Förstelärare - vad och hur?

Uppdraget förstelärare verkar se olika ut från skola till skola och från en kommun till en annan. I vissa fall har man fått en tidsbegränsad anställning, i andra fall en tillsvidareanställning. En del får gå till en vanlig semestertjänst medan andra behåller sin ferietjänst. Några får ett tydligt och specifkt uppdrag medan andra inte alls vet vad som egentligen ingår i försteläraruppdraget. Ja, det verkar se väldigt olika ut.

Sedan augusti månad kan jag titulera mig förstelärare inriktning svenska/språkutveckling/IKT. Visst låter det spännande?! Och spännande, det är det. Mitt uppdrag är att "utveckla det kollegiala lärandet med utgångspunkt i ämnet svenska men med fokus på språkutveckling". Vidare ska jag "ha ett starkt intresse för att utveckla undervisningen, där IT-teknologon är ett viktigt redskap". Kan det blir bättre? Nej, jag tror inte det.

Hur ska jag då göra för att utveckla det kollegiala lärandet och hur ska jag kunna utveckla undervisningen kopplat till IKT? För att få stöd och inspiration läste jag Per Kornhalls bok Förstelärare. En handbok.

Det här är en bok som diskuterar, definierar och problematiserar begreppet förstelärare. Vad innebär det egentligen att vara förstelärare? Vad kan det finnas för möjligheter men också svårigheter med att vara förstelärare? Och hur kan man som förstelärare arbeta för att bidra och skapa en utveckling på den egna skolan? Kornhall kopplar försteläraruppdraget till intressant och relevant forskning (namn som Hattie, Timperley, Dweck, Hargreaves och Fullan för att nämna några) och ger exempel på hur man kan arbeta med t ex formativ bedömning, lesson study och learning study, handledning och rådgivning. 

Efter att ha läst boken punktade jag ner några av mina anteckningar:

- "Riktigt skolutveckling tar tid...etablera kontinuerliga och permanenta utvecklingsprocesser i skolan" (s 25)

- att motivationen är betydelsefull (och då inte bara elevernas motivation utan även lärarnas och din egen motivation i rollen som förstelärare)

- att det kollegiala lärandet är en viktig kraft att bygga vidare på

- att komma ihåg att kontinuerligt reflektera över och utvärdera sin undervisning och att sedan använda detta i den framtida planering (i boken skrev jag "Reflektion/utvärdering - Förändring - Genomförande - Reflektion...)

- grundregeln - "Om inte eleverna svarar på din undervisning är det inte eleverna som har fel attityd - det är du som ska förändra din undervisning" (s114)

- att inte glömma de tre frågorna kopplat till formativ bedömning - Var är vi? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? (s 141)

Om vi då kopplar åter till mitt uppdrag som förstelärare. Vad ska jag göra för att lyckas? Jag tänker att jag ska bygga vidare på de punkter jag ovan plockat ut från Förstelärare. En handbok. Jag kommer att diskutera dem med min rektor och med mina förstelärarkollegor på skolan och tillsammans får vi sedan konkretisera och hitta former som passar oss på Wendesgymnasiet. Jag vet att jag kommer att få ett stort ansvar när gymnasiet väl kommer in i Läslyftet och förhoppningen är att vi gör det till kommande läsår. Kanske handlar det i mitt fall om att skynda långsamt och under detta läsår lägga en bra grund att stå på så att vi till nästa läsår kan gå in i Läslyftet till 100 %. Kanske måste jag, som Kornhall skriver, inse att "riktig skolutveckling tar tid" (s 25) och inte stressa igång något nytt.