Sommaren 2015 startade Magnus Blixt, Sara Bruun, Lisa Eriksson, Annika Sjödahl och Therese Linnér det pedagogiska läslyftet. En bok och en avhandling lästes och diskuterades i FB-gruppen Det pedagogiska läslyftet. Det genomfördes också några HangOuts. Jag var då en av flera lärare som valde att läsa och medverka i diskussioner och HangOuts.
Nu är det dags för omgång två av det pedagogiska läslyftet och denna gång kommer jag också att vara med och hålla i trådarna. Det ska bli riktigt skoj. Jag har aldrig modererat en HangOut utan bara medverkat men nu är det dags för mig att också bli moderator. Vill du hänga med i det pedagogiska läslyftet får du gärna gå med i FB-gruppen med samma namn. Du behöver också få tag i boken Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar av David Mitchell, då det är denna vi ska diskutera under april och maj månad.
Det pedagogiska läslyftet drar igång den 22 mars och då kommer det att finnas en ny tråd i FB-gruppen. Därefter är det dags att läsa kapitel 1-3 av Inkludering i skolan. Dessa kapitel ska sedan diskuteras både i FB-gruppen och genom en HangOut som äger rum den 3 april kl 10.00. Känner du att du vill lyfta någon specifik fråga kring de första kapitlen är det bara att höra av sig till Magnus, Sara, Lisa, Annika, Therese eller mig så lägger vi upp den. Vill du vara med i HangOuten den 3 april behöver du anmäla dig via den länk som finns här nedan.
Det kommer sedan att bli ytterligare några HangOuts under våren. Datum kommer att läggas ut allt eftersom. Vi siktar på att vara klara med Inkludering i skolan och #pedaläslyft i mitten av maj (vecka 20).
Se nu till att låna eller köpa boken, anmäla dig i FB-gruppen och kanske också anmäla dig till att delta i första Hangouten den 3 april. Vill du dela med dig av frågor är det bara att höra av sig med dem till någon av oss som håller i #pedaläslyft. Vill du själv moderera och starta en HangOut går det jättebra. Tanken är att denna omgång av det pedagogiska läslyftet ska vara mer öppet och att alla som deltar också ska kunna påverka vad som ska diskuteras och debatteras.
Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för.
I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Hela området kommer att avslutas med en gemensam filmvisning och filmen blir utgångspunkt för ett "textsamtal" utifrån Aidan Chambers modell.
Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Idén har sedan legat på tillväxt och i början av vårterminen blommade den ut i fullo. Jag ville nyttja Läshörnan, en tjänst från AV Media Skåne, som innehåller e-böcker och ljudböcker, jag ville få in informationssökning, jag ville använda den digitala tekniken på olika sätt och jag ville att mina elever skulle få möjlighet att delta i organiserade samtal. Utgångspunkt var följande delar ur det centrala innehållet:
Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. Hon var positiv och ville gärna vara med men då från början. Vi satte därför igång vår planering och kom fram till att vi kunde:
- läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. Jag kollade igenom utbudet och gjorde i ordning en digital bokhylla med klassiska noveller. Jag såg till att det fanns mer lättlästa noveller men också en del språkligt svårare noveller, jag såg till att det fanns svenska författare och utländska författare, kvinnliga författare och manliga författare och jag såg till att det fanns noveller som e-bok men också noveller som ljudbok. Bibliotekarien kollade Legimus och Inläsningstjänst för att hitta noveller där till de elever som behövde detta stöd. Det skulle finnas något för alla.
- arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. Vi utgick från min filmade genomgång om berättarkurvan. Därefter modellerade bibliotekarien och jag hur man kan lägga in en novell på berättarkurvan. Vi utgick från Stig Dagermans novell "Att döda ett barn" och visade den filmade version som Skarsgård gjort. Min filmade genomgång kan du se här:
- ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. Då vi tidigare arbetat med Aidan Chambers modell för boksamtal ville vi använda samma modell. Vi ville ha en action-film och gärna en novellfilm för att hinna se den under en lektion. Jag kastade ut en fråga om bästa tips på novellfilm på FB och fick en en mängd goda förslag. Just nu håller vi på att välja ut den film vi ska använda oss utav.
- bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. Vi utgick från de söktjänster vi har på skolan och började med ne.se. Eleverna fick läsa, plocka ut viktig information och sedan sammanställa sin information genom att skapa infografk. Då eleverna har Chromebook ville vi arbeta med ett tillägg som gick att koppla ihop med deras konto. Vi valde Piktochart och skolbibliotekarien hade i förväg tagit fram ett exempel. Hon modellerade hur man skapade konto, visade den färdiga mall vi ville att eleverna skulle arbete med och sedan visade hon hur man arbetade med mallen. Hon repeterade också hur man loggar in och söker på ne.se.
- arbeta med skriftlig framställning av text genom att låta eleverna beskriva och analysera sin lästa novell utifrån berättarkurvan. Eleverna fick skriva i Google Dokument och dela sin text med mig.
När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).
Arbetsområde: Den klassiska berättarkurvan
Det du ska få göra under de kommande veckorna är:
Lära dig vad den klassiska berättarkurvan är för något
Söka och sammanställa information om novellens författare
Skapa infografik om författaren
Se en film och analysera filmen utifrån berättarkurvan
Ha ett textsamtal utifrån Chambers modell (Gillar, Ogillar, Frågetecken, Mönster) om den film vi tillsammans sett
I denna information la jag in en enkel tabell, där de olika uppgifterna synliggjordes (se nedan). Elevernas uppgift blev att fylla i efterhand som de gjort klart de olika uppgifterna men också beskriva hur de gjort och vad de kunde ha gjort för att förbättra eller utveckla.
Uppgifter:
Detta är gjort:
Jag gjorde så här:
Jag skulle kunna utveckla/förbättra genom att göra så här:
Lära mig den klassiska berättarkurvan
Läsa en klassisk novell
Söka och sammanställa information om novellens författare
Skapa infografik om författaren
Se film och analysera utifrån berättarkurvan
Genomföra textsamtal utifrån Chambers modell
Vårt arbete har löpt på och eleverna har varit engagerade. Vissa lektioner har vi glömt bort tiden och haft längre lektioner än vanligt. Visst är det härligt! Nu ska vi snart dra ihop trådarna och utvärdera arbetsområdet. Spännande ska det bli!
När man heter Jenny Edvardsson är man envis. Man är också för det mesta positiv och glad och ser lösningar hellre än problem. Man är även intresserad av digital teknik och att hitta nya verktyg och metoder för undervisningen...
MEN
...när man för fjärde eller om det är femte gången försöker spela in samma avsnitt av Wendespodden då börjar också Jennys positivitet och envishet att nå vägs ände.
Tillsammans med Marit Hammarland driver jag Wendespodden. Vi pratar skönlitteratur, läsning och lyfter i varje avsnitt fram olika böcker som vi läst. Vi försöker komma med ett avsnitt per månad och vårt senaste avsnitt skulle ha varit publicerat för en vecka sedan men så blev det inte. Tekniken var inte med oss denna gång. Vi började göra så som vi alltid gjort...gick in i webbläsaren Chrome, loggade in på Soundcloud, kopplade in mikrofonen och började spela in. Inspelningen gjordes men sedan ville inte inspelningen laddas upp. Gissa om vi blev besvikna.
Vi gjorde ett nytt försök, på samma sätt som det första, ett par dagar senare. Det ville fortfarande inte. Därefter testade vi att använda en annan dator, PC istället för MAC. Vi provade sedan med annan webbläsare, Internet Explorer, men inte heller det fungerade. Vår frustation ökade.
Jag gick hem och funderade. Visst hade jag läst i någon FB-grupp om en sida på nätet där man kunde spela in ljud. Jag letade och hittade tipset, Vocaroo. Jag provade spela in på datorn hemma och det fungerade klockrent. Glad i hågen pratade jag med Marit och vi bestämde att testa spela in ännu en gång. Jag hade med mig min dator, vi kopplade in mikrofonen och ingenting hände. Det gick inte att spela in. Gissa om vi blev irriterade!
Då gjorde vi det som alla säger att man inte ska göra för att ljudet blir så dåligt. Vi tog min mobiltelefon, använde en tredje webbläsare, Puffin, gick in på vocaroo.com och började spela in. Det fungerade klockrent. Jag la ut ljudfilen på FB och kunde sedan ladda upp den på Soundcloud och vår kanal Wendespodden.
Ibland gäller det att inte ge sig, att hitta lösningar när man egentligen bara ser problem. Vi fick vårt avsnitt inspelat. Ljudet är inte det bästa men det får vi (och ni) leva med. Nu hoppas vi att ni alla där ute vill lyssna. Denna gång pratar vi om böcker som är skrivna av författare från Asien samt en bok av en tysk författare. De ungdomsböcker vi diskuterar är Det är dags att inte freaka ut av Stephanie Tromly och Tschick av Wolfgang Herrndorf. Båda klart läsvärda. Lyssna och lämna gärna synpunkter. Nästa avsnitt läggs ut den 6 april och då ska det handla om böcker skrivna av afrikanska författare.
En kväll i förra veckan ringde hemtelefonen, ja, just det hemtelefonen. Det var en man i andra änden. Han undrade om han kommit till Fröken JE. Ja, sa jag. Det har du. Han berättade då att han hade sökt på internet och fått fram min blogg och mitt arbete med eleverna i historia och mer specifikt mitt arbete med andra världskriget och ögonvittnesskildringar.
Han berättade vidare att en av kvinnorna ifrån filmerna jag brukade använda inget hellre ville än att få komma ut på skolor och berätta om sina upplevelser under andra världskriget. Det blev dock aldrig så. Kvinnan gick bort och hann aldrig komma ut på skolbesök. Men under de sista åren av kvinnans liv gjorde Levande historia en intervju med henne. I denna intervju fick hon berätta om sina upplevelser och det fina är att materialet nu finns tillgängligt för alla. Kvinnans önskan har alltså blivit uppfylld. Detta ville mannen berätta för mig och samtidigt tacka för att jag lät kvinnans röst höras i mitt klassrum. Rätt häftigt eller hur?!
Vad är det då för ögonvittnesskildringar och när använder jag det? Materialet finns att nå via Levande historias hemsida och under rubriken Vittnesmål med klassrumsövningar. Det består av olika filmklipp och till dem olika frågor och diskussionsmateriel. Jag använder det när jag arbetar med andra världskriget för att väcka diskussion och få eleverna att fundera över hur de skulle agera i olika situationer. Till materialet är det också framtaget en Lärarhandledning med kopplingar till skolans styrdokument. Har du inte tittat på materialet tycker jag att du ska göra det.
När jag nu ändå är inne på material till och om andra världskriget måste jag också tipsa om annat material som Levande historia har. Det är ett material som rör romerna, Romer under förintelsen och ett som rör Sofia Taikon, Seriealbumet Sofia Z-4515. Sedan måste jag också nämna det som LL-förlaget och Bengt Fredriksson har tagit fram om första och andra världskriget. Det som rör första världskriget är kopplat till boken Blod och lera. Här finns en Lärarhandledning Blod och lera, som innehåller flera lektionsuppslag. Sedan har vi det som rör andra världskriget, som innehåller en handledning med lektioner och lästips, Lärarhandledning Andra världskriget. LL-förlaget har också givit ut en serie om tre skönlitterära böcker som handlar om pojken Hans och hans upplevelser under andra världskriget. Till dessa böcker, skrivna av Torsten Bengtsson, finns det också framtaget lektionsmaterial.
Att kunna läsa och förstå en text är oerhört centralt. I mitt förra inlägg, Multimodala texter - hur gör man?, skrev jag om ett vidgat textbegrepp där också de digitala multimodala texterna finns med.
Väljer man att se text som mer än bara skriven text ökar antalet texttyper i takt med samhällets förändring och den digitala teknikens utveckling. Det gör att man idag som läsare behöver kunna möta fler texttyper än vad man någonsin tidigare behövt göra. Det ställer stora krav på läsaren och det ställer stora krav på oss lärare. Det är vi som ska "skola" in eleverna i läsningen och ge dem redskap och strategier som de kan ha med sig in i ett framtida samhälle och ett kommande yrkesliv. Hur gör du när du arbetar med läsning och med olika texttyper? Det skulle jag gärna vilja veta. Tillsammans kan vi lära av varandra och det gynnar alla, inte minst eleverna.
Oavsett hur man som lärare tänker kring texter och läsning tror jag att alla kan hålla med om att en god läsförståelse och läsförmåga är A och O. Alla elever har dock inte lika lätt för att läsa skrivna texter utan en del kan behöva stöd och anpassningar för att komma vidare i sin läsning. Det här är ett område som jag finner oerhört fascinerande. Tänk så mycket man kan göra för att alla ska kunna uppleva läsning som en helt ok sysselsättning.
Jag började fundera lite över min undervisning och hur läsning går till i mitt klassrum. För att tydliggöra för mig själv gjorde jag en enkel sammanställning i Venngage, ett verktyg för att skapa infografik.
När jag var klar med min sammanställning insåg jag att det inte bara är så här mina elever kan läsa. De kan också få stöd i sitt läsande på Internet genom att använda talsyntes (en talsyntes konverterar text till tal, något jag skrivit om i detta inlägg Stötta eleverna i deras lärande). Sammanställningen synliggjorde för mig att läsning faktiskt sker på många olika sätt i mitt klassrum.
Vad betyder då de olika punkterna i sammanställningen? Jo, bok med hård pärm får symbolisera det traditionella sättet att läsa. Man håller en bok i sin hand och sedan läser man den. Nästa punkt, e-bok, handlar om att läsa digitalt via sin padda, telefon eller dator. Tredje punkten, Läshörnan/AV Media Skåne, är ett projekt som bl a mina elever och jag är inne i. Under ett års tid får vi tillgång till e-böcker och dessa kan vi antingen läsa eller lyssna på. Man kan säga att Läshörnan är som ett slags digitalt bibliotek. Eleverna kan läsa hemma, på skolan, på bussen. Fjärde punkten, Spotify, handlar just om musiktjänsten Spotify. Inte alla är medvetna om att det finns en massa inlästa böcker och noveller på denna tjänst. Som användare kan man lyssna både till klassiker och nyskriven litteratur.
Legimus och Inläsningstjänst är specifika stöd för de elever som har läs- och skrivsvårigheter och behöver få tillgång till inläst litteratur.
Genom att låta alla varianter av läsning finnas i klassrummet blir det ok att läsa på det sätt som man för stunden behöver. Det blir aldrig konstigt när läsandet tar sig olika uttryck. Just detta att skapa ett klassrum där alla kan delta utifrån sina förutsättningar är grunden för att skapa en god läsförståelse och läsförmåga hos eleverna. Så tänker i alla fall jag. När det gäller olika sätt att läsa på har jag säkert missat en del och vissa kanske jag inte ens är medveten om. Tipsa mig gärna!
Avslutningsvis tänkte jag passa på att lyfta några helt underbara källor till litteratur. Vi har Litteraturbanken, en källa till glädje för alla oss som vill kunna läsa och diskutera äldre litteratur och sedan har vi Lässugen, som man hittar på ur.se. Lässugen är för de yngre barnen och här blir förhållandevis moderna sagor och bilderböcker upplästa av olika svenska skådespelare. Kolla gärna in om du inte redan gjort det!
Under det sista året har jag alltmer börjat fundera över hur man ska arbeta med multimodala texter och då framför allt digitala multimodala texter. Kanske beror det på att jag låter mer och mer av min undervisning innehålla digital teknik och digitala lärresurser. Precis som jag aktivt arbetar med strategier för traditionella texttyper (se t ex Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2 och Arbetet med lässtrategier går nu in i slutfasen) har jag börjat arbeta med strategier för digitala multimodala texter.
Mitt arbete har tagit avstamp i Läroplanen för gymnasieskolan, Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet. Begrepp, process och resultat men också i Staffan Selanders och Kristina Danielsson Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete.
I läroplanens inledande avsnitt kan man läsa att " Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort
informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig
och använda ny kunskap blir därför viktig" (s 7). Här ser jag direkta paralleller till att vi som lärare måste ge eleverna verktyg och redskap att möta bl a digitala texter.
Rasmusson skriver att det krävs vissa förmågor och färdigheter för att kunna ta till sig digitala texter. Färdigheterna och förmågorna är:
1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)
Det handlar alltså inte bara om att kunna läsa en text utan också att förstå hur man navigerar på nätet, hur man är källkritisk och hur man söker och letar efter information. Läsning på nätet är så mycket mer än bara ren läsförståelse.
Hur kan man då göra för att träna elevernas läsförmåga av digitala multimodala texter? Jag tror att man kan göra på många sätt. Det viktiga är nog att man precis som vi vanliga lässtrategier ger sig tid att modellera dem men också arbetar med dem i flera steg. Jag brukar använda mig av en process i 3 steg, där första steget är att jag modellerar. Andra steget innebär att eleverna arbetar i grupper och sista steget att eleverna arbetar på egen hand.
Sedan ska man också försöka arbeta med strategierna i ett sammanhang. Viktigt blir att de inte bara tränas som isolerade färdigheter. Ska eleverna läsa en specifik text för att få fram information kan man använda den texten för att också visa hur strategierna fungerar.
Vill man ha hjälp för hur man kan tänka och hur man kan göra ska man läsa Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. I denna presenteras en modell för hur man kan arbeta med multimodala texter. Modellen består av fyra steg:
1) Arbeta med textens övergripande struktur och iscensättning 2) Se samspelet mellan textens delar 3) Undersöka det verbala bildspråket 4) Fördjupa sig i textens värderingar
I de olika stegen ingår både ett textfokus och ett didaktiskt fokus d v s vad i texten man ska fokusera på samt hur man ska göra det. Vid en bearbetning och ett närmande av en multimodal text kan man enligt författarna använda alla stegen eller fokusera på några av dem. Här får man som pedagog ta ställning till hur man vill göra och då ha i åtanke t ex lektionens syfte, textens struktur och elevernas förförståelse. Jag har använt modellen i min planering och vid genomförande av lektioner, där lässtrategier kopplat till digitala multimodala texter, har varit i fokus.
Jag kan ge ett exempel. Alla mina lektioner utgår från en blogg, Fröken JE:s blogg, och när jag möter mina elever för första gången behöver jag visa dem bloggen och hur den fungerar. En blogg är ju ett exempel på en digital multimodal text. Jag utgår från Danielsson och Selanders modell och börjar i den övergripande strukturen och iscensättningen. Hur bjuder bloggen in till läsning? Hur erbjuds innehållet? Vilka aktiviteter uppmanar den till genom sin uppbyggnad? Jag går sedan vidare och undersöker tillsammans med eleverna bloggens anslag och sekvensering. Vi diskuterar hur man kan hitta information, hur bloggen ska läsas och vilka svårigheter det kan kan finnas.
Just vid min blogg behöver eleverna veta att rubriken "Klasser" är oerhört central. Det är härifrån man styr vad som ska läsas på sidan. Genom att klicka på sin klass kommer eleven till de inlägg som gäller just för den egna klassen. Gör man inte detta val kommer man som elev rätt snart att uppleva bloggen som svår att förstå.
Nästa steg blir sedan att se hur textens olika delar samspelar och här måste eleverna först och främst förstå att de ska klicka på rubriken till varje inlägg för att få upp information om endast det inlägget. I inlägget kan det sedan finns hyperlänkar, filmer, bilder, ljudfiler och även detta måste man visa eleverna. Det som ligger i inlägget är ju centralt för lektionen och det som eleverna ska använda/göra under lektionen. Just när det gäller min blogg brukar jag försöka använda olika medier för att exemplifiera, fördjupa eller förstärka. Ibland kan det också handla om att mer dekorera inlägget. De olika syftena behöver tydliggöras för eleverna för beroende på syfte får medierna läsas på olika sätt. När det gäller steg 3 och 4 brukar jag lämna dem därhän inledningsvis. De återkommer jag till när jag arbetar med andra digitala multimodala texter.
Vill man ha fler exempel på hur man kan arbeta med modellen ska man läsa Danielssons och Selanders bok. De lyfter texttyper både för grund- och gymnasieskolan och visar genom närläsning hur modellen kan användas. Inspirerande!
Efter att ha börjat arbeta mer med strategier för att läsa digitala multimodala texter blir mitt nästa steg att försöka utveckla mitt arbete med Rasmussons femte punkt, förmågan att hantera information. Mina elever behöver utveckla sina färdigheter i att söka och granska källor och kanske kan detta vara något som jag gör i samarbete med skolans bibliotekarie.
Många är vi som alltmer börjar använda Google och Chrome i skolan. På min skola har vi nu börjat testa GAFE och Chromebook på några program. Det är spännande och skoj och vi försöker lära av varandra.
Idag tänkte jag tipsa om några tillägg som kan vara guld värda när man arbetar med texter som ligger digitalt. Mitt första tips handlar om hur du som användare kan få artiklar att bli läsvänliga. Det du behöver är tillägget Readability.
Med detta tillägg skalas all reklam och sidoinformation bort och det som blir kvar är ren artikeltext och bilder som tillhör artikeln. Du ska få ett exempel. Jag letade upp en krönika på Aftonbladet och fick fram en text som såg ut så här:
Visst kan den upplevas som rörig med all reklam och sidoinformation. Jag gjorde sedan så att jag stannade kvar på sidan men tryckte på Readability-symbolen (jag har lagt till tillägget via Chrome Web store) och det som då hände var att allt runt omkring texten togs bort och fram kom själva artikeln. Så här såg den nu ut:
Vilken skillnad! Vad är då detta tillägg bra för? Jag tänker att det är superbra att använda så snart man ska läsa artiklar digitalt och vill skala av sidan för att kunna fokusera just på texten och dess innehåll.
Förutom Readability måste jag också tipsa om Google Translate som tillägg.
Har du detta tillägg kan du enkelt få sidor på Chrome översatt till det språk du önskar. Tänk vilket stöd det kan vara när man arbetar med elever som har annat modersmål än svenska. Jag testade tillägget genom att gå in på Klartext på Sveriges radio. Jag markerade en text och översatte den till arabiska. Nedan ser du både den svenska texten och den som är översatt till arabiska.
Om du är osäker på hur man drar ner denna typ av tillägg har jag gjort en film där jag visar steg för steg hur man går tillväga. Titta gärna på den.
