klassiska berättarkurvan

Det du ska få göra under de kommande veckorna är:

• Lära dig vad den klassiska berättarkurvan är för något
• Läsa en klassiska novell, gå till Läshörnan på http://www.avmediaskane.se/
• Söka och sammanställa information om novellens författare
• Skapa infografik om författaren
• Se en film och analysera filmen utifrån berättarkurvan
• Ha ett textsamtal utifrån Chambers modell (Gillar, Ogillar, Frågetecken, Mönster) om den film vi tillsammans sett

I denna information la jag in en enkel tabell, där de olika uppgifterna synliggjordes (se nedan). Elevernas uppgift blev att fylla i efterhand som de gjort klart de olika uppgifterna men också beskriva hur de gjort och vad de kunde ha gjort för att förbättra eller utveckla.

Uppgifter:	Detta är gjort:	Jag gjorde så här:	Jag skulle kunna utveckla/förbättra genom att göra så här:
Lära mig den klassiska berättarkurvan
Läsa en klassisk novell
Söka och sammanställa information om novellens författare
Skapa infografik om författaren
Se film och analysera utifrån berättarkurvan
Genomföra textsamtal utifrån Chambers modell

Vårt arbete har löpt på och eleverna har varit engagerade. Vissa lektioner har vi glömt bort tiden och haft längre lektioner än vanligt. Visst är det härligt! Nu ska vi snart dra ihop trådarna och utvärdera arbetsområdet. Spännande ska det bli!

Att läsa - så här gör vi i mitt klassrum!

Att kunna läsa och förstå en text är oerhört centralt. I mitt förra inlägg, Multimodala texter - hur gör man?, skrev jag om ett vidgat textbegrepp där också de digitala multimodala texterna finns med. 

Väljer man att se text som mer än bara skriven text ökar antalet texttyper i takt med samhällets förändring och den digitala teknikens utveckling. Det gör att man idag som läsare behöver kunna möta fler texttyper än vad man någonsin tidigare behövt göra. Det ställer stora krav på läsaren och det ställer stora krav på oss lärare. Det är vi som ska "skola" in eleverna i läsningen och ge dem redskap och strategier som de kan ha med sig in i ett framtida samhälle och ett kommande yrkesliv. Hur gör du när du arbetar med läsning och med olika texttyper? Det skulle jag gärna vilja veta. Tillsammans kan vi lära av varandra och det gynnar alla, inte minst eleverna. 

Oavsett hur man som lärare tänker kring texter och läsning tror jag att alla kan hålla med om att en god läsförståelse och läsförmåga är A och O. Alla elever har dock inte lika lätt för att läsa skrivna texter utan en del kan behöva stöd och anpassningar för att komma vidare i sin läsning. Det här är ett område som jag finner oerhört fascinerande. Tänk så mycket man kan göra för att alla ska kunna uppleva läsning som en helt ok sysselsättning.

Jag började fundera lite över min undervisning och hur läsning går till i mitt klassrum. För att tydliggöra för mig själv gjorde jag en enkel sammanställning i Venngage, ett verktyg för att skapa infografik. 

När jag var klar med min sammanställning insåg jag att det inte bara är så här mina elever kan läsa. De kan också få stöd i sitt läsande på Internet genom att använda talsyntes (en talsyntes konverterar text till tal, något jag skrivit om i detta inlägg Stötta eleverna i deras lärande). Sammanställningen synliggjorde för mig att läsning faktiskt sker på många olika sätt i mitt klassrum. 

Vad betyder då de olika punkterna i sammanställningen? Jo, bok med hård pärm får symbolisera det traditionella sättet att läsa. Man håller en bok i sin hand och sedan läser man den. Nästa punkt, e-bok, handlar om att läsa digitalt via sin padda, telefon eller dator. Tredje punkten, Läshörnan/AV Media Skåne, är ett projekt som bl a mina elever och jag är inne i. Under ett års tid får vi tillgång till e-böcker och dessa kan vi antingen läsa eller lyssna på. Man kan säga att Läshörnan är som ett slags digitalt bibliotek. Eleverna kan läsa hemma, på skolan, på bussen. Fjärde punkten, Spotify, handlar just om musiktjänsten Spotify. Inte alla är medvetna om att det finns en massa inlästa böcker och noveller på denna tjänst. Som användare kan man lyssna både till klassiker och nyskriven litteratur. 

Legimus och Inläsningstjänst är specifika stöd för de elever som har läs- och skrivsvårigheter och behöver få tillgång till inläst litteratur. 

Genom att låta alla varianter av läsning finnas i klassrummet blir det ok att läsa på det sätt som man för stunden behöver. Det blir aldrig konstigt när läsandet tar sig olika uttryck. Just detta att skapa ett klassrum där alla kan delta utifrån sina förutsättningar är grunden för att skapa en god läsförståelse och läsförmåga hos eleverna. Så tänker i alla fall jag. När det gäller olika sätt att läsa på har jag säkert missat en del och vissa kanske jag inte ens är medveten om. Tipsa mig gärna!

Avslutningsvis tänkte jag passa på att lyfta några helt underbara källor till litteratur. Vi har Litteraturbanken, en källa till glädje för alla oss som vill kunna läsa och diskutera äldre litteratur och sedan har vi Lässugen, som man hittar på ur.se. Lässugen är för de yngre barnen och här blir förhållandevis moderna sagor och bilderböcker upplästa av olika svenska skådespelare. Kolla gärna in om du inte redan gjort det!