Läsprojektet - Läs 20 minuter om dagen

Jag får en del frågor om skolans läsprojekt och tänkte därför förtydliga hur vi arbetar. Våren 2019 skrev jag inlägget Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen, där jag beskrev hur projektet växte fram efter att under några år ha haft ett kortare läsprojekt. 

Läsprojektet genomförs på Fordons- och transportprogrammet, årskurs 1 på gymnasiet. När höstterminen startar ser jag, tillsammans med berörda lärare, över schemat. Förra året lät vi eleverna läsa direkt på morgonen men efter synpunkter från elever och lärare valde vi i år att vara lite mer flexibla med när läsningen kan äga rum. Vi var alla överens om att det inte skulle läggas på de ämnen som endast har en lektion i veckan. 

I år valde vi att lägga läsningen på svensklektionerna (vi har tvålektioner per vecka) och på karaktärsämnena (eleverna har två heldagar i veckan) samt på en av engelsklektionerna (eleverna har två pass per vecka). 

Nedan ser man de klasser som går åk 1 på FT och vilka pass läsningen ligger på. Står det inte något efter ämnet är det dagens första lektion som läsningen äger rum på.

Läsningen utgår från böcker som eleverna själva väljer eller som de får hjälp att välja av skolans lärare eller bibliotekarie. För att kunna hjälpa till i bokval får eleverna i samband med terminsstarten fylla i en enkät om sina läsvanor och läsintresse (se inlägget som är länkat ovan) och utifrån den kan vi (lärare och skolans bibliotekarie) hjälpa eleverna hitta böcker som passar dem, både utifrån svårighetsgrad och genre. Till vår hjälp har vi även den screening som genomförs i samband med terminsstart. Intressant är att en klar majoritet av våra elever (ca 90 %) tydligt signalerar i början av hösten att de inte gillar att läsa. Vår satsning börjar därför i en rejäl uppförsbacke. 

Läsningen äger rum alla årets veckor med undantag för om det är någon schemabrytande aktivitet. Efter varje termin får eleverna utvärdera läsningen och då vi alldeles nyligen avslutade höstterminen har eleverna fått utvärdera projektet. Utifrån höstens utvärdering kan vi se att:

• 65 % tycker det är mycket bra/bra att läsa varje dag (sätt det i relation till de 90 % som i början av terminen inte gillade att läsa)
• 90 % har fått läsa böcker som de gillar
• 62 % tycker att läsningen fungerar alla dagar i veckan
• 87 % har hunnit läsa flera böcker under terminen (också intressant med tanke på att de flesta knappt läser något i vanliga fall)

På frisvarsfrågorna har vi kunnat se att:

• eleverna önskar att alla lärare är konsekventa när det gäller att läsa
• vissa elever upplever att de inte fått läsa en bra bok
• vissa elever önskar korta ner läsningen till 15 minuter per dag
• vissa elever upplever det svårt att få läsro
• vissa elever upplever läsningen som långtråkig
• många elever säger att läsningen ger en bra start på dagen
• många elever upplever att de fått ett bättre ordförråd
• många elever upplever att de fått en högre läshastighet 
• många elever upplever att de fått ett ökat intresse för läsning

Nu är vårterminen igång och vi kämpar vidare med satsningen "Läs 20 minuter om dagen". I juni får eleverna på nytt utvärdera läsningen och utifrån den kommer vi lärare sedan att lägga upp riktlinjerna för lässatsningen läsåret 2020/2021. 

Jennys julkalender 11 december 2019 - kreativa redovisningsformer

Vilka kreativa redovisningsformer brukar du låta dina elever få arbeta med i samband med skönlitterär läsning? I dagens inlägg delar jag med mig av tre som jag använt.

En redovisningsform som brukar uppskattas av elever är boktrailers. Ska man skapa boktrailers kan man använda exempelvis iMovie. I iMovie kan man välja funktionen Skapa trailers och därefter ta del av en mängd olika mallar. iMovie är lättanvänt och eleverna kan ofta arbeta med programmet utan alltför djupgående genomgångar. Ett annat verktyg är Wevideo.com. Detta kräver dock licens. 

Instruktionen till trailern kan vara som följer:

Du har nu läst romanen XX. Din uppgift blir att skapa en trailer där du lyfter fram bokens konflikt/problem/dilemma samt presenterar huvudkaraktärerna. Försök förmedla en stämning som överensstämmer med bokens innehåll. 

Här är ett exempel på en trailer till ungdomsboken Hästpojkarna.

En annan redovisningsform är podcast. I en podcast kan elever i par eller mindre grupp få analysera och samtala om den bok de läst. De kan göra det utifrån styrda frågor eller utifrån punkter som de själva valt ut. 

En tredje redovisningsform är skapande av posters. På denna poster kan eleverna få förmedla de tankar och känslor som boken väckt. De kan göra det med en bild och med ett citat eller med en egen text. 

Jennys julkalender 2019 - 1 december Störst av allt

Tänk att december redan är här. Förra året valde jag att ha en julkalender, där jag dagligen publicerade ett inlägg. Samma sak ska jag göra i år. Mina första inlägg kommer att handla om romanen Störst av allt. Det är en roman som jag och eleverna är igång och läser. Vi kommer att knyta an till vår tidigare läsning och framför allt till Doktor Glas. 

Både Doktor Glas och Störst av allt utspelar sig i Stockholm. De handlar om liknande saker - kärlek, uppoffringar och relationer. Det utgår även från en liknande frågeställning - Är det rätt att döda en annan människa? Det är en fråga som vi under läsningen kommer att återkomma till.

Förra veckan startades arbetsområdet med Störst av allt upp. Eleverna fick fundera över uttrycket "störst av allt". 

De fick sedan dela med sig av sina tankar till varandra. Vi fortsatte därefter närma oss boken och jag inledde med att läsa bokens allra första sida. Vad är det som beskrivs? Eleverna fick vidare ut den övergripande planeringen med kopplingar till kursens centrala innehåll, lässtopp och information om slutuppgiften (PM-skrivande). Då min tanke är att vi ska träna på detta med PM-skrivande parallellt med läsningen kommer vi varje vecka att både läsa och samtala om romanen och läsa in oss på samt skriva PM. Det gör att arbetat med romanen kommer att pågå under rätt många veckor. 

I dagsläget ser de planerade lässtoppen ut så här. De utgår från pocketversionen.

Efter elevernas önskemål kommer de denna gång att "slippa" skriva reflektionsloggar. Däremot får de skriva egna anteckningar som de har med sig till lektionerna. Varje vecka kommer att inledas med att de på egen hand får fundera över en eller ett par öppna frågor kring det lästa. Därefter ska de få delge varandra sina tankar. Nästa steg blir att de två och två får samtala om frågor som jag förberett. Därefter kommer jag att lyfta några "större" frågor som vi samtalar om i grupper och i helklass. Det blir med andra ord mycket tid för samtal för att på så sätt bearbeta den gemensamma läsningen. 

***

Vill du ta del av mina tidigare inlägg om Doktor Glas når du dem här:

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Doktor Glas - del 2

Del 3: Doktor Glas  och hem- och expertgrupper

Del 4: Doktor Glas intertextualitet och komperativ analys

Vill du läsa mer om hur man kan arbeta med skönlitterär läsning och samtal har jag skrivit Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Böcker när eleverna får välja

För andra året i rad läser våra elever i åk 1 20 minuter per dag. De väljer själva böcker (med stöd av skolbibliotekarien och undervisande lärare). Jag för statistik över mina elevers läsning för att kunna hjälpa dem hitta nya böcker. Jag vill gärna att de successivt utmanas. 

Flera lärare har hört av sig till mig med frågor om elevernas läsning. Vad vill elever på Fordons- och transportprogrammet läsa om de får välja på egen hand? Mina elever gillar framför allt böcker som handlar om kriminalitet och ungdomar. Handlingen får gärna utspela sig i nutid och skildra vardagen.  Några elever gillar att läsa om andra världar (fantasy och dystopier) och några att läsa verklighetsskildringar eller biografier. Många vill läsa böcker som ingår i en serie. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta deras läsning.

För den som är intresserad finns nu en lista över de böcker som eleverna läst och gillat. Du når den via länken nedan. 

Böcker när eleverna får välja

Kanske kan listan hjälpa dig när du ska leta böcker till dina elever!

Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen

De senaste veckorna har det kommit flera frågor till mig om skolans läsprojekt. Jag tänkte därför skriva lite kort om det. Har man fler frågor får man gärna höra av sig direkt till mig (frokenje@gmail.com) eller genom att kommentera bloggen. 

Under några år har vi haft ett mindre läsprojekt på skolan. Under 4-5 veckor under hösten har alla elever och lärare läst 20 minuter varje morgon. Det har varit tyst egen läsning (läsa med öron eller ögon). Dessa kortare läsprojekt har eleverna uppskattat. I år bestämde vi oss för att utveckla detta läsprojekt till att gälla hela läsåret. Vi valde att dra igång projektet på Fordons- och transportprogrammet och med fokus på åk 1 (åk 2 och åk 3 har APL och är ute antingen i perioder eller vissa dagar varje vecka. I dessa klasser är det alltså inte samma intensitet).

Vi startade med att låta alla elever fylla i en enkät om sina läsvanor och fritidsvanor. Denna tog vår skolbibliotekarie fram. Här fanns frågor om:

• genre
• bokens längd
• hur många böcker de läst klart de senaste åren
• bästa bok
• favoritfilm
• favoritserie
• fritidsintressen
• bästa ämne i skolan

Utifrån enkätsvaren försökte vi, jag skriver vi för det har varit ett samarbete mellan skolans bibliotekarie, skolans biblioteksassistent och mig, matcha elev och bok. En bok valdes ut till varje elev.

Vi bestämde att läsningen skulle ske på morgonen, klassens första timme, och att läsningen skulle pågå under 20 minuter. Därefter satte vi igång. Till jul fick eleverna besvara en enkät om projektet. Då de flesta av våra elever ser sig som icke-läsare var det extra roligt att se enkätsammanställningen. 70 % av eleverna gillade läsprojektet. De sa sig gilla det för att:

Man lär sig läsa bättre.
Man lär sig läsa snabbare och snabbare och vill bara läsa mer.
Man utvecklar sin läskunnighet och håller hjärnan igång.
Gillar att man får läsa något som man själv valt.

De som var kritiska skrev:

Man läser ut boken snabbt och sedan får man inte tid att låna en ny.
Det är jobbigt att läsa direkt på morgonen.
Jag har lässvårigheter och blir trött efter läsningen.
Svårt att hålla fokus på morgonen.

De fick också fundera över hur projektet kunde bli bättre. Eleverna gav följande förslag:

Få tid att gå till biblioteket (under lektionstid)
Kanske läsa senare på dagen.
All lärare måste engagera sig
Svårt att läsa i verkstaden (mycket ljud)

Nu har läsprojektet varit igång ett tag och överlag är vi lärare nöjda. Det är roligt att se eleverna läsa. Det blir en bra start på morgonen och förhoppningsvis kommer elevernas läsning att utvecklas. Det som vi lärare upplever som det svåraste är att hitta utrymme att med jämna mellanrum besöka biblioteket. Det är lokaliserat i en byggnad en bit bort. För att inte eleverna ska bli "utan" bok har bl a jag börjat låna på mig en hög med böcker som jag har på mitt skrivbord. Hit kan eleverna gå för att hitta en ny bok lite snabbt. Jag har också försökt se till att varje vecka stämma av vilka av mina elever som börjar bli klara med sina böcker. Under svensklektionerna lägga vi reservationer på nya böcker. 

Vi lärare har också märkt att det är svårt att hinna matcha elev och bok. Vissa elever vet inte vad de vill läsa. De har inte några egna förslag och de är i stort behov av att få boktips. Här gäller det att vara inläst på modern ungdomslitteratur men också deckar-, fantasy- och dystopigenrerna (det är framför allt den typen av litteratur som eleverna har valt att läsa). Skolans bibliotekarie slutade i julas och det har bidragit till att vi inte på samma sätt som tidigare fått tips på nya böcker som köpts in. Någon ny bibliotekarie har ännu inte anställts. 

Trots dessa "problem" är vi nöjda med resultatet så här långt. Många elever har kommit in i läsningen och när jag har morgonlektioner är det helt tyst i klassrummet. När vi denna vecka hade muntliga nationella prov var dagens första fråga:

-Ska vi inte läsa idag?

Läsprojektet är alltså något som vi upplever som positivt. Vi är i detta fall både elever och lärare. I juni ska en ny utvärdering göras och då får vi se vad eleverna säger. Vi hoppas givetvis att de är lika positiva som nu. 

På bilden syns några av de böcker som mina elever har läst eller håller på att läsa.

Ungas syn på läsning - Jennys julkalender den 13 december 2018

Undersökningen Unga berättar. En studie av ungas syn på läsning och bibliotek publicerades igår. Den är skriven av Åse Hedemark och utgiven av Svensk Biblioteksförening. 

Unga berättar är en mycket intressant läsning för alla som arbetar på bibliotek och i skola. Om man inte har tid att läsa den kommer här en kort sammanfattning (med fokus på resultatet som rör skola). 

I undersökningen har 92 ungdomar födda år 2001 eller 2002 deltagit. De bor alla i något av länen Västra Götaland, Stockholm, Västernorrland och Uppsala. Intressant är att en majoritet av de intervjuade förknippar läsning med en tryckt bok och med skönlitteratur (s 12). Intressant är också att ungdomarna gör en tydlig skillnad mellan det de läser på fritiden och det de läser i skolan (s 15). Att läsa i skolan ses som något tråkigt och påtvingat (s 16).  

Om ungdomarna själva får välja böcker handlar det ofta om:

• fantasy, 
• dystopier, 
• science fiction, 
• klassiker, 
• självbiografier
• verklighetsbaserade böcker (s 16)

När ungdomarna läser på sin fritid är det för att bli underhållna och roade men också få ta del av andras perspektiv. Det kan också handla om att få känna igen sig, bli speglad eller bli känslomässigt berörd (s 19 och 22). Någon läser för att öka sitt ordförråd och bli allmänbildad (s 22). 

Film visar sig vara en ingång till läsning. När ungdomar har sett en film som är baserad på en bok vill de ofta läsa boken (s 23). 

Intressant är att ungdomarna upplever att lärare och bibliotekarier generellt sett INTE kan ge bra boktips (s 30). Men det finns undantag. De kan ibland vända sig till en lärare eller bibliotekarie och då är det någon som de har förtroende för.

Intressant är också att familjens läsvanor är relevanta för huruvida ungdomarna själva läser (s 36). 

Tittar man på skolans läsning kan man se att ungdomarna ser likheter mellan den skönlitterära läsningen och sakprosaläsningen. I båda fallen läser de för att hitta svar och information (s 39). Läsningen blir instrumentell och funktionell (s 64). Det lustfyllda, som finns i fritidsläsningen, finns inte med i skolsammanhang. Många av ungdomarna utvecklar strategier för att "slippa" läsa i skolan (s 40). Det kan innebära att de hoppar över långa partier i boken de har framför sig och istället går direkt till den sida där svaret på frågan finns. Det kan också innebära att de läser andras recensioner och sedan sätter samman dem till en egen recension.

***

När jag läser Unga berättar är det många tankar som dyker upp i mitt huvud. Hur kan jag som lärare hjälpa eleverna utveckla en mer positiv syn på skönlitterär läsning i skolan? Vad kan jag göra för att minska steget mellan fritidsläsningen och skolläsningen? Vilket utbud ska jag låta mina elever få ta del av? Varför har ungdomar så lågt förtroende för lärare och bibliotekarier när det gäller att få tips på böcker? Hur kommer jag bort från den instrumentella och funktionella läsningen? 

Vilka tankar få du av sammanfattningen ovan eller av undersökningen? Dela gärna med dig!